Sparad dagbok 59. (Fr o m 19-10-09 t o m 19-12-03.)

19-10-09:

Nu har jag varit och tittat på Dansa Popular (spansk folkdans). Det var riktigt trevligt, sånär som på att de inte höll tiden. Enligt programmet skulle dansuppvisningen börja 12:30 (och jag var där precis då, inte tidigare - vis av erfarenheten). Men jag trodde inte att det skulle dröja ända till 13:30 innan det kom igång. Jag hörde t o m några spanjorer som tyckte att 1 timmes försening var i mesta laget.

Jag tog 319 foton, som jag precis har snabbkollat. Jag behövde bara kasta 7 (som var totalt misslyckade). Jag ska gå igenom alla, välja ut vilka ni ska få se, redigera dessa - och sedan lägga in dem här. Jag kommer knappast att bli klar förrän framåt kvällen.

Medan jag väntade på att uppvisningen skulle börja, så fotograferade jag detaljer - som skor och frisyrer. Några "detaljer" kan ni få se, medan ni väntar på fotona från själva dansuppvisningen.

 

   

När jag nyss valde ut fotona som jag vill visa er, så blev det 95 stycken. Det är nog lite i mesta laget. Dessutom tar det tid att redigera och namnge alla. Jag ska gå igenom fotona en gång till, och gallra ut några. Därefter ska jag lägga in några åt gången här. Kanske jag inte blir klar med alla i kväll? Fotona nedan tog jag också före dansuppvisningen.

Man dansade på Calle Pal, den ganska smala gatan där posten (correos) ligger. Eftersom det var mycket folk, så var det inte helt lätt att komma åt att fotografera. De flesta fotona tog jag när jag satt på huk framför folket på trottoarerna. Jag såg att de långa fotograferna lyfte sina kameror över huvudet på folk. Det är förmodligen enklare...

Dansarna började dansa vid Avenida Generalitat, och sedan dansade de upp till torget (Plaza de Canalejas) vid Santa Teresa-kyrkan och biblioteket.

   

Det var väldigt många dansare, klädda i vackra folkdräkter. (Flera av dem spelade på kastanjetter samtidigt som de dansade.) Men efter dem dansade lika många människor klädda i vanliga kläder. Jag sprang fram och tillbaka längs gatan, och fotograferade än framifrån, än bakifrån, ibland från ena sidan gatan, ibland från den andra. Fotona kommer jag att lägga in i kronologisk ordning, med så lite text som möjligt.

Det var fart och fläkt över uppvisningen. De dansande såg ut att ha roligt. Vissa av danserna såg lätta ut, även om det var ett intensivt fotarbete. Någon sådan skulle jag kanske kunna lära mig? (Om jag fick bra undervisning.) Fast spela kastanjetter samtidigt, det skulle jag aldrig klara av.

   

Som ni ser så har även kvinnorna knästrumpor med dekorativa band upptill. (Sådant kan man bara fotografera om man sitter på huk...)

   

Nu har jag lagt in 59 foton, men det kommer några till.

Uppvisningsdansarna avslutade med att dansa varv efter varv på torget.

Efter hand fylldes det på med "vanligt" folk, och alla dansade tillsammans.

Efter ett tag var torget fyllt av glada dansare. Det blev en riktig folkfest.

   

Nedan min f d granne, med sin söta fru.

   

   

   

Jag hann lägga in alla fotona innan läggdags. (Det blev 84!) I gengäld har jag inte hunnit något annat. Jag hade egentligen tänkt rengöra fågelburarna, och städa lägenheten, och... Men det kommer ju en dag i morgon också.

19-10-10:

Eftersom jag inte gillar att vada omkring i dammtussar, så gjorde jag slag i saken i dag. Jag städade! Fast först städade jag fågelburarna, och sedan ägnade jag mig åt päls-vård. Stella behöver jag bara borsta 1 gång i veckan. Men Nellie har mjukare/finare päls som lätt trasslar ihop sig bakom öronen. Nu klippte jag pälsen lite kortare där, så vi slipper problem på ett tag. Det kan ju göra ont när jag försöker redan ut trasslet.

Sedan dammtorkade och dammsög jag, och slarvputsade speglar och fönstret närmast fåglarna (de glasrutorna är alltid prickiga). Och sedan gick jag omkring med en våt trasa och torkade bort fläckar på golvet. Det var ju inte någon storstädning precis, men här ser i alla fall rent ut just nu. (Så länge det nu varar...)

Nu kan jag med gott samvete välja ut en ny bok.

Några foton från vår kvällspromenad i kvarteren här omkring:

19-10-11:

Jag har i dag på morgonen tagit bort ett par stycken som jag skrev i går, enligt önskemål från den (utöver mig) som det berörde. Men för mig känns det mycket konstigt, att inte kunna skriva om stora viktiga händelser i mitt liv.

Den här boken började jag läsa i går:

Den är intressant och lättläst.

Shortsen jag har på mig i dag har bara 2 grunda fickor fram = 1 för nycklarna, 1 för bajspåsarna, men ingen för kameran. Så troligen tar jag inga foton utomhus i dag, fast havet är vackert blått.

Jag har roat mig med att möblera om. Jag bytte plats på läs-fåtöljen, gungstolen och karmstolen. Varför? Jo, för att jag påfallande ofta slog i höger fot i gungstols-meden (den inringade delen), när jag hade bråttom ut på balkongen. Den "syntes" liksom inte, och det var kort avstånd mellan stolsbenet och gungstols-meden. Och jag kan lova att det gjorde ont, varje gång jag slog i tårna... Så efter ett dussin gånger, så tyckte jag att det fick räcka. Läs-fåtöljen och gungstolen är lika djupa, men läs-fåtöljen är 25 cm bredare.

I skåpen bakom har jag bara gamla foton som jag ska skanna in någon vinter, så dem behöver jag för närvarande inte komma åt.

Före:

Efter (nu är det lättare att komma åt bokhyllorna, och mindre att flytta undan när gäst-sängen ska fällas ut):

Matbordet står nu längre till vänster, vilket ni kan se på taklampan. (Lampan hänger än så länge bara i den krok som satt där när jag flyttade in. När allt är klart (inkl köks-renoveringen), och jag vet exakt var bordet ska stå, då ska jag sätta upp en ny krok precis mitt över bordet.)

Nu är det lite bredare passage + att läs-fåtöljen är betydligt mjukare...

Den riktigt uppmärksamme har förstås redan sett, att jag bytte plats på de båda golv-lamporna också.

Klockan är snart midnatt. Jag gick och la mig i tid, men har inte kunnat somna. Det är ju fiesta här, och ett fasligt pangande ute. Och efter varje pang så sätter en hund i gång att skälla, och skäller sedan oavbrutet minst 20 minuter. Jag tror att den bor i andra änden av kvarteret, och ägarna tycks inte bry sig om att den skäller. Hur som helst låg jag i sängen och funderade, och sedan beslöt jag mig för att skriva några rader här.

Men allra först har jag en glad nyhet att berätta;

Jag har blivit mormor!

Linda födde i går en liten dotter! Både mor och barn mår bra.

       

Det känns jätteroligt att ha blivit mormor, och jag ser fram emot att så småningom få träffa den lilla. (Ibland känns avståndet mellan El Campello och nordvästra Skåne alldeles för långt...

Nu till mina funderingar.

Jag funderar på att eventuellt sluta skriva blogg. Från början skrev jag för att informera min närmaste släkt och mina närmaste vänner. (Det var enklare än att skicka 20 olika mail.) Jag skrev mycket för att min mamma lätt skulle kunna läsa om mitt nya liv i Spanien, och framför allt för att hon skulle kunna se många foton. Hon hade ett långsamt telefon-modem, och jag kunde bara skicka enstaka foton till henne. Det blev för dyrt för henne att ta emot dem annars.

Sedan har det blivit mer som en hobby. Jag har börjat fotografera mer, och lägga in fler foton. Men när jag lägger in många (som på folkdansen häromdagen) då tar det lång tid att redigera alla fotona. Och det kan kännas jobbigt. Vissa dagar är det roligt att skriva (och jag kanske rent utav har något vettigt att skriva om), andra dagar skriver jag för att det förväntas av mig. Jag har förvånansvärt många läsare numera, inte bara vänner och bekanta.

På ett sätt känns det meningsfullt att ha den här bloggen. Något väldigt positivt för mig, är att jag har fått många nya vänner tack vare att jag har skrivit här. Människor som jag inte skulle ha träffat annars. Människor som har läst min blogg, och sedan tagit kontakt med mig. Trevliga människor som jag är glad att ha fått träffa i verkligheten, att få umgås med, eller att få ha som mail-vänner. Er skulle jag inte vilja vara utan!

Någon gång har jag funderat på att lägga in reklam, för att få betalt för mitt "arbete". Jag skulle verkligen behöva lite extra inkomster. Men sedan vill jag inte ha vilken reklam som helst, bara sådant som jag kan stå för, och inget som blinkar och hoppar. Och då faller idén. Reklam som man kan tjäna pengar på är alltid av typen "irriterande".

Nu funderar jag på att prova några dagar, hur det känns att INTE skriva blogg. Ni kan ju under tiden fundera på om ni tycker att jag ska fortsätta skriva eller ej. Om jag ska fortsätta - vad vill ni helst läsa om? Vad vill ni helst se foton på? (Min mailadress finns under rubriken Kontakta mig.) Jag gissar att ni egentligen har många vettigare saker för er, än att läsa min blogg. Men kanske någon enstaka av er skulle sakna den?

Jag ska alltså pausa några dagar - så får vi se sen. (Kanske jag oftare hinner göra sådant som jag borde göra, t ex städa, om jag skriver mindre?)

19-10-14:

Vad har hänt sen senast? Tja, några av er har skrivit och bett mig fortsätta att blogga. Någon har tyckt att jag ska lägga in reklam för att få lite betalt, och några andra har tyckt att jag kan skriva mer sällan (1-2 gånger i veckan) - så bloggandet tar mindre tid. Andra har sagt att de tycker att det är kul att läsa om mina hundar, några uppskattar mest att läsa om mitt dagliga liv i Spanien (och att se foton härifrån). Någon har uppskattat mina boktips. Det är ju kul att flera av er har tyckt om att läsa min blogg.

Själv har jag tänkt att det på sitt sätt är trevligt att kunna visa foton, och berätta saker, för några fler än mina allra närmaste. Men det har samtidigt varit vilsamt att inte skriva på några dagar. Jag gör nog så i fortsättningen, att jag skriver då och då, men kanske inte dagligen som tidigare. Och kanske kommer jag att lägga in något färre foton? Det ger sig.

I dag skriver jag i alla fall.

Kommer ni ihåg katten på taket som jag fotograferade för några dagar sedan. Jag misstänker att det är den som har varit framme. Den här synen mötte mig i morse när jag öppnade ytterdörren. Och i går var det en pöl på dörrmattan. Suck! Inte är det kattens fel (det är en instinkt att markera där det luktar andra djur) - men delvis mattens (som inte borde låta sin katt springa lös i trapphuset). Händer det fler gånger så måste jag prata med matten. (Fast jag vet inte vilken lägenhet hon bor i. Hon bor inte på denna våningen i alla fall.)

Jag har ju lite ätstörningar light, som ni vet. Alltså räknar jag måltiden nedan som fullvärdig, förutsatt att jag äter något "grönt" till (t ex sallad, vitkål, råa morötter eller tomater). Inklusive "det gröna" innehåller måltiden protein + fett + ett fåtal kolhydrater + lite fibrer, vitaminer och antioxidanter. Och jag blir mätt. Förr åt jag alltid tonfisk i vatten, men nu väljer jag tonfisk i olivolja. Om jag rör om så får jag i mig oljan också. Man bör få i sig 1-2 matskedar olivolja om dagen, för hälsans skull, mer om man har hjärt-kärl-problem. Men jag kan inte med olja eller annat fett om jag inte kan "dölja det". En stor fördel är att detta är en synnerligen "lättlagad" måltid. Ja, jag är som jag är, inget föredöme vad det gäller matlagning.

I går umgicks jag 4 timmar med Alicia (vi promenerade, fikade, men framförallt så pratade vi). Alicia talar en tydlig castellano (riksspanska), och har vett att tala långsamt. Så vi kunde tala om många olika saker. Jättebra träning för mig! Vi jämförde Spanien och Sverige, spanjorerna och svenskarna. Alicia känner sig inte som en typisk spanjorska. Hon tycker inte heller om när det säger BOM, och så tycker hon att spanjorerna skvallrar alldeles för mycket.

Vi konstaterade att jag har valt att bo i Spanien enbart för klimatets skull, inte för något annat. Sverige är ju ett välordnat land som har ett bra social-försäkringssystem, bra sjukvård mm. Spanien har väldigt bra sjukvård (men långa väntetider), fast ligger lite efter med vissa andra saker.

En sak som är lätt att bli lite avundsjuk på, är att spanjorerna får 14 löner om året (gäller även pensioner). De får en extra till sommar-semestern, och en extra till jul. Alicia har lite mindre i pension per månad, än vad jag har - men hon får mer pension per år. Det är de månader som hon får dubbel pension som hon kan unna sig något extra. Jag skulle gärna få dubbla löner 2 gånger om året, jag också. (Men eftersom jag aldrig har arbetat i Spanien, så kan jag aldrig få det.)

Å andra sidan har Sverige bättre skydd vid arbetslöshet, och så har vi ju lång mamma-ledighet. Man får ta det ena med det andra.

I dag gick Lena, Lucky, mina hundar och jag en promenad bort till början av Muchavista-stranden. För ovanlighetens skull sken inte solen, utan det regnade. Dock så lite, att vi inte behövde regnkläder. (Och nu skiner solen igen, precis som den gjorde i morse.)  

Stella var ovanligt pigg i dag, och gick nog 2/3 av sträckan. (Och Nellie bar jag bara en liten bit för att hon inte skulle bli avundsjuk.) Alla hundarna tycker att det är mycket roligare när de får gå tillsammans, som en flock. Och Lena och jag hinner förstås prata en hel del medan vi promenerar. Vi promenerade drygt 1½ timme. Så visst var mina små duktiga, som travade på så pass långt! Lucky var förstås också duktig. Jag gissar att han sov lika gott när vi kom hem, som mina små gjorde.

   

Nedan lägeheten där jag bodde 2006-2007. Ibland saknar jag den fantastiska utsikten! Det är en alldeles lagom stor lägenhet. (Fast det är för långt till närmaste affär.) Den är nog 8-10 m² större än min nuvarande. Vardagsrummet är nästan mindre än detta, men i gengäld finns det separat kök med fönster. Det stora sovrummet är lika stort/litet som detta, men så finns det ett litet sovrum på 4½ m² också (lagom som gästrum). Badrummet har fönster. Jag hade kunnat fortsätta att hyra, men sa upp mig när jag flyttade till Ulf i Stockholm. (Det har jag ångrat efteråt, för hade jag behållit lägenheten så hade jag sluppit flytta alla mina möbler fram och tillbaka.) Men på sikt är det betydligt billigare att äga sin bostad.

Busken nedan, som jag först tyckte liknade en hibiskus med stängda blommor, är en Hängbärmalva (Malvaviscus pendiliflorus). Den härstammar från Mexico och kan bli 2 meter hög.

Nedan lite "Randy Glasbergen-humor".

Jag läste ut boken Tiden läker inga sår häromdagen. Den var lättläst och intressant. Jag tycker om när man får läsa kvinnornas historia - inte männens. (Eftersom jag själv är kvinna - förstås.)

I kväll ska jag börja läsa den här:

19-10-15:

Jag kommer att uppdatera min blogg oregelbundet framöver. I dag är det helg, allt är stängt inklusive Gimnasio Canto, och då har jag bättre med tid. I morgon ska jag som vanligt gå på gympa, och kanske jag går direkt därifrån för att prova ett 2-timmars yoga pass, och på kvällen börjar min spanska igen. Då kommer jag att ha fullt upp.

Det kom en rejäl åskskur sent i går kväll (11,7 mm). Det skulle ha regnat in i mina balkong-skåp, om jag inte hade lagt trasor ovanpå, och ställt baljor på strategiska ställen. När jag får råd ska jag försöka "regnsäkra" skåpen. (Men det kommer att kräva en hantverkare, så det kommer att kosta en del.)

Sedan blåste det rejält hela natten, ända fram till morgonen. Jag frös! Från sängen kan jag dra för persiennerna, så det gjorde jag. Men om jag hade velat stänga mina sovrums-fönster, så hade jag fått ta bort myggnäten och gå ut för att stänga det yttre fönstret. Jag frös för mycket för att vilja kliva ur sängen. Jag öppnade mina sovrums-fönster (och satte i myggnät) i mitten av maj, och nu 5 månader senare är det dags att stänga dem igen. (Nu ska jag bara öppna dem för att vädra, samt om det är varmt någon dag.)

Så i dag har jag förberett inför höst och vinter. Det kommer att bli kallare. Det var 16,8° som kallast i natt, det visar mini-maxi-termometern på balkongen. Nu har jag tagit bort alla mina myggnät, rengjort dem, och lagt dem ovanpå garderoberna i sovrummet. Jag har också tagit bort gardinen, som jag har i sovrummet som insynsskydd (när jag sover med uppdragen persienn). Nu när det börjar bli mörkare ute, så tar gardinen för mycket ljus. (Jag har redan tvättat och lagt undan den.)  

Jag kommer ju att få lite mer insyn nu (från nybygget), så jag funderar på att skaffa insynsskydd att sätta för den högra halvan av fönstret. Jag vill ha kvar utsikten till vänster. El Corte Inglés har självhäftande råglas-liknande plast i många varianter. Men Paxlux har finare, som dessutom är flyttbara. (Och de skickar till Spanien.) Se: https://www.paxlux.se/insynsskydd/

Jag skulle nog välja något av skydden nedan. (1 meter à 69:- räcker till det högra fönstret, men kanske jag vill täcka den högra delen av det vänstra också.)

   

Fast jag måste förstås vänta med att beställa tills jag får råd. Om några månader kanske?

Jag har funderat fram och tillbaka på hur jag ska göra med fåglarna i vinter. De trivs bra utomhus, men om nätterna kommer det att bli för kallt. Just nu har jag fullt med växter där fågelburarna brukar stå. Och flyttar jag in burarna igen, så vet jag inte var jag ska ställa växterna. Jag skulle också kunna ha fåglarna ute på dagarna, och ställa dem på matbordet om nätterna. Ännu har jag en månad på mig att fundera.

Jag la på de gula mattorna i köket i dag. Det ser ljusare ut. Fast på sitt sätt tycker jag bättre om de andra. (Jag kan ju byta tillbaka längre fram, om jag har lust. De andra mattorna bar jag ner till förrådet.) Jag önskar att jag kunde måla alla köksluckorna vita! (Samt byta handtag.) Då skulle köket bli ljusare och snyggare. Men på de skåp där plasten har släppt, kan jag inte få färg att fästa. Och på sikt vill jag ju byta alla skåp mot funktionellare. (Det är sådant jag kan börja spara till den dagen mitt lägenhetslån är avbetalt.)

Paxlux säljer "väggord" (självhäftande bokstäver) också, bl a det här:

Nu ska jag fortsätta att läsa i boken Black Rabbit Hall. (Trevlig läsning hittills.) Jag borde skapa en Sparad dagbok 59 (för att kunna flytta undan alla dans-fotona), men det får vänta till en annan dag.

19-10-17:

I går började jag både på yoga (kunnig och trevlig lärare, och det kostar bara 5 € per termin för 2 pass à 1½ timme per vecka), och på spanska (trevlig och utbildad lärare, samt trevlig grupp - samma som i våras). Kanske jag slutar på tisdags-gympan, så det inte blir för mycket för mig.

Jag läste ut Black Rabbit Hall i går. Den var faktiskt riktigt bra (det trodde jag inte när jag bara läste på baksidan)! En lagom blandning av spänning, kärlek, tråkigheter och feel good.

Det var verkligen inte bokens fel, att jag sedan inte kunde somna. Vissa kvällar mal tankarna, och jag kan bara inte koppla av. (Jättedumt, och jag kan inte skylla på någon alls.) Klockan 03:45 satte jag hund-trappan bredvid sängen, och fick bums sällskap. Och konstig nog så somnade jag rätt omgående sen. Det är det där med att hundar förmedlar "här, nu och total avslappning".

Nu framåt kvällen så har jag burit in fågelburarna. Det var bara 15° på balkongen i natt. Nu får burarna stå inne till nästa vår. Fina dagar kan jag öppna skjutdörrarna mot balkongen helt. Jag flyttade ihop mina krukväxter, och satte ett par till ovanpå hyllan t v. Och så flyttade jag ut 2 (som såg lite krassliga ut) till balkongen.

Då fick både växterna och den stora buren plats framför fönstret. (Växterna behöver ljus i vinter.)

Mio får stå på andra sidan matbordet. Någon gång längre fram, då vill jag köpa en stor bur åt Mio också (en likadan som Lina och Linus har). Kanariefåglar tycker mycket om att flyga! (Men just nu har jag varken råd eller plats.)

Visst borde jag ha skapat en ny sparad dagbok, men om jag skulle försöka i kväll (sömnig som jag är) så skulle det säkert bli fel. Det får vänta till en annan dag. Mañana-mentaliteten smittar lätt...

19-10-19:

Nu är det drygt 1½ år sedan som vi sålde vår gamla lägenhet (och jag flyttade till Los Olivos). Stora franska börsnoterade Total, som köpte vår lägenhet, verkar totalt ha missat allt pappersarbete som man måste göra i samband med ett lägenhetsköp. Jag vet att de inte betalar sin comunidad, enbart för att de inte har ordnat med autogiro. Trist för övriga boende i huset! De har heller aldrig gjort något för att ta över mitt el-kontrakt, trots att jag har stött på. (Jag kan inte fixa det, det måste de själva göra.)

Så i går gick jag inom Iberdrola, och sa upp kontraktet (för lägenheten på San Bartolomé) som stod i mitt namn. Strömmen bröts samma dag. Total har visserligen betalat elen via autogiro, men räkningarna har kommit till mig. Efter 1½ år tycker jag att jag har rätt att tröttna på detta. Nu, när de inte längre har el, är de tvungna att göra något. (Fast det blir både bökigare och dyrare, än om de hade tagit över mitt kontrakt.)

I går fick jag en bok med posten, från Inka. Eftersom jag gillar att dansa, och brukar tycka om Kerstin Thorvalls böcker, så började jag läsa bums. (Boken är från 2001.) Hon är mycket öppen om sina problem Kerstin T, och boken är trevligt skriven. Jag har hunnit hälften. (Den är tunn.)

En kort stund i går, när solen var på väg ner, så hade himlen fantastiskt vackra och intensiva färger.

Jag hämtade mini-vinyl-mattan i förrådet, och la den under Mios bur. Den är lättare att hålla ren (än Kallax). Mio verkar trivas väl så bra med att vara inne, eftersom jag pratar mer med honom - när buren står närmare där jag brukar vara (vid matbordet).

Några foton från vår mitt-på-dagen-promenad:

Det är 25° i luften, och 24° i havet.

Det har öppnat en ny jour-butik på C/ San Bartolomé (mellan Fionas och tandläkaren). De har öppet generösa tider: från klockan 07 på morgonen till klockan 01 på natten, 7 dagar i veckan. Lena och jag tittade inom som hastigast. De har tidningar, tobak, godis, glass, konserver, vin, djurmat, bake-off-bröd mm. Det såg fräscht ut. Om jag har kameran med när jag går förbi någon gång, så ska jag ta några foton.

Hälsokost-butiken Natursalus (också utlämnings-ställe för paket från UPS) har flyttat. Nu återfinns de på C/ San Bartolomé, precis bortanför vägen som går ner till hamnen. Där ska de ha ett fik också. Ännu har jag inte varit där och tittat.

Lena och jag har båda fått begäran om påskrivet levnadsintyg. Men båda loggade vi in med bank-ID och fixade underskriften lätt. Staffan och Annevi behöver inte skicka in något levnadsintyg. För dem har den elektroniska rapporteringen fungerat. Jag undrar varför den inte fungerar för mig (och Lena)?

Ja, jag vet! Jag måste skapa en ny sparad dagbok! Kanske det blir av i dag...

Nu finns det en Sparad dagbok 59! Men det tog tid! Inte för att det är svårt, eller för att jag inte vet hur jag ska göra. Utan för att programmet inte svarar, och "inte svarar" och "inte svarar" och... Allra minst 10 minuter får jag vänta, för varje sak som ska skrivas in. Fast nu är det klart för den här gången. Och skriver jag nu inte så ofta, så klarar sig kanske den nya dagboken ända till jul (utan att krascha)?

Och apropå inget särskilt, så var jag i förmiddags på Carrefour och köpte ett par små rosa baby-plagg i storlek noll. Dessa ska jag skicka till Linda, och mitt lilla barnbarn Alva - som i dag är precis 9 dagar. (På Carrefour kan jag köpa 3 plagg, för samma pris som 1 plagg i "dyra baby-butiken" här i El Campello.)

19-10-20:

Lena, Lucky, Stella, Nellie och jag gick till hundbadet i dag. Åt nordväst var himlen mörkgrå (regnrisk 95%). Åt sydöst var det glesare mellan molnen, och solen tittade fram då och då. Lite regn tål vi ju, så vi chansade. (Regnet kom inte förrän några timmar senare.)

Hundarna tycker att det är SÅ härligt att få springa lösa, och kunna nosa på alla spännande dofter.

Lucky och Stella gick i långsam takt, och nosade. Nellie var sjövild, yr av glädje över att kunna springa, så hon sprang glatt hit och dit - och var ofta en bra bit ifrån oss andra.

Vid ett par tillfällen sköljde vågorna över Stellas tassar och ben, men det avskräckte henne inte.

Tänk så bra hundmöten går, när hundarna är lösa. Den ljusa hunden bor i Luckys hus - och när de ses i trapphuset så tål de inte varandra. Då morrar båda ilsket. Men här, på neutralt område och utan koppel, så hälsade de som om de var goda vänner.

Och Nellie, som (av rädsla) brukar skälla som en galning på alla hundar som väger mer än hon (alltså 99,98% av samtliga hundar), hon luktade nyfiket på de större hundarna. Att gå utan koppel är hundars naturliga tillstånd - då fungerar deras kropps-språk till 100%, och hundmöten går bra.

Nedan ställde hundarna snällt upp sig i storleksordning, från störst till minst, när jag bad dem. (För ni tror väl inte att det bara råkade bli så?)

Men Stella då? Varför är hon inte med på fotot ovan? Jo, för hon föredrog att betrakta de andra på lite avstånd.

För det mesta så höll hon sig vid mina fötter (när de stora hundarna var nära). På fotot nedan tittar hon på mig, men jag sänkte handen med kameran.

Lena tog några "familje-foton" på mig och mina hundar. Men min lugg blåste bakåt som ni ser, så jag ser annorlunda ut, och så kisar jag... Hundarna blev inte heller bra. Jag skulle vilja ha ett foto på mig och småttingarna, så vi får väl göra ett nytt försök vid annat tillfälle. Då får Lena säga "godis", för då tittar nog Stella och Nellie på henne...

Nedan några texter som tilltalar mig.

Det som står på skylten ovan, det stämmer precis på mig - i alla fall när det gäller att hålla vikten efter en bantning. Just nu "råkar" jag väga 50,3... Och det är ju max 48 kg jag har tänkt mig. Men jag ger inte upp. Klart att jag ska lyckas någon gång! Kanske redan nästa?

I dag har jag gott om tid, så jag har både flyttat om på balkongen, och hunnit skriva om det här. Jag flyttade 1 av de 2 skåpen som stod vid balkongräcket, och satte det bredvid det som står framför skjutdörrarna. Längre fram, när jag får råd, då ska jag köpa ytterligare 1 skåp - och ha 2 vid var sida. Jag behöver både utrymmet inne i skåpet, och ytan ovanpå. Bakom skåpet jag flyttade bodde det en gecko-ödla, men den flyttade raskt in bakom skåpet bredvid.

De skåp som står så det kan regna på dem, blir mycket skitigare ovanpå. Jag fick tvätta noga, innan jag ställde skåpet helt på plats.

Jag flyttade in min blyblomma (blå pil), för den tappar alla sina blommor var gång det regnar på den. Jag ställde också upp den lilla crassulan (röd pil), men den tog för mycket ljus (så jag flyttade den igen). Den har ju vuxit rejält.

Inomhus-växterna måste få ljus om de ska överleva vintern.

Längst bort står nu de växter som ska stå där, och hiterst har jag krassliga växter som jag hoppas ska tillfriskna.

Den "lilla" crassulan står nu vid balkongräcket (röd pil). Jag provade med att ta bort ljuslyktan från bordet (den tål nog inte regn), men det såg så tomt ut. Den får stå där tills vidare. (Jag får flytta in den vid risk för ösregn.)

Riktigt optimalt är det inte, men det får vara så här i vinter. När det blir dags att flytta ut fåglarna till våren, då hoppas jag att jag har haft råd att köpa ett 4:e skåp. (I höst/vinter har jag tänkt måla luckorna mintgröna, på dem jag har. Det är lättare nu när fåglarna inte längre bor på balkongen.)

19-10-23:

I går kom det totalt 28 mm regn (varav drygt 80% kom i går natt). Det är mycket för att vara här! Hundarna och jag gick bara korta promenader. En stor del av dagen, och kvällen, tillbringade jag i läs-fåtöljen. Vi hade mysigt hundarna och jag! De låg i mitt knä, jag läste en bra bok och hade ett par vanilj-doftande värmeljus tända. Boken jag läste var den här:

Jag läste ut hela boken i går - och den var väldigt bra, precis lagom spännande från första till sista sidan! Jag har inte läst något av Sofie Sarenbrant tidigare. Nu blev jag sugen på att köpa hennes bok Visning pågår också. (Sofie har skrivit många fler - och alla verkar vara bra!)

Även i dag har jag kört dubbla "kom-i-form-pass", först 1 timme gympa (½ timmes paus), och sedan 1½ timme yoga. Det känns bra! Det är faktiskt bättre att ha dubbla pass på måndagar och onsdagar, och vara "ledig" på tisdagar och torsdagar. Jag ska slopa kvälls-gympan på tisdagarna, för det blir för mycket annars. Jag har ju spanskan också. Fast i kväll är jag tvungen att slopa spanskan, se nedan.

Om en kvart ska jag gå till bussen för att åka till sjukhuset i San Juan. I går ringde de nämligen och gav mig en tid för mammografi i kväll. (Jag har väntat i månader.) Jag har en liten knuta nära vänster bröst, som förmodligen är en svullen lymfkörtel men som det känns tryggast att kolla upp.

Det gick bra på mammografin. Svaret får min läkare i morgon, så jag får beställa tid för att få veta exakt vad det är. (Eller vad de gissar, för kanske de måste göra en biopsi för att vara säkra?) Men det är i alla fall inte cancer. Det trodde jag inte heller, men det är ju skönt att få det uteslutet. Sämre besked fick nog kvinnan som var före mig, för hon kom ut och grät. Stackars henne!

Jag glömde visa att hundarna fick använda sin aktivitets-matta med gömt godis (vanligt torrfoder) i går. Dagar då det blir få och korta promenader, så brukar jag hitta på något annat roligt. Mattan älskar de! (Jag sätter galler emellan dem i början, för att Nellie också ska hinna äta lite. Stella är mycket snabbare på att rota fram godiset.)

19-10-25:

Vädret har återgått till det normala, dvs sol och blå himmel. Men det märks att det är höst. Det är bara 13-15° på nätterna, och 20-23° på dagarna. (Men det är fortfarande 22-23° i havet!) Jag har sol på balkongen från förmiddagen till kvällen, och den skiner ända in i vardagsrummet nu (vilket den aldrig gör på somrarna när solen står högre). I solen på balkongen är det varmt och skönt. Jag sitter gärna där en stund, varje eftermiddag.

Familjen Gråsparv, som hela tiden får fler och fler medlemmar, besöker dagligen balkongen (jag har sett upp till 8 gråsparvar samtidigt). Fröken Gråsparv försöker också hälsa lite närmare på mina fåglar, om jag har öppet så hon kan. Nu sjunger hon (och övriga i hennes familj) inte bara med Mio längre, utan även med Linus. Men Lina tycker att fröken Gråsparv inkräktar på hennes revir, och försöker skrämma bort henne (vilket inte går något vidare).

Jag gillar mina fåglar. De är små personligheter. Lina är allra sällskapligast. Men både Lina och Linus är väldigt nyfikna av sig.

Linus har börjat kvittra lite mer varierat. Kanske han har tagit intryck av Mio? I alla fall så låter det vackert!

Lite fjäder-vård i eftermiddags-solen:

   

Som vanligt är det svårast att fotografera Mio.

I går natt låg Stella och darrade i över 20 minuter. Eftersom hon låg under täcket i min säng, så kan det inte bero på att hon frös. Hade hon ont tro? Eller hade hon haft ett anfall? Det är så svårt att veta. Vissa dagar verkar hon må riktigt bra.

Nellie är förstås piggelin som vanligt. Det är inte ofta hon sitter stilla. Hon leker mycket med sin boll, och håller koll på allt och alla (inkl gråsparvarna).

Jag känner att jag har blivit aningen starkare, och aningen vigare, sedan jag började gå på gympa, pilates och yoga. Yoga-läraren säger att hon ser att jag är "rörlig". Ändå känner jag mig ganska stel. Jag vet ju, att jag ända upp i 50-årsåldern kunde sitta i både split och spagat, och obehindrat gå upp och ner i brygga (utan hjälp av händerna). Så jag jämför mig förstås med hur jag var då. Det enda jag fortfarande kan, det är att hjula. (Jag kollar ibland att jag kan, de gånger jag kommer tidigt till gympan, och salen är tom.) Jag tycker fortfarande att det är roligt att hjula!

De allra roligaste passen är annars "underhålls-gympan" (gimnasia mantenimiento) på Canto. Pilatesen kan vara väldigt tuff, eftersom så många moment är statiska (samma muskel används länge utan vilopaus). Många gånger darrar mina muskler av ansträngning. Men det är ju genom att använda dem, som man blir starkare. Mitt mantra är: Frisk och stark!

Inget om "smal" alltså. Och tur är väl det, för nu väger jag återigen över 50. (Jag har slarvat med kosten, och fallit för en och annan frestelse.) Så nu har jag börjat räkna kolhydrater igen... (Därtill nödd och tvungen.) Egentligen lever jag nog sundare när jag räknar kolhydrater, för då tänker jag på vad jag stoppar i munnen - och gör klokare val. (Möjligen borde jag äta aningen mer grönsaker, och lite bär, samt några frukter i veckan - för att det skulle vara helt optimalt ur hälsosynpunkt.)

19-10-26:

I dag gick vi en bit längs El Paseo på vår mitt-på-dagen-promenad. Jag mår så bra av att se klarblå himmel, havet, och horisonten! Stella gick själv, nästan hela vägen.

   

I samband med att jag tog de här fotona, så la jag märke till att Nellie hade lyckats få ena benet över "mitt-bandet" på selen. Sprallar man mycket med benen, så går det. Själv fick jag knäppa upp selen, för att kunna rätta till det hela.

Som det står på skylten nedan, så ska det förstås vara. Å andra sidan blir det mer för arvingarna att ärva, om man samlar på prylar. Mer att ta rätt på också! (Det kan ju vara "skräp" för alla andra, det som man har samlat på.) Ska man bara tänka på arvingarna - så bör man enbart samla på pengar...

Jag har på förekommen anledning googlat lite, om när det bör vara tyst i spanska flerfamilj-hus. (I Sverige gäller som bekant att det ska vara tyst mellan 22:00 och 06:00.) Jag hittar följande, där det står att man på vardagarna mellan klockan 08:00 och 21:00 får ha musik på, får flytta möbler, får ha fest hemma, får utföra reparationer o dyl. (Men maskiner får bara användas fram till klockan 20.) På helger gäller tiderna 9:30 - 21:00. Lägg märke till att man inte måste vara tyst under siestan.

Varför jag undrar? Jo, det beror i första hand på att detta huset är helt oisolerat. (Precis som drygt 99% av alla hus i samma ålder i den här trakten.) Inte bara kyla och värme går tvärs igenom väggarna - utan även ljud. Jag hör grannen i lägenheten bredvid. (Där det inte bodde någon de första 15 månaderna efter att jag hade flyttat hit.) Jag kan inte påstå att de väsnas / för oljud. De pratar, skrattar och har på sin TV. Jag tycker att ljudet är högt, men det är förmodligen "normalt". Problemet är att vi har så olika tider!

Jag lägger mig gärna klockan 22, men grannen är oftast uppe till 00:30. (Lite senare på helgerna.) Det innebär, att även om jag har lagt mig kl 22, så kan jag inte somna förrän det blir tyst (drygt 2½ timme senare). Och jag har ju normalt svårt att sova, bl a för att jag vaknar av en massa värmevallningar, men också för att min resårsäng inte är optimal (för just min kropp). Jag har jättebra formgjutna öronproppar, men inte ens dessa tar allt ljud. Dessutom får jag ont i öronen av dem, om jag har dem mer än någon timme.

I förrgår så sov jag gott, precis så många timmar som jag behöver. Det var flera månader sen senast, och det kändes så ofattbart härligt att vakna utsövd. (Då hade jag öronproppar de första timmarna, och fast jag vaknade 8-9 gånger av värmevallningar så somnade jag om bums.) Jag skulle väldigt gärna vilja vara utsövd varje morgon! Jag mår förstås mycket bättre då. Självklart håller man sig friskare om man sover tillräckligt, och dessutom är man inte alls lika sugen på att äta sött (eller att bälga i sig kaffe).

I de perioder när jag bara sover några timmar per natt har jag oerhört sug efter snabba kolhydrater - och jag faller för frestelserna.

Ännu vet grannarna inte om att de stör mig. Jag har ju inte sagt något. Jag vill först fråga runt lite, så jag får veta vilka krav på tystnad som är rimliga - här i Spanien. På vardagarna börjar byggjobbarna väsnas kl 08, så längre än så kan jag aldrig sova - och det vill jag inte heller. Jag vill gärna gå upp klockan 07 (men orkar sällan). Jag misstänker att grannarna sover siesta - annars skulle de aldrig orka vara uppe så sent. De går upp ca 08 på mornarna.

När jag sedan tar upp problemet, så måste jag förstås vinkla det så, att det är JAG som har problem. Inte att DE orsakar mina problem. Det är viktigt med grannsämjan! Men kanske vi tillsammans kan komma fram till någon form av lösning? (Om jag hade haft råd att ljudisolera så hade jag gjort det!) Vi får väl se. Men först ska jag fråga min spansklärare, och kanske Alicia och administrationen, och höra vad de anser.

Westwing brukar ha bra priser på heminredningen de säljer, och det är möjligt att de har det även på sakerna nedan. Men har ni sett vilka hutlösa priser! Det är ju inte klokt! Drygt 5000:- för 3 små ljusstakar, drygt 2400:-  för en kudde, eller drygt 5700:- för en sittpuff - det är inte många som har råd till sådana lyxvaror. Ändå är 1 av sakerna nedan reserverad, och 3 är slutsålda (= agotado)! (Och detta är förstås bara ett litet urval. Det fanns stora möbler också - till mycket "stora" priser...) Själv har jag f n inte råd att handla något billigt heller. (Som tur är behöver jag ingen heminredning just nu, utöver ett par saker från Ikea - som får vänta.)

       

   

Vad som händer i Malaga bryr jag mig normalt inte om. Men de har verkligen en osedvanligt vacker jul-belysning där. Nedan förra årets.

Randy Glasbergen är uppdaterad om dagens faror. Nu vet vi exempelvis, att socker (i alla former) är mycket farligare för hälsan, än vad vi tidigare har trott. Samt att en stor del av befolkningen i västvärlden är socker-beroende... (Förmodligen jag också.) Och som vid alla andra missbruk så funkar total avhållsamhet bäst.

Nu ska jag gå upp på takterrassen och hämta min tvätt. Den är säkert torr nu. Jag tvättade 4 maskiner totalt i förmiddags, så nu är tvättunnan tillfälligt tom.

19-10-27:

I dag har jag varit på restaurang Fresco (vid El Paseo) tillsammans med Lena H, Anette, Håkan, Annevi och Staffan. Vi åt en sen lunch, och pratade några timmar. Som vanligt hade vi väldigt trevligt. Jag åt en varm kycklingsallad (se nedan), och drack vatten. Jag bantar ju, och kunde av den orsaken inte välja fritt. (Och apelsinskivan, som såg god ut, lämnade jag eftersom frukt innehåller många kolhydrater.) Det är onekligen mycket trevligare att äta - när man dessutom har trevligt sällskap. Dessutom äter jag betydligt långsammare, än om jag sitter ensam vid bordet.

19-10-29:

I förrgår fick jag en smartphone av Håkan, en ny och oanvänd (som han inte använde). En Samsung Galaxy J3 av 2016 års modell, med 5" skärm. Jag blev förstås väldigt glad! Vi hade pratat om det förra gången de var här. Min förra var en Samsung, med så pass liten skärm att jag inte kunde läsa på den. Min nuvarande, en Huawei, är alldeles för stor och klumpig för att bära omkring. Den nya jag fick är mitt emellan, och storleken passar mig precis. Nedan min gamla (i rosa fodral) till vänster, och till höger min nya.

I går hade jag ett fasligt sjå att aktivera telefonen, och göra alla inställningar. Först kunde jag inte få in sim-kortet. Mitt Telefonica-sim-kort är tillklippt från ett större, och aningen tjockare än ett riktigt micro-sim-kort. Jag vågade inte ta i med våld, så efter flera försök gick jag ner till Telefonica-butiken. Kvinnan där fick kortet på plats på 1 mikrosekund eller så.

Telefonen var förinställd på engelska (trots att alla papper var på svenska), och jag kan bara "tekniska termer" på svenska. Så det var inte lätt att göra alla inställningar. Först på slutet kunde jag välja språk, och när jag väl hade valt svenska så gick det sista lättare. (Då valde jag ringsignal, en bakgrund som matchar fodralet, mm.) Jag fick allt att fungera!

Jag gillar Samsung för att de är enkla att hantera. Och den här storleken är perfekt. Jag kan läsa texten, jag kan skriva ett sms (utan att råka trycka på 2 tangenter samtidigt, som på min lilla), och den går ner i mina små handväskor (och möjligen i vissa jackfickor - men inte i byxfickor). Det enda jag inte tycker om är att fodralet är svart. (Jättebra fodral annars!) Så nu har jag beställt ett nytt guldrosa fodral, i samma enkla modell, för endast 4,99 € inkl frakt (via Amazon). Fodralet ska komma på torsdag. (Ni vet att jag är lite kinkig med färger...)

Nu måste jag köpa ett minneskort också. Jag tog 5 provfoton (på mina 5 husdjur) och då blev minnet 80% fullt. Det går att ha minneskort (mikro-SD) på upp till 128 GB, så om de inte är för dyra så köper jag ett sådant. Kameran verkar vara bra!

För att kunna komma igång med telefonen var jag tvungen att logga in på mitt Google-konto (som jag normalt aldrig använder), med min gmail-adress (som jag aldrig använder, men som man måste ha för att kunna ha ett google-konto). På mitt gmail-konto hittade jag 61 mail. 50 var spam från någon i Frankrike, så dem tog jag bort olästa. Sedan fanns där några ointressanta meddelanden från Google, men också ett mail som Alicia hade skickat till mig i juni 2017. Jag har inte gett henne min gmail-adress, så jag vet inte var hon har hittat den. Men det var mycket nostalgi för mig att se de bifogade fotona!

Fotona nedan visar mig, Nico, Wilda, Bonnie och Stella. (Det var precis innan jag köpte Nellie.) Jag kände nästan inte igen Stella, för hon hade så mycket päls på den tiden. Det var ju innan hon började medicinera.

   

Det är lite sorgligt att se Nico, som var en så go liten hund, men som så tragiskt omkom bara 3 veckor efter att han hade flyttat till ny ägare.

I min blogg hittade jag 3 foton tagna dagen innan dem ovan. På fotona ser ni Bonnie, Stella och Nico. Ser ni så tjock och fin päls Stella hade!

   

Nu har hon inte mycket päls kvar. All under-ull är borta, och huden lyser igenom på flera ställen. (Där det ser grått ut.) Allt är ju en tråkig biverkning av kortisonet. Men kortison måste hon ju äta, annars skulle hon få väldigt ont. (Av occipital dysplasi och syringomyelia, som hon ju tyvärr lider av.)

Förresten kan Stella klockan! Fast hon har ännu inte ställt om till normaltid. Så klockan 16 prick, så säger hon till mig att det är dags för klockan-17-måltiden (torrfoder)... Hon säger till vid övriga måltider också. Jag undrar hur många dagar det tar för en hund att ställa om dygnsrytmen?

I dag har jag äntligen fått riktigt bra foton på min lilla dotterdotter Alva. (På alla tidigare foton så har hon sovit, men på dessa var hon vaken och "sprallade" med armar och ben.) Hon har jättevackra mörkblå ögon! Och hon är väldigt gullig hela hon! Hon är liten och nätt, har en liten söt mun, och guldblont hår med dragning åt rött. Men sorgligt nog vill inte Linda att jag visar något foto av Alva här i min blogg. Trist, men jag får ju acceptera det. Så tyvärr, något foto får ni inte se...

Själv skulle jag vilja skriva ut ett, för att sätta inom glas och ram, men min skrivare samarbetar inte. Den vägrar att skriva ut i färg (och svartvita foton är inte lika roliga). Jag har justerat färgpatronerna (som är ganska nya och nästan "fulla"), jag har kört HP "Print-and-scan-doctor" (som säger att allt är bra, men skriver ut testsidan i svart-vitt). Jag har av-installerat och installerat om skrivaren, uppdaterat mjukvaran, startat om datorn mm. Men skrivaren envisas med sitt. Den säger att min inställning "att skriva ut i färg" ändras till monokrom p g a "konflikt med andra skrivar-inställningar". Men ingenstans hittar jag dessa "andra skrivar-inställningar".

Suck! Jag har skrivare, jag har gott om färg och gott om foto-papper - och så kan jag inte skriva ut ett enkelt färgfoto...

Förresten har det varit tyst hos grannen de 2 senaste nätterna. Jag har hört dem, men de har lagt sig vid normal tid. Jag mötte mannen i dag, och frågade då om hans systerdotter hade rest hem. Det hade hon - i söndags. Lugnare så, sa jag. (Och han tänkte nog att jag menade för deras del.) Jag har misstänkt att oväsendet har haft med systerdottern (en vuxen kvinna) att göra. Hon har bott här någon månad nu i sommar, och det är nu jag har blivit störd.

Jag blev presenterad för systerdottern för någon månad sen, och det kändes som om det var något annorlunda med henne. Hon hälsade inte på vanligt vis, och jag hörde sedan att hon talade med högre röstvolym än vad som är "normalt". Det kändes som om systerdottern har någon form av lättare mentalt (eller socialt) handikapp. Men jag vet förstås inte. Hur som helst så är jag glad för att grannen nu lägger sig vid 22-23-tiden, så jag kan somna i rimlig tid.

I morgon ska jag till sjukhuset i San Juan för att träffa en ögonläkare. (Som ska ta ställning till om mina ögon ska opereras nu eller senare - för grå starr.) Tyvärr krockar tiden med min gympa och yoga, så dessa får jag avstå från.

19-10-30:

Grattis på 32-årsdagen min käre son Johan!

 

       

Jag tog 08-bussen till sjukhuset i morse, fast jag visste att det kanske skulle gå bra med 09-bussen också. Jag hade tid 9:30, och bussen brukar komma fram ca 28 minuter över hel timme. Om jag hade vetat exakt vart jag skulle, då hade jag nog hunnit rusa dit på 2 minuter, men nu visste jag inte. Alltså kom jag fram i rysligt god tid. Tyvärr fick jag inte bara vänta den timmen, utan 40 minuter extra.

Men när det väl blev min tur så fick jag träffa en väldigt trevlig ögonläkare, som dessutom förklarade tydligt så att jag förstod nästan allt. Efter diverse undersökningar så konstaterade hon att jag ännu ser för bra för att bli opererad för grå starr, och att mitt högra ögonlock ännu inte hänger ner tillräckligt långt för att de ska operera det. Jag får alltså vänta på båda operationerna.

Däremot sa hon att jag är väldigt torr i ögonen. Hon förklarade att det egentligen är fett som fattas, inte vatten. Hon jämförde med min hud, som också är väldigt torr. Jag fick med mig en flaska ögondroppar hem, och jag ska droppa i ögat 3 gånger om dagen (fler om jag ska läsa). När denna flaskan är slut, så får jag själv bekosta mer ögondroppar. Eftersom de inte är en medicin, så är de inte subventionerade. Men en flaska ska väl förhoppningsvis inte vara så dyr.

Jag har på känn att jag borde få i mig mer olivolja! Den skulle hjälpa både ögon och hud, dessutom är den antiinflammatorisk och gör blodkärlen elastiska. Bara win-win. Problemet är att jag inte tycker om fett, egentligen. (Jag får i mig för lite för att leva riktigt LCHF!) Det är OK att hälla olja på sallad, eller kokta grönsaker (men det blir 1 msk, och jag behöver minst 3). Annars har jag väldigt svårt att få i mig olja. Om jag hade gjort som spanjorerna, hällt olja på brödet, så hade det gått bra. Men nu äter jag nästan aldrig bröd... Har ni några bra knep på hur man får i sig olja utan att "märka det"?

När jag kom hem igen så hade jag inget vatten i kranen. Jag ringde på hos grannen och frågade om de hade vatten. Det hade de inte. Men de visste att det var en vattenläcka i gatan på andra sidan kvarteret, och att man jobbade för fullt för att laga läckan. Tänk så handikappande det är att vara utan vatten! Jag kunde varken spola på toaletten eller tvätta händerna, men som tur var hade jag vatten i vattenkokaren så det räckte till en kopp te. (Jag hade inte ätit frukost innan jag åkte till sjukhuset.)

Sedan gick jag ut med hundarna.

Det är bara oktober (1½ dag till), men redan har de flesta av jul-belysningarna kommit på plats. Den nedan vid El Paseo.

Nu ska jag strax gå till spanskan. Och den här gången har jag varit "duktig flicka" och gjort all läxa...

19-10-31:

Mitt mobilfodral i färgen rosegold kom i dag. Så nu är min nya mobil ännu tjusigare. Ja, jag vet - jag är barnslig (telefonen fungerar lika bra med svart skal och fodral). Men det är inte bara jag som gillar färg och mönster, för då skulle det inte finnas tusentals olika skal och fodral att köpa...

Modellen jag valde har både ett separat bakstycke - och ett fodral, så jag kan välja vilket jag vill använda. (Man kan bara klicka på ett åt gången.) Till vardags kommer jag att använda fodralet, eftersom det skyddar mobilen bättre. Men skalet är bra de gånger mobilen ska ta så liten plats som möjligt.

   

Och barnslig som jag är, så bytte jag bakgrund (tema) några gånger, för att hitta den som matchar just det här fodralet (och skalet) bäst.

       

   

Slutligen valde jag en som faktiskt heter rosegold (samma som fodralets och skalets färgnamn). Kanske jag längre fram tar ett foto av himmel-hav-strand (sett från El Paseo), och lägger in stället. Men då gäller det att hitta ett motiv som blir snyggt på höjden. (Det borde kanske vara ett "soluppgångs-foto" i så fall, om det ska färgmatcha fodralet.)

Den lilla rosa "pek-pennan" hade jag innan. Jag tycker att det går snabbare att skriva med en sådan, än med fingertoppen.

Jag tog några foton med mobil-kameran. Den tar bra bilder, förutsatt att jag inte beskär och förstorar upp motivet. Den har trots allt bara 8,0 MP.

Fotona på Lina och Linus är kraftigt förstorade. (Originalfotot visade hela buren.) Och då blir det aningen suddigt. Men nu är det ju en mobil jag har fotograferat med, ingen proffskamera. Söta är de ju, mina små papegojor.

Ana kan passa mina hundar över julen! Men om min önskade resa verkligen kan bli av, det är en annan femma. Jag hittade en billig tur och retur-resa med Norwegian, som bara kostade 1146 kronor. (Med direktflyg, bra flygtider, och passande datum.) 

Men så tillkommer det ju en hel del, så inkl anslutningar, hundpassning och incheckade väskor - så blir total-kostnaden minst 5000 kronor. Och då hjälper det inte om Linda erbjuder sig att betala flygresan. Jag har inte några pengar alls själv. (Jag ligger back ytterligare några månader.) Dessutom tillkommer det ofta något oförutsett.

Men åh så roligt det skulle vara att få träffa Linda, Alva och Jenni!!! Och förhoppningsvis fler av mina vänner och släktingar! (Kanske Johan och hans fru kommer till Skåne i jul?) Dessutom känns jularna "juligare" i Sverige än i Spanien. Men det får väl bli en dröm...

I morgon är det helg här (Día de Todos los Santos = Alla Helgons dag) och allt är stängt, tyvärr även Gimnasio Canto.

Kan ni tänka er? Linda är så generös att hon kommer att betala hela resan åt mig! Jag kommer alltså att kunna umgås med mitt nya lilla barnbarn i jul. Jippie! Preliminärt kommer jag att flyga upp den 22/12, och hem igen den 2/1. Men resan är inte beställd ännu. (Jag måste vänta tills Linda har överfört pengar...) Johan besöker inte Skåne till jul, men brukar komma ner till nyår - alltså hoppas jag kunna träffa honom då.

Jag fick elräkningen i dag, och den är måttlig som vanligt. (32 €, jag slösar inte i onödan.) Först blev jag förbryllad när jag ser att jag har förbrukat mer el nu i oktober, än vad jag gjorde under sommar-månaderna. Jag har ju inte haft någon värme på. Men sedan slog det mig - det måste vara varmvattnet. På sommaren duschar jag oftast i ljummet vatten (jag brukar vara varm nog ändå), men nu har jag börjat använda varmt vatten igen (ca 38°) och då går det förstås åt aningen mer el för att värma upp vattnet.

Högst elräkning har jag alltid den kalla perioden (det syns tydligt ovan när den infaller), när jag måste ha elementen på.

Förresten så kommer nog grannfastigheten att få viss isolering ändå. Häromdagen kom några stora paket med tunna cellplastskivor i, och det står aislamiento (= isolering) på paketen. Tunn isolering är ju bättre än ingen!

19-11-01:

Som pensionär tycker jag bättre om vardagar än helgdagar. (Jag har fler möjligheter att välja sysselsättning. I dag har jag saknat gympan!) Men det var förstås tvärtom på den tiden jag jobbade.

I dag har vi haft 28° varmt, och jag fick byta ut min långärmade tröja mot ett linne.

Ovan ser ni en hund på vår "hundförbjudna" strand. Men inte är jag den som skvallrar. Själv tycker jag att det borde vara tillåtet (åtminstone december - mars) att ta hunden med på stranden - förutsatt att den är kopplad och att man plockar upp efter den. Men vissa spanjorer slarvar med både det ena och det andra, så det skulle nog inte gå - tyvärr.

 

Nedan ser ni stammen på ett hårt beskuret träd. Stackars lilla träd, som aldrig får chansen att bli stort...

       

På min balkong har jag 2 vattenkannor stående. Den vita innehåller bara filtrerat vatten, den rosa även växt-gödning. Fröken Gråsparv dricker alltid ur rätt kanna. (Men hennes bror tar fel ibland.)

I dag har jag varit nere i förrådet och hämtat en del saker (kläder, toalettartiklar mm), som Ulf kommer att behöva när han kommer hit nästa vecka. (Men jag hade råkat ta fel rakapparat, så jag får dit i morgon igen och leta efter den rätta.)

Kanske jag kommer att resa till Skåne ca 7-16/12 i stället. Då har jag lättare att få tag i någon som kan vattna mina växter, och sköta om mina fåglar. (Det är svårare över julhelgen.) Ana har inte hunnit svara än, om hon kan passa mina hundar även då.

I kväll ska jag börja läsa boken nedan.

19-11-02:

Boken jag började på är delvis spännande, men framför allt intressant. Den handlar ju om en helt annan värld än den vi lever i. En värld där kvinnor inte har något värde alls, och inga rättigheter. Boken är fiction, men skulle lika gärna kunna vara sann. Jag har redan läst 1/3.

I dag gick jag till förrådet och hämtade "rätt" rakapparat till Ulf. Och när jag ändå var i närheten så passade jag på att fotografera den nya jourbutiken (som ligger på C/ San Bartolomé 134). Själv tycker jag att det är skönt att det finns jourbutiker (särskilt här där affärerna har söndags-stängt), även om jag sällan handlar i sådana. Nu har vi Carrefour Express i ena änden av El Campello, och nya El Port i andra änden. 

De har förlängt sina redan generösa öppet-tider, normalt måndag - söndag från kl 07 på morgonen till 01 på natten, så att de nu har öppet ända till 02 på fredags- och lördags-nätterna.

Jag tycker att butiken ger ett fräscht intryck, och ägarna är trevliga (samt talar tydlig spanska).

Den kvinnliga ägaren berättade att de har mycket större sortiment i bake-off-disken på söndagarna (eftersom det är fler människor som handlar av dem då). Jag köpte en stor empanadilla med tonfisk och lök (för 90 cent). Den åt jag till frukost kl 13, när jag hade kommit hem igen. Den smakade bra! (Fast LCHF är det ju inte!)

På hemvägen passerade jag Rolf, och pratade som vanligt en stund. Han hade fått en Halloween-mask av en kvinna, så nu har han dekorerat om lite i sitt lilla revir.

Jourbutiken ovan fick lite gratis reklam av mig. Jag brukar skriva om sådant jag tycker verkar vara bra (eller som jag vet är bra). Men det är ju inget jag får betalt för, jag bara redovisar min egen åsikt.

Men i går fick jag faktiskt förfrågan från en svensk djur-webb-butik (som verkar vara helt OK), som undrade vad det kostar att få ha reklam (med länk) här på min blogg.

Så nu har jag läst på. Det är inte "bara" att lägga in reklam och få lite fickpengar. Jag skulle bli tvungen att starta en firma (även vid hobby-verksamhet), jag skulle bli deklarations-skyldig (i Sverige eftersom jag har svenskt webbhotell), och skulle få redovisa moms (fast jag skulle få dra av kostnaden för webbhotellet, kamera-slitage mm). Jag har haft egen firma förr, så jag vet att det är visst besvär. Om det ska löna sig att ha reklam så måste man ha ganska mycket. Då kan man komma upp i någon tusenlapp i månaden (betydligt mer förstås om man har väldigt många besökare på sin sida, prissättningen går efter hur många kunder som kan tänkas nås).

Jag får väl fundera på saken. Antingen så låter jag min blogg vara reklamfri, som nu. Då kan jag skriva precis vad jag vill, och hur ofta eller sällan jag vill. Eller också borde jag lägga in ganska mycket reklam, och tjäna pengar på bloggen (jag skulle verkligen behöva lite tillskott i börsen). I så fall skulle jag bli tvungen att lägga ner mycket mer jobb, så att jag får fler läsare. Rik skulle jag inte bli, för om jag t ex skulle få in 1000:- per månad, då skulle jag troligen få behålla max 400:-. Det är bra förargligt att skatteverket ska roffa åt sig även småpengar från hobby-verksamhet. Och så är det förstås ett visst besvär att ha egen firma. Utgående moms, ingående moms - det är mycket att räkna på.

Om jag skulle lägga in "engångs-reklam" (vid ett enda tillfälle, för en mindre firma) då skulle man kunna kringgå det hela. Då skulle firman kunna skicka ett par produkter till mig som present (gratis, men som jag själv hade valt ut, och för ett mindre belopp - annars skulle Skatteverket bli sura). Och sedan skulle jag kunna skriva att produkterna är jättebra, och lägga en länk till firman. (Men jag skulle vara så ärlig att jag skulle skriva att det var reklam. Jag fick en gång erbjudande från en firma som säljer kläder, om att få några gratis plagg varje månad, mot att jag skrev positivt om kläderna på bloggen. Det tackade jag nej till. För tänk om jag inte tyckte om kläderna på riktigt? Skulle jag ljuga då?)

Jag tror att jag ska börja med att skriva till Skatteverket, och fråga hur mycket hobby-inkomst en pensionär får lov att ha utan att skatta. Kanske man får ha lite? Kanske ingen alls...

19-11-03:

Nu har jag skrivit här flera dagar i rad, fast jag inte hade planerat det. Men det beror på att jag har haft mindre att göra, nu när det har varit många helgdagar efter varandra. Det har blivit mindre motion, och mer läsande. I förmiddags läste jag ut boken Pärlan som sprängde sitt skal. Den var bra, så jag kan helt klart rekommendera den.

I eftermiddags gjorde Alicia sällskap med mig och hundarna till hundbadet. Det har varit ungefär 25° varmt, ganska blåsigt, ganska molnigt, men också en hel del sol. Trots blåsten så var havet lugnt, men det berodde förstås på att det blåste från väster (från land).

Alicia var lite bekymrad för att det blåste i hennes hår när jag fotograferade henne, men så blir det ju. (Jag kan intyga att håret var välkammat när vi gick hemifrån.)

   

Det syns ännu mer i mitt hår, att det blåste... (Fotona på mig tog Alicia med sin mobil.)

Hundarna är så lyckliga när de får gå lösa och lukta på allt spännande. Nellie springer stundvis runt som en liten vettvilling, men hon ser ut att trivas extra bra med livet då.

Stella är den som badar tassarna mest.

Tång luktar väldigt intressant, tycker Stella.

Vi mötte ett par lagom stora hundar, och deras mattar. Nellie var mycket intresserad av hundarna, medan Stella föredrog att stå en bit ifrån dem.

Nedan Rio Secos utlopp.

När vi var på väg därifrån så försvann plötsligt Nellie. Hon sprang in bland buskarna, och sedan såg jag inte henne på en bra stund. Jag hann bli orolig att något kunde ha hänt henne, att hon kanske hade fastnat med selen i en gren, eller ramlat ner i en grop. Jag ropade förstås, men hon är ju sällan den som kommer bums. Stella verkade också bli orolig, när vi inte hittade Nellie. Men till slut kom Nellie springande som om ingenting hade hänt. Hon hade ju inte varit orolig, för hon hade ju vetat precis var vi var - eftersom jag hade ropat.

När vi närmade oss El Paseo igen så kopplade jag hundarna. Lugnast så.

19-11-04:

Nu har jag köpt flygbiljetter inför min Skåne-resa, båda med Norwegian. Jag flyger upp den 7/12 (8:00 - 11:15), och hem igen den 16/12 (19:30 - 22:50). Eftersom jag kommer att ha incheckad väska på hemvägen, så kommer jag att missa sista Tram-tåget (men inte C6-bussen, som går en gång i timmen hela natten). Jag får ta taxi hem från Alicante (vilket kostar hälften mot en taxi från flygplatsen).

Det ska bli jättekul att hälsa på mina nära och kära, inte minst lilla Alva!

Ana ska passa mina hundar från kvällen den 6:e, till morgonen den 17:e. Mina fåglar, växter och post, samt "allmän lägenhets-passning", kommer antingen Erik eller Alicia att ta hand om.  

Jag upptäckte precis att Tram-tågen inte passar med C6-bussen på morgonen, så kanske jag måste ta taxi mellan Alicante och flygplatsen. Första Tram går 05:00 (och är framme 05:35), men eftersom C6 bara går 1 gång i timmen fram till klockan 06:20, så skulle jag inte komma fram till flygplatsen förrän 06:40 - och jag bör vara där senast 06:00. Billiga resor har sällan perfekta avgångs- och ankomst-tider. Men resorna "mitt-på-dagen" kostade väldigt mycket mer (motsvarande 4-5 taxiresor), så de var inget alternativ. Tja, jag har ju en hel månad på mig att planera.

Närmast är det Ulf som ska ut och resa. Hans plan ska landa på Alicante flygplats på torsdag klockan 15:45.  

Skatteverket svarade att om jag säljer annonsplats på min blogg så ska inkomsten beskattas som hobby-inkomst. (Om jag i stället hade tagit emot kläder, och skrivit om dessa, då skulle jag ha deklarerat detta som inkomst av tjänst.) Det känns som om det skulle bli för mycket jobb, och för liten förtjänst, för att det skulle vara intressant för mig att sälja annonsplats på min blogg. Det 3:e alternativet, att byta "gåvor" med varandra, kommenterade inte skatteverket. Företag får ge gåvor upp till ett visst belopp, om gåvan ska vara skattefri. (I år gäller max 450 kronor.) Privat-personer får förstås ge hur mycket de vill.

Jag har precis lagt in en aktuell karta, och dito tidtabell, gällande buss C6 (mellan flygplatsen och Alicante) på Gästinfo-sidan.

19-11-05:

Grattis på födelsedagen Lena T!

Stella och Nellie hade tid hos veterinären i dag, för att få klorna klippta. Jag tog med kameran, bl a för att jag ville visa er huset nedan. Det är Maisas senaste Abedules-hus, det som är mest färdigt. Jag har hela tiden trott att det skulle bli vanliga lägenheter, som såldes till privatpersoner. Men det kommer att bli ett lägenhets-hotell! Jag ser att det står exakt likadana utemöbler på alla balkonger, och förmodligen är lägenheterna likartat möblerade även invändigt. Detta är ett hus med mycket hög standard! Det ska bli intressant att se hur hög hyra man får betala, om man vill hyra en lägenhet för en vecka eller ett par månader. Nu kommer snart Apartamentos Congo och Residencial La Red att få konkurrens!

Vid Carrer de la Mar fotograferade jag julbelysningen, och då fick jag med Gimnasio Cantó också.

Gimnasia mantenimiento (vanliga gympan) tränar jag i den stora salen på nedre botten, precis där pilarna pekar. Pilates-lektionerna har vi på våningen ovanför, bakom den orangea markisen.

Nellie är den enda hund jag känner, som springer till veterinären med glatt viftande svans. Det syns på fotona att hon drar i kopplet, och att Stella och jag kommer på efterkälken.

När vi hade kommit innanför dörren så fortsatte Nellie att vifta på svansen, medan Stella gömde sig bakom mina ben - och de två andra hundarna i lokalen gjorde sitt bästa för att försöka öppna dörren och rusa därifrån.

Jag skulle aldrig ha råd att gå till en veterinär i Sverige för att få klippt klorna. (Men jag ser ju för dåligt för att klara det själv.) Här kostar det 6 € sammanlagt, för båda hundarna, och jag kan passa på att fråga veterinären en massa under tiden. Veterinär Cristina lyssnade dessutom på Stellas hjärta, och undersökte hennes dåliga päls (utan extra kostnad).

Vi pratade om Nellies ögon. Hon är ju lite vindögd emellanåt. Cristina förklarade att det beror på att Nellies ögon har en "mer elastisk infästning" än normalt, men att detta inte påverkar Nellies syn. Vi diskuterade Stellas medicinering, och de symtom hon har. Cristina vill ta ett nytt blodprov (bl a för att pälsen är i så dåligt skick), men hon vill också röntga Stellas hjärta. Jag sa som det var, att jag inte har råd nu, så vi beslöt oss för att skjuta upp det till februari. Jag skulle hellre låtit undersöka Stella nu, men jag kan omöjligt få fram pengar. Blodprov + röntgen kostar nog uppemot 100 € sammanlagt, och försäkringen har högre självrisk än så.   

19-11-06:

Klockan 12 hade jag tid hos en hudläkare på sjukhuset i San Juan. Hon konstaterade raskt att det är lichen jag har i munnen, men att det ser bra ut nu. Dock ska jag komma på återbesök i mars. Det är tydligen viktigt att hålla koll på det.

På eftermiddagen gick vi vår vanliga promenad längs El Paseo. Havet är alltid vackert! Jag behöver se det varje dag. Men jag mår förstås särskilt bra när himlen är så här blå.

Stella var ovanligt pigg just den här promenaden. Förresten sa veterinär Cristina i går, att när Stella inte vill följa med - då gör jag rätt som låter henne stanna hemma.

   

Nu har jag bäddat gästsängen till Ulf. Han kommer i morgon eftermiddag (jag har lovat att möta honom på flygplatsen), och ska sova första natten hos mig (samt de 2 sista). Resten av tiden ska han bo på Residencial La Red. När jag fällde ut gästsängen så fick jag bl a flytta karmstolen till andra sidan rummet, så nu är där trängre. Och så ligger Ulfs saker framme (de som fanns i förrådet), på matbordet och i gungstolen. Det hade varit väldigt bra med ett gästrum (om än aldrig så litet) - men eftersom jag inte har något, så får mina gäster ta det som det är.

   

19-11-09:

Jodå, jag har haft fullt upp. I fredags firade Lena H och jag hennes 65-årsdag med lunch på restaurang La Toscana. Maten var jättegod, och vi åt, pratade och hade trevligt nästan 2 timmar. Vi satt ute eftersom det var varmt och soligt. Lucky var med, men Stella och Nellie hade fått stanna hemma. Jag skulle nämligen gå direkt från Toscana till Tram (och C6), för att möta Ulf på flygplatsen.

Ulfs plan landade några minuter före utsatt tid, och vi behövde bara vänta några minuter på C6-bussen mot Alicante. När vi kom innanför dörren hemma hos mig, så blev hundarna jätteglada för att få träffa Ulf igen. Han sov här första natten.

I går gick Ulf och jag först till bank Sabadell där vi aktiverade Ulfs bankkonto (som Fiona hade öppnat åt honom). Det tog evigheter. Först stod vi länge i kö, och sedan skulle han skriva på ungefär 28 papper på både fram- och baksida. Därefter kunde han ta ut (det mesta av) sina pengar. (Pengarna är de 3% som skattemyndigheten behöll efter lägenhets-försäljningen, medan de kontrollerade om Ulf hade några skatteskulder i Spanien. Det tog alltså 1½ år för dem att se att Ulf inte hade några sådana. Spanien...)

På eftermiddagen checkade Ulf in på La Red. Jag följde med som "tolk", fast de talar lite engelska där. Ulf fick en stor jättefin lägenhet, och den har t o m lite havsutsikt från sovrummet. Jag ska ta foton senare, så ni får se.

Förresten var det svinkallt ute - hela dagen. Det var 18° som mest, men blåste kraftiga iskalla vindar. Då hjälper det inte mycket att solen skiner. Jag frös! (Och inte kan jag använda mina täckjackor. De är smutsiga sedan förra säsongen, och jag kan inte tvätta dem eftersom jag inte har någon torktumlare.... Jag var tvungen att använda en tunnare jacka - som jag frös i.)

På kvällen hade jag beställt bord på restaurang La Cova. Där skulle vi fira Lena en gång till. Jag hade inte kameran med, men mobilen. Inomhus blev det enbart suddiga foton. Det tydligaste på Lena är fotot nedan, och fototekniskt har det ju en hel del att önska. Men Lena är förstås lika söt som vanligt.

Som alltid var maten väldigt god. Nedan de rätter jag valde (friterad ost med sallad, kyckling i supergod sås och efterrätt med bär, maräng och grädde).

       

Jag orkade inte äta upp hela huvudrätten, utan smugglade ner en bit kyckling i en plastpåse och la i handväskan. (Den kyckling-biten räckte till var sin portion åt Stella och Nellie, som de fick de när jag hade kommit hem. De blev så glada, och tyckte att det var super-vov-gott!)

Efter ett par timmars ätande och trevligt samkväm, så började vi gå hemåt. Jag tog 1 foto av Ulf och Lena utanför La Cova.

Sedan tog jag några foton under promenaden hem, för att testa hur mobilen klarar nattfoton. (Varken bättre eller sämre än min lilla kamera.)

I hamnen tog jag 2 foton på Lena och Ulf, men de blev väldigt mörka som ni ser.

   

Nedan El Paseo. Vi konstaterade att det är lugnt och skönt i El Campello, även sent en fredagskväll.

Ulf har sovit gott på La Red i natt. Vi ska ses framåt eftermiddagen för att gå "långa Aldi-rundan" tillsammans. Även i dag är det kyligt. Nu på förmiddagen är det bara 16°, och det blåser en del. (Så jag fryser!) Men solen skiner från en klarblå himmel. Och som Ulf påpekade; i Hässelby är det 3-4° och regn.

Nu när vi har haft ett par kalla nätter, och det blåser från norr, så har det blivit kallt i mitt sovrum - just nu bara 18,5°, så jag fryser även inomhus. I vardagsrummet (som ju ligger åt söder) är det just nu 20,0°, och där kommer att bli några grader varmare i eftermiddag. Jag ser i garderoben att jag har få varma tröjor. När nästa pension kommer borde jag nog köpa 1-2 nya, om jag hittar några billiga (som inte kliar).

En förståndig läkares ordination:

Vi har ännu inte gått morgonrundan (fast klockan är 10). När hundarna hade ätit frukost så kröp de under täcket i min säng (som jag ännu inte hade hunnit bädda), och la sig till ro. Stella sover fortfarande gott, men Nellie börjar se uttråkad ut och tittar utmanande på mig. Hon hoppas nog att jag ska börja leka med henne. (Och det blir jag förstås tvungen till, om Stella ska kunna sova vidare.) Jag väntar gärna en liten stund till med promenaden, så det hinner bli aningen varmare ute. (De har ju toalett inne, som de använde direkt efter frukosten.)

Av en slump fick jag i går syn på en superbillig lägenhet här i El Campello. Den kostar bara 41'800 €. Den är visserligen pytteliten (bara ett enda rum + duschrum, totalt 24 m²), men modern, ljus och med bra läge (nära stationen). Det skulle säkert bli en bra semester-lägenhet för 1-2 personer. På sikt blir det billigare att köpa än att hyra. Se: https://www.fotocasa.es/es/comprar/vivienda/el-campello/campello-playa/153432455/d?ai=153432455&tti=1&xtor=EPR-482-%5B24x7_realtime%5D-20191108-%5BcardLink%5D-1@1 Fler och större foton finns på Fotocasa.

   

   

Ulfs foton från La Cova blev betydligt bättre än mina:

Jag hade beställt bord till klockan 19:30, när La Cova öppnade för kvällen, och vi var punktliga. När vi kom var lokalen tom. "Är vi först?", frågade jag servitören. "Nej", sa han med ett leende, "det var jag som kom först". En timme senare var det fullt vid alla bord.

På förmiddagen gick Stella, Nellie och jag vår vanliga avkortade El Paseo-runda. Solen sken från en klarblå himmel, men jag fick ha jackan knäppt ända upp i halsen.

På eftermiddagen gick Ulf och jag "långa Aldi-rundan", precis som vi hade kommit överens om. Vi började att gå längs El Paseo, och förbi hamnen.

När vi hade kommit en bit på vägen kunde jag ta av mig jackan, för vindarna hade avtagit.

Mitt emot Pueblo Español växte det imponerande stora och fina benjamin- och fönster-fikusar i trädgårdarna.

När vi nästan var framme vid Aldi så såg vi en enorm flock småfåglar. Jag hann inte få igång kameran, så på fotot syns bara eftersläntrarna. De slog sig sedan ner i några stora träd, där de sedan satt en stund och kvittrade i kör.

På väg hem passerade vi den här veterinärkliniken. Jag skulle definitivt inte vilja byta veterinär, eftersom jag är mer än nöjd med min, men den här har roligt målade portar.

19-11-10:

Även i dag blåser det kalla vindar - och jag fryser. Jag lagade min marinblå täckjacka i dag. (En söm på ryggen hade gått upp, så den läckte fjädrar.) Så nu kan jag ha den, och slipper frysa lika mycket när jag går ut. (Mina andra täckjackor får jag vänta med att använda, tills jag har tvättat och torktumlat dem. Och eftersom jag inte har någon torktumlare, så lär det dröja.) Jag har använt handskar i dag, för första gången den här säsongen. Så lätt som jag bli kall om fingrarna så behöver jag det. Ulf tycker att här är ganska varmt, och går utan jacka.

I förmiddags gick vi tillsammans till marknaden, Ulf och jag. Men när han ville gå en rejäl promenad längs Muchavista-stranden på eftermiddagen, då fick han gå själv. Jag skulle ha frusit för mycket. Jag gick en runda häromkring med hundarna i stället. (Ulf vill ändå inte att hundarna följer med när vi går ut.) Ulf tog några foton, som ni får se här nedan. 

Jag antar att ni också får en massa reklam nu, om produkter som företagen vill att vi köper inför den kommande julen. Hundsängen nedan är ju rolig, men mina hundar får klara sig med sina vanliga sängar. (Fast vi har en röd som jag fick gratis från Royal Canin för några år sedan. Den står i förrådet. Kanske tar jag hit den över jul?)

19-11-12:

Här i El Campello brukar det vara kallt fr o m i början av december till i slutet av mars. Nu är det i början/mitten på november - och här är kallt, mycket kallare än normalt. Ja, det är ju egentligen inte kallt ute, inte på dagarna i alla fall. (Just nu kl 13 har vi 18,2°, och solen skiner från en klarblå himmel.) Men det är kallt inne! I alla fall så fryser jag. Nedan ser ni vad min sovrums-termometer visade i morse: 13,1° ute och 16,9° inne. Detta fast jag numera har sammanlagt 3 glas i mitt sovrums-fönster. Men ytterväggen är helt oisolerad, och består bara av en tunn tegelmur. När jag lägger handen på fönster-glaset, och sedan på väggen - då känner jag tydligt att väggen är kallare. Så sen, när jag blir rik, då ska jag isolera ytterväggarna, och helst tak och golv också. Jag skulle gärna ljud-väggarna mot grannarna dessutom. (Jag vet, jag blir aldrig rik, men att önska är gratis...)

Efter att ha tittat på långtids-prognosen så bytte jag i dag till mitt vinter-duntäcke. Men jag har inte råd att sätta på någon värme än. Hundarna tycker också att här börjar bli kallt, så de lägger sig tätt tillsammans i samma säng. (Annars ligger de oftast i var sin.) Jag har lagt deras små fårskinn på plats i sängarna. Alltid värmer de väl lite.

Även i morse mellan-landade gråsparvarna på min balkong. Om de inte bajsade på mina utemöbler, så vore det enbart trevligt.

Julfiguren nedan säljer Westwing i dag. Jag tycker att den är jättefin (hundälskare som jag är), och skulle gärna vilja ha den, men har förstås inte råd. Den kostar nästan 30 €! Jag tror att Jotex i Sverige också säljer den. Hur mycket den kostar där, vet jag inte. Visst är julprydnaden gullig!

Förresten tog jag fram några av hundarnas fodrade vinter-selar i morse. Så varma selar har de haft på sig, på de 2 promenader som vi hittills har hunnit gå i dag.

Nedan 2 länkar till lägenheter på La Red. Först den som Ulf hyr nu, sedan en han kan hyra till våren om han vill. Den senare skulle kosta 50 € dygnet de 26 dagar i april-maj som han vill hyra. (Han betalar 42 € dygnet nu.) Apartamentos Congo hyr ut i april-maj för 29 € dygnet, så förmodligen bokar han där, trots att deras lägenheter är lite omodernare.

https://residenciallared.com/1e-2 + https://residenciallared.com/attic-h-2

19-11-13:

I morse hade jag tid för allergi-utredning på sjukhuset i Alicante. Där fick jag gjort ett "prick-test". De droppade 28 olika medel på mig, och stack med en liten vass sak så att ämnet kom in i huden. Men jag var inte allergisk mot något av ämnena. Och det var ju bra! Jag har blivit "prick-testad" förr, för väldigt många år sedan. Då var jag inte heller allergisk, bara överkänslig - vilket inte alls är lika allvarligt.

Nu är det ju i andnings-vägarna jag har problem. Jag har blivit väldigt känslig för starka dofter, och kan få svårt att andas. Jag t o m reagerar på mina gamla milda favorit-parfymer, som jag har använt många gånger förr. Jag satte på mig lite när vi skulle gå till La Cova i fredags, men fick tvätta bort det igen. Den trevlige läkaren på allergi-mottagningen remitterade mig vidare till en näsa-hals-specialist. Det ger sig hur lång väntetid det är. Men det är bra att jag blir utredd ordentligt.

När jag kom hem igen så gick jag runt kvarteret med hundarna. Jag bar Stella halva sträckan, och så gick hon själv resten i slow-motion-takt. Jag insåg att Nellie behövde både mer motion, och mer stimulans, så en halvtimme senare gick jag en längre runda med bara henne. (Ni ser nedan hur aktiv Nellie är, medan Stella bara vill ta det lugnt.)

       

När det bara är jag och Nellie, då får hon ha flexi-koppel. Hon springer-skuttar-går i rask takt, och stannar bara till då och då för att nosa eller kissa.

Vi gick en bit längs El Paseo.

Jag börjar förresten se ut som på teckningen nedan. I alla fall nästan. Jag äter alldeles fel just nu. Samt mycket! 

Lägg märke till den inringade texten nedan. Periodisk fasta är bra! Det vet jag!

Men de senaste dagarna har jag ätit mer än vanligt - inklusive "jul-choklad". Sådant kan jag inte göra ostraffat. Klart att det sätter sina spår! Och det mesta har satt sig där jag hade midja innan. Men jag får banta vid senare tillfälle (för tjock vill jag inte vara). Fast jag är ju inte så dum så jag tackar nej, om Ulf bjuder ut mig på restaurang. Så det får bli som det blir... I kväll ska Ulf, Lena och jag äta på restaurang Asia Li. Ulf har länge varit nyfiken på deras meny. Kul att Lena också följer med!

19-11-14:

Vi tyckte att vi fick mycket för pengarna på Asia Li, och vi blev alla nöjda med maten. Vi valde olika menyer. Jag valde vårrulle + kyckling med cashewnötter och ris (nedan) + ostkaka. Detta kostade 7,95 €. I priset ingick även 1 flaska vatten eller 1 glas vin + ett litet glas starkvin. Lokalen var trevlig men jag kände mig liten, för både stolar och bord var ovanligt stora och höga. Hur som helst så hade vi trevligt tillsammans, och åt gott.

Det har varit gråtrist väder i dag, och inte så varmt som jag skulle önska. Hundarna och jag har gått runt här i kvarteren.

Trädgården ovan kan jag bara se på håll, men det blommar alltid så vackert där. Nedan bougainvillean som jag har tagit en stickling från. Sticklingen lever fortfarande, och bladen ser fräscha ut, men några rötter har den inte fått. Jag undrar hur det kommer att gå. Kommer den att överleva? Kommer jag att kunna plantera den?

"Kom Stella! Skynda dig! Varför går du så sakta? Jag är ju vov-ivrig, och vill springa vidare. Det kanske finns något vov-spännande att nosa på längre fram."

"Voff, Nellie! Varför stressar du så? Jag går inte alls sakta, utan alldeles lagom fort. Vänta, så kommer jag." 

Det var ett tag sedan ni fick se bygget på granntomten. Byggjobbarna håller fortfarande på med att mura väggar.

I dag har Ulf bokat sitt boende på Apartamentos Congo till våren (22/4 - 18/5). Så nu har han både resa och boende klart och betalt. Han tycker att det är skönt att vara ute i god tid, och ser redan fram emot nästa vistelse i El Campello.

19-11-15:

I förmiddags gick jag på pilates, sedan gick jag ut med hundarna, och så tvättade jag (bl a gympa-kläder). Sen eftermiddag gick Ulf och jag en promenad längs Muchavista-stranden. Ulf hade jackan bunden om midjan, medan jag hade min på mig (knäppt ända upp i halsen). Vi är olika frusna av oss...

Nedan vitt pampasgräs som vi gick förbi (snett emot Gardia civil).

Fotot nedan tog jag häromdagen, och det därunder tog Ulf i går. Jag har tidigare visat foto på den här gamla kloster-ruinen (som ligger nära campingen, inte långt från Aldi), mest för att visa att det har bott folk på baksidan i ett litet tillbyggt fallfärdigt hus. Nu har delar av ruinen rasat, och kommunen har börjat sätta dit balkar för att stötta upp kupolen.

Tidningarna skriver att klostret Dels Mecedaris som länge har varit en ruin, nu delvis har kollapsat p g a det myckna regnandet. En stor del av ytterväggen har rasat, och kupolen hänger delvis i luften. Rasrisken är stor. Klostret, som byggdes på 1600-talet, har ett kulturhistoriskt värde, och tydligen har de olika politiska partierna tvistat om huruvida man borde renovera det eller ej. Under tiden har det förfallit, och grannarna har klagat. Familjen som bodde i det lilla huset på baksidan har nu blivit vräkta (av säkerhetsskäl.)

Jag kollade några meningar som stod i tidningen via googles översätt. Det blir oftast väldigt roliga översättningar, och man måste ha god fantasi för att förstå hur texten borde ha översatts. Jag måste alltid läsa den spanska texten för att helt förstå "översättningen". Här kommer ett exempel på två översatta meningar: De senaste regnen har orsakat omkretsväggarna att falla, vilket lämnar kupolen i luften och lutar. Av säkerhetsskäl har husen som fästs vid klostret som fortfarande var bebodd utkastats.

Kommer ni ihåg att hotell JovA köpte två tomter (inom synhåll från vår balkong där vi bodde innan) och rev husen? De kommer alla gånger att bygga ett hotell där, men ännu används marken som parkeringsplats för hotellets gäster. Ulf tog häromdagen två foton som visar hur el-ledningarna hänger fritt i luften. I Sverige gräver vi som bekant ner rör i marken som elledningarna löper i, men så gör inte spanjorerna. De fäster ledningarna löst hängande utanpå husen. Som nedan kommer ledningarna förmodligen att hänga tills hotellet nästan är färdigbyggt. Nog känns det säkrare med nedgrävda ledningar!

Jag har förstått att man numera kan hänga precis vad som helst i granen. Det finns en uppsjö av mer eller mindre "konstiga julgranskulor". Vissa är roliga eller gulliga, och uppskattas säkert av barn - som igelkottarna och hundarna nedan.

   

Och annorlunda "kulor" som har "julmotiv" kan ju vara trevligt.

       

Men cigarraskar, mustascher, dammsugare och stekpannor? Passar de verkligen? Ger de julstämning? Sådana skulle inte jag vilja ha, och inte kex och glasspinnar heller.

           

       

       

            

   

   

   

Det är möjligt att jag är gammeldags, men jag tycker att vanliga traditionella julgranskulor är vackrast. Möjligen skulle jag kunna tänka mig att hänga några hund-prydnader i granen (bara för att jag är så förtjust i hundar), men enbart om de har tomteluva på sig. Vilken sorts julgrans-prydnader föredrar ni? Skriv gärna och berätta!

19-11-16:

I dag gick Lena och jag till hundrastgården med våra hundar. Tyvärr var det en stor hund i den större och finare inhägnaden, så vi fick nöja oss med den mindre. Den senare är större än våra hundar behöver, men den har inga spännande rör att leka i. Stella var förhållandevis pigg.

   

   

För att hundarna skulle få mer motion, så sprang jag omkring och lekte med dem. D v s jag sprang först, Stella och Nellie sprang hack i häl, och Lucky kom en liten bit efter. Men rätt som det var kom Nellie i kapp mig, utan att jag hann se det (eftersom jag tittade framåt, inte nedåt). Hon sprang in framför min fot - och jag råkade sparka till henne. Hon skrek till, och jag blev livrädd. Jag hann tänka "Hjälp! Nu har hon brutit benet igen, eller fått det ur led, eller...". Men som tur var verkade hon bara ha blivit rädd. Och så hade förstås själva sparken gjort ont. Hon såg lite slak ut någon minut, men sedan gick hon omkring normalt - och jag kunde andas ut.

Nu vågar jag inte springa med henne mer, i alla fall inte om hon inte är kopplad (och jag håller kopplet kort). Tänk om jag hade råkat trampa på henne! Då hade det varit kört. De är mycket ömtåliga sådana här små...

Efter incidenten så beslöt Lena och jag att vi skulle gå hem. På vägen passerade vi den vackra trumpetrankan nedan. 

En sak glömde jag att berätta i onsdags. Ni (som bor här, eller har varit här) känner till den äldre mannen som står precis utanför Mercadona och tigger. Han som är så irriterande påflugen, och som vi tror tillhör en organiserad rumänsk liga. Tidigare blev han skjutsad i bil till sin "tiggar-plats". Numera tar han Tram. Jag har några gånger sett honom komma från stationen på mornarna, och gå ditåt på kvällarna. När jag i onsdags morse klev av tåget vid Marq-Castillo för att byta till linje 2, då satt han på en bänk på perrongen och åt en smörgås. När tåget mot El Campello kom, så gick han ombord.

Jag undrar VAR han och hans kompanjoner bor? Kanske någonstans längs linje 2? Med den linjen åker många av männen från Senegal (de som säljer varor, ofta plagiat, längs El Paseo och inne i Alicante). Kanske det finns billiga boenden åt det hållet?

19-11-17:

I förmiddags gick Ulf och jag till söndags-marknaden. Stella och Nellie fick (efter en del tjat från min sida) följa med. (Ulf går helst utan hundar, och jag med...) Fast inne på själva marknadsområdet måste jag alltid bära mina små, annars skulle de bli nedtrampade. I dag bar jag dem i min front-carrier-bag. Där satt de säkert och bekvämt, och hade god överblick över allt - medan jag hade händerna fria.

En sådan hund-tanborste, som de nedan, skulle jag alla gånger ha köpt - om de hade funnits i chihuahua-storlek. Men även den minsta är alldeles för stor. Tyvärr! För det är betydligt svårare att borsta pyttesmå tänder i en väldigt liten mun - än större tänder som man lätt kommer åt. Dessutom kan stora hundar gnaga på märgben, men små hundar kan inte gapa så stort...

Visst har han bra argument, killen nedan! När jag var 14-15 år så fick jag 10:- i månadspeng. Jag läste i tidningen Vi Föräldrar, att 50 :- var en lagom summa för barn och ungdomar i min ålder. Jag visade artikeln för mina föräldrar - och fick höjt till 13:- i månaden. (De hade inte råd att ge mig mer.)

I kväll ska Ulf, Lena och jag äta buffé på restaurang Sizzler (som serverar indisk och mexikansk mat). Det ska bli trevligt, och förhoppningsvis gott också.

Jag såg precis att det fortfarande är 20° varmt i Medelhavet. Det trodde jag inte. Kul för turisterna, fast själv badar jag aldrig när det är så här kallt. Som barn badade jag i Östersjön. Då tyckte vi att vattnet var varmt de sommardagar som det kom upp i 15°! (Här brukar det bli ca 14° som kallast på vintern.) Kanske var jag inte fullt så frusen av mig på den tiden? Troligen var bada och simma de enda nöjen som stod till buds - och då står man ut...

I luften är det 16,6° nu, och risk för regn i kväll och i natt. Jag stoppar ett paraply i väskan, och klär mig varmt, när jag om en stund går till Sizzler. Jag har satt på 3 av mina 5 element, så att inomhus-temperaturen blir dräglig (19-20°). Jag skulle gärna sätta på alla 5, men vågar inte av ekonomiska skäl.

19-11-19:

Det var gott och trevligt på Sizzler. Buffén kostade 9,95 € (verkligen prisvärt), och vi tog alla om flera gånger. När jag var riktigt proppmätt, och redan hade ätit för mycket, då blev vi serverade god glass som efterrätt. Klart att jag åt upp den också... Innan Ulf åker härifrån så har jag nog kommit upp i 55 kg! Och sedan har jag bara 5 dagars "ätpaus" innan jag reser till Sverige. Jag lär få kämpa på med bantning ett par månader sedan när jag har kommit hem igen, om jag åter vill väga 48 kg. Och det vill jag! Jag rör mig lättare, och mår bättre både fysiskt och psykiskt, när jag är lagom smal. Men det är roligt att äta gott på restaurang så här emellanåt, det är det ju.

   

   

Fotona nedan på Stella tog jag i går. Hon ser ut att ha väldigt ont i ryggen (eller nacken?). Ingen hund står normalt så här, särskilt inte när det är matdags. Stella åt ändå med god aptit. Dessutom har hennes ena öga varit irriterat det senaste dygnet. Det rinner hela tiden. Jag har droppat ögonbad i ögat, och torkat rent runt om, men efter några minuter ser det lika illa ut igen. Jag kan inte se att hon har något skräp i ögat, men om det är likadant i morgon så får vi väl gå till veterinären.

   

I dag besökte Ulf och jag köpcentrumet Gran Via. Det är lätt att ta sig dit via Tram med byte till linje 2 vid Marq-Castillo. Sedan ska man gå av vid hållplats Boulevar de Pla. Därefter är det bara 1300 meter att gå. När man går förbi rondellen nedan, då är man nästan framme.

Vi strosade runt nästan 2 timmar. Ulf köpte en snygg marinblå herrtröja på Primark. Där köpte jag en varm och mjuk stickad tröja, och 2 bomulls-polojumprar, till mig själv - för sammanlagt 18 € (= billigt). Och så köpte jag baby-kläderna nedan till Alva. 3 små pyjamasar och 5 små bodies i 100% bomull. Prislapparna sitter kvar, så ni ser att jag fick många plagg för pengarna. (Plaggen fanns i olika färgskalor, och som ni ser så valde jag rött-vitt-rosa.) Plaggen är i en storlek större än vad Alva har nu, och blir förhoppningsvis lagom när jag kommer upp (eller senare).

I morgon kommer jag att ha fullt upp med bl a gympa på morgonen och spanska på kvällen. Och däremellan måste jag hinna uträtta flera ärenden och göra spansk-läxan. Samt sköta om mina hundar förstås! Jag kommer inte att hinna umgås med Ulf förrän på kvällen, efter spanskan. Å andra sidan har vi ju umgåtts hela dagen i dag.

19-11-20:

För precis 35 år sedan blev jag mamma för första gången. Det är det absolut bästa som har hänt mig! Nedan jag och Linda i juni-85 (när Linda var knappt 7 månader). Jag tycker fortfarande att det är så roligt att vara mamma till mina numera vuxna barn. Varje ålder har sin charm. Mina tre barn har gett mig så mycket glädje! Och nu har jag ju blivit mormor dessutom - som pricken över i.

 

                  

Grattis på 35-årsdagen Linda!

Jag har varit till veterinären med Stella, eftersom ögat fortfarande är lika irriterat (och ögonvitan röd). Troligen har hon fått ett sandkorn i ögat. Veterinären kunde se att det satt något smått på hornhinnan, i ena kanten (efter att han droppat gult färgämne i Stellas öga). Han sköljde ögat rejält och förhoppningsvis rann kornet bort. Nu ska Stella ha en sorts ögondroppar 3 gånger om dagen, och en annan sorts 2 gånger. (Smärtstillande + antibiotika.) Veterinären visade hur jag skulle hålla undan Stellas ögonlock när jag ska droppa, men det blir ändå inte lätt. Hon samarbetar ju inte precis... Stackars Stella! Hon tar ju mediciner ändå, så detta borde hon ha sluppit. Dessutom kostade det mig 26,50 € för veterinärbesöket, och 14,02 € för medicinen. Men huvudsaken att Stella blir bra i ögat igen. Vi ska på återbesök på lördag.

Nu ska jag strax gå på spanskan!

19-11-21:

Häromdagen visade jag en massa (i mitt tycke) konstiga julgranskulor. Här kommer ytterligare några varianter:

       

Westwing säljer dem alla. Det söta fotot nedan finns överst på deras "leksaks-sida".

Muggar kan man också köpa i många olika varianter. Av de nedan tycker jag bara om den gul-vita med fågel-handtag. Men barn tycker nog om att dricka ur katt- och hund-muggar. (Förutsatt att muggarna är små och lätta nog.)

               

   

Men jag kan ju inte precis påstå att jag behöver fler muggar. Men fast jag har så många så använder jag nästan alla. Givetvis inte samtidigt, men jag brukar byta en gång i veckan. Jag har alltid 3 på gång; 1 liten för kaffe eller choklad, samt 1 liten och 1 stor för te. Tja, jag har ju sagt att jag nog inte är riktigt normal. För mig förnöjer omväxling, och jag blir glad av att se mina muggar även när de står i vitrinskåpet.

Muggarrna ovanför mina är alla från firman Balvi, som gör en massa roliga saker. Eller vad sägs om diskborsten, papperskorgen, badrums-setet eller hängarna nedan.

           

Själv är jag väldigt förtjust i deras bokstöd. De nedan hade jag gärna köpt. Men jag har ju så tätt mellan mina böcker, att så här "plats-krävande" bokstöd tyvärr inte får plats. (Jag har ett liknande, med en kock på, till mina kokböcker. Det får egentligen inte plats, men jag vill ändå ha det kvar.)

   

Stella är fortfarande mycket irriterad i sitt öga. Det är väldigt svårt att droppa medicinerna i hennes öga, för hon gör allt för att komma undan. Men jag gör så gott jag kan.

I morse blev jag inte väckt lika tidigt som vanligt. Och det var bara Stella som kom. Ingen Nellie! Jag blev naturligtvis väldigt orolig, och for upp som ett skott. På väg till vardagsrummet hann jag oroa mig för att Nellie av någon mystisk orsak hade dött under natten. Eller att hon hade hoppat upp på någon möbel, och sedan ramlat ner och brutit benet. Men Nellie satt stilla i hundsängen. När Stella kom närmare så morrade hon. Jag undrade så vad som kunde vara fel, och om hon hade ont någonstans.

Strax efter att jag hade satt mig bredvid henne, så kräktes hon, mycket. Och det var redan kräk på dynan. Jag undrar vad hon har fått i sig? Något ute? Eller hade hon slickat Stellas öga och fått i sig medicin? Det lär jag aldrig få veta.

Nellie blev bättre efter att ha kräkts. När det blev matdags så dansade hon ivrigt runt, som vanligt. Hundar är inte som människor när de har kräkts. Kanske blandar maten ut "giftet" i magen så hon mår bättre.

I kväll ska Ulf, Lena och jag äta på restaurang El Tapeo. Troligen väljer vi tapas (smårätter).

Nu på förmiddagen syns inte väderleks-prognosen som ska ligga överst på den här sidan. Jag undrar vad som har hänt? Jag har inte ändrat något. Hoppas den kommer tillbaka.

Både Stella och Nellie var pigga, när vi nyss gick runt i de lugna kvarteren här omkring.

   

Nedan kan ni se så irriterat Stellas ena öga är. (Ögonvitan är rödstrimmig, fast det syns inte på fotot.) Stackars liten!

Jag har lagt en dyna med en fuskpäls ovanpå, mellan läs-fåtöljen och elementet. Just det elementet har jag på hela tiden, så där är varmt och gott. Platsen är polulär! Fast nyss störde jag deras vila, när jag skulle fotografera.

Nu har jag dessutom på, både handdukstorken i badrummet och elementet i mitt sovrum, hela tiden. Jag bävar för kommande elräkning, för jag ligger ju fortfarande back ekonomiskt. Längre fram, när det blir ännu kallare om nätterna, då måste jag sätta på det andra elementet i vardagsrummet, och det i hallen, dessutom. Jag klarar inte av att frysa hela tiden (inomhus), och jag vill förstås inte att det ska gå någon nöd på mina hundar och fåglar.

Det är bra synd att så få hus i Spanien är isolerade. För det blir ju aldrig riktigt kallt ute, aldrig frost. Så om husen vore isolerade, då skulle man knappast behöva värma upp dem alls.

Sen, när jag vinner på lotteri och blir rik, då ska jag isolera min lägenhet. (Jag bara fantiserar...)

Det var inget fel på maten på El Tapeo, men det var dyrt i förhållande till vad vi fick - i synnerhet om man jämför med La Cova (som dessutom har finare miljö). Ulf och Lena åt calamares (bläckfisk) medan jag åt torsk-kroketter och vitlöks-champinjoner. Sedan delade vi på 2 efterrätter med det spännande namnet muerte por chocolate (= död av/för choklad). Gott, men nästan lite i mesta laget, även för en choklad-älskare som jag. Förmodligen gick jag upp ½ kg på köpet. (Tur att jag inte har hunnit gallra ut mina "större" kläder ännu.)

Hemma igen så skulle Stella först ha sin opiat-tablett, och sedan få 2 olika droppar i ögat. Stackars liten! Hon får lite godis när jag har droppat medicin i ögat, men hon tycker ändå inte om det. Nedan syns det hur rött ögat är. Det är orättvist att just hon skulle råka ut för detta! Hon har tillräckligt med problem ändå.

Ute har det börjat regna så smått, och jag ska strax i säng.

19-11-22:

Dagen började molnig, och övergick till att bli regnig... Vi hann gå en mini-runda i morse i uppehållsväder, men när jag skulle gå hem från min pilates så fick jag fälla upp paraplyet. Eftersom hundarna får mindre "utomhus-stimulans" i dag, så fick de äta lunch på aktivitets-mattan. Och det är vov-kul, samt vov-gott säger de. Alla foton blir mer eller mindre suddiga, för de letar så ivrigt, så ivrigt (efter vanligt torrfoder).

   

       

Och så leker Nellie och jag "jaga-boll-leken". Ni får själva gissa vem som slänger i väg bollen, och vem som springer och tar den. Tyvärr är Nellies bästa boll försvunnen. Jag har letat överallt, och dammsög i går - utan att hitta den. (Och den går inte in i dammsugaren.) Väldigt mystiskt! Hoppas vi hittar bollen, för den är oersätterlig! (De finns ju inte att få tag i...) "Päls-bollarna" rullar inte alls lika bra, och alla andra är för stora för Nellies lilla mun.

Den 15/11 skrev jag om det delvis raserade klostret som nu stöttas upp. Jag berättade också att familjen som bodde i huset på baksidan, hade blivit vräkta av säkerhetsskäl. I går tog Ulf foton från andra hållet, där man ser huset. När det är stora hål i taket, då gjorde kommunen förstås rätt som vräkte familjen. Hoppas bara att de hittade någon annanstans att bo. Jag tror inte att de har några pengar...

Det är grått och trist ute. Ulf tittade inom en liten stund, men begav sig till La Red innan det började regna kraftigare. Han kommer att tillbringa kvällen framför datorn. Jag funderar på att börja läsa en bok. Hundarna tycker om när jag läser, i all synnerhet om de får ligga i mitt knä.

Jag satte på elementet i hallen för en stund sedan (utöver de 3 jag redan hade på). Jag frös trots att jag hade en täckväst utanpå tröjan. Fast som vanligt oroar jag mig för elräkningen. En liten tröst är, att den aldrig kan bli lika hög som de räkningar jag periodvis fick betala i förra lägenheten. Den lägenheten var dels mycket större, dels ännu sämre isolerad (otäta englas-fönster), och så hade vi gäster ibland (som slösade mer på elen än vad vi själva gjorde).

F ö så kämpar Stella och jag på med hennes ögon-droppar. Det är inte lätt, men vi känner oss båda lite vanare i dag än i går...

19-11-23:

Det kom 10,4 mm regn i går. Hela kvällen satt jag i läs-fåtöljen, med båda hundarna i knäet. Jag började läsa boken nedan:

Precis som de 2 böckerna som jag har läst tidigare av Jan-Philipp Sendker, så är den här jättebra! Spännande, intressant, lågmäld, känslosam - och skriven på ett vackert språk. Det är klart att jag måste köpa del 2, Ensamhetens språk (som finns i pocket-format), samt del 3; Vid nattens ände (när den kommer ut som pocket). Kanske jag kan köpa del 2 när jag besöker Skåne, för då slipper jag betala porto. När jag reste mig ur läs-fåtöljen för att sträcka på benen, så stannade Nellie kvar.

I dag besökte vi veterinären som undersökte Stellas öga. Det är inte bra än. Vi fick en ny sorts droppar, och ska sluta med en av de andra. Så fortfarande ska Stella ha 2 sorters droppar, 3 gånger om dagen. Hon har blivit riktigt duktig på att sitta still. Hon vet vad det handlar om nu, och att det snarare känns bättre än sämre i ögat efteråt. Dagens besök kostade 12,50 €, inkl de nya dropparna. Vi ska på återbesök på tisdag, då till vår ordinarie veterinär Cristina.

När jag före veterinär-besöket sopade ihop en massa nedblåsta bougainvillea-blad på balkongen - då hittade jag Nellies favoritboll! Vilken lättnad att den kom tillrätta! Nellie blev så glad när hon fick tillbaka sin boll!

Ute är det blåsigt och växlande molnighet. Eftersom vi i stort sett bara var utanför dörren och vände i går, så ska vi gå några (åtminstone) halvlånga promenader i dag. (T o r veterinären är ganska långt för chihuahuor.) Annars fortsätter jag gärna att läsa...

Nu har sakerna från Hund till hund kommit fram till Linda (via Jenni). De saker (värda max 450:- enl skatteverkets regler) som jag får som gåva. Sedan ska firman som gengåva få lägga in en reklamtext här i min blogg. Vi gör så här för att slippa deklarera det hela. Det ska bli spännande att prova i synnerhet vattenflaskan. (Se: https://www.hundtillhund.se/produkt/hundvattenflaska-med-knapp/) Jag har några olika, men ingen är riktigt bra. Kanske den här är det? Den verkar vara praktisk. Jag ska testa den när jag har kommit tillbaka från mitt Skåne-besök.

Hund till hund skickar nog texten nu i helgen. Jag lägger in den så snart jag har fått den.

Nu har jag läst ut Viskande skuggor. Det är en mycket bra bok, som jag helt klart kan rekommendera. Den aktuella handlingen avslutades i den här boken, så även om det finns ytterligare 2 delar i serien - så måste man inte läsa alla. Men jag vill helst läsa alla böcker som Jan-Philipp Sendker har skrivit (och kommer att skriva), så jag kommer att köpa de 2 övriga - när jag får möjlighet därtill. Tänk att en man kan skriva så vackert och ömsint om kärlek! Har jag fördomar (se nedan), som blir förvånad?

Om ni inte har läst någon bok av författaren, så börja gärna med Konsten att höra hjärtslag!

Nedan en typisk "rolig historia" av det slaget där kvinnor skrattar åt män. En sådan som späder på våra fördomar. Men man ska aldrig någonsin dra alla över en kam...

Det var en gång en kvinnlig hjärncell som av misstag hamnade i en manlig hjärna. Hon tittade sig nervöst omkring, men det var tomt och öde omkring henne.
– Hallå!? ropade hon, men fick inget svar. Är det någon här? ropade hon lite högre, men fick fortfarande inget svar.
Den kvinnliga hjärncellen började bli rädd och höjde rösten lite till och ropade:
– HALLÅ! ÄR DET NÅGON HÄR?
Då hörde hon en svag och väldigt, väldigt avlägsen röst som ropade:
– Vi är här nere!

Dumt? Javisst! Men vi (kvinnor) skrattar åt sådant här. (Och män skrattar åt historier där kvinnor förlöjligas...)

19-11-24:

I morse låg vi kvar i sängen och hade mysigt ända till 08:30. Då klev jag upp, men inte mina små. (Stella låg under täcket.) De låg kvar i sängen ända tills jag började plocka fram deras frukost. Då kom båda springande.

Jag tvättade en maskin lakan och handdukar (som sedan torkade på mindre än 2 timmar uppe på takterrassen). Medan tvätten torkade så gick vår vanliga avkortade El Paseo-runda.

Nu vilar de små, och jag bläddrar i reklamen. En broschyr är från El Castor - tiendas anticrisis. (Den närmaste butiken ligger i San Juan, längs väg N332.) De har väldigt bra priser! Just nu säljer de bl a leksaker (2 för 10 €).

   

Själv blev jag intresserad av hörn-skrivbordet nedan. Bara benen med hjul skulle kosta mer på Ikea... Priserna gäller året ut. Före min Skåne-vistelse har jag inte råd, och knappast efter heller. Annars skulle jag behöva ett extra bord, särskilt när jag syr eller pysslar med annat hobby-arbete. Det är trist att behöva belamra matbordet...

I kväll ska Ulf och jag äta buffé på Sizzler - igen. Ulf är bara här 1 vecka till, och vill passa på. Inte mig emot! (Fast jag blir förstås tjockare för var vecka...)

Westwing säljer elektriska hundsängar. Det kan ju vara mysigt på vintern, för hundar som bor i dragiga oisolerade hus...

Fryser mina små så får de sova under mitt duntäcke tillsammans med mig.

19-11-25:

Vi har haft underbart väder i dag - 22° varmt. Enligt väderleks-prognosen ska värmen fortsätta. Toppen! Inte ens jag behövde ha jacka i dag, och hundarna fick återgå till tunnare selar.

Jag pratade ganska länge i telefon med Maud i eftermiddags. Hon funderar på att flytta tillbaka till El Campello. Det skulle vara roligt att ha henne här igen, men hon har väldigt mycket att ordna om det ska kunna bli av. Jag hoppas att hon lyckas!

Svenska Magasinet skriver (https://www.svenskamagasinet.nu/shortnews.14869.html):

19-11-26:

Stellas ögga är fortfarande inte riktigt bra. Jag ska fortsätta med antibiotika-dropparna (och sluta med de andra), men har också fått en A-vitamin-kräm som jag ska försöka pilla in i Stellas öga (morgon och kväll). Det blir nog inte så lätt, men vi gör vårt bästa Stella och jag. Hon är jätteduktig! Nedan vilar hon ut efter veterinärbesöket, och den ganska långa promenaden.

Solen skiner och det är varmt och skönt på balkongen (22° i skuggan). Jag passade på att plantera om min varmrosa bougainvillea som stod i en mindre kruka än de andra två. Rättvist ska det vara! (De andra fick lite topp-dressing.)

Just nu är 2 av mina 3 bougainvilleor ganska glesa. De har tappat nästan alla sina blad, men det kommer nya (ännu så små att de inte syns på håll). Så här gör bougainvilleor minst 1 gång om året.

   

Jag har börjat på en ny bok, men har inte hunnit så långt än. Det verkar vara bra (men inte så bra som den förra, men så är ju Sendker i en klass för sig själv).

Ulf är i Alicante i dag, så jag hinner nog läsa några kapitel innan han kommer hit för att äta kvällsmat.

19-11-28:

Fotona nedan tog jag i går, när jag tog en liten kvälls-promenad. (Som vanligt får mina natt-foton låg kvalité. Kameran kan inte bättre än så här.)

Lena hade berättat att "sand-slotts-byggaren" har kommit tillbaka, och byggt en krubba. Hon sa att den är särskilt fin på kvällen när han har belysning tänd. Och visst är den fin!!!

Han är skicklig "byggaren". Jag pratade lite med honom, där han satt på muren. Jag sa att Rolf hade berättat att hans s k kompis hade stuckit med alla pengarna i somras, och att jag tyckte att det var väldigt oschysst gjort. (Särskilt som det är den här killen som kan bygga så fint. Den andre var bara "hantlangare".) Jag antar att det är därför "byggaren" har kommit tillbaka fast det är vinter. Han behöver förstås pengar till sin försörjning. (Kanske han är arbetslös och saknar A-kassa? Jag vet inte om de har några sociala "trygghets-nät" i Tjeckien, som jag har för mig att han kommer ifrån.) Annars är det knappast lika roligt att sova på stranden vintertid.

Jag gav honom 2 €, fast jag bara hade 7,14 € i börsen (som i princip ska räcka t o m 7/12). Jag önskar att jag hade kunnat ge honom mer. Det verkar vara en skötsam kille, och jag har tyckt om att titta på hans "sand-slotts-landskap" hela sommaren. Så visst är han värd en slant! Kanske någon av er som bor här kan ge honom en slant?

Precis som jag gör, så uppskattar mina små sol och värme. När solen skiner in i vardagsrummet så är det i solstrimman jag hittar dem.

   

Hundtrappan står kvar framför läs-fåtöljen, där jag (= vi) satt i går när jag läste ut boken Dödergök. Den bygger tydligen på "vanligt förekommande fall och statistik" - och handlar bl a om kvinno-misshandel. Författarinnan har ett budskap, hon vill att vi ska bli medvetna om vad som tyvärr händer - fast det aldrig borde hända. Boken är mer läsvärd än jag först trodde. (Jag trodde att den var "en vanlig deckare".) Det finns 3 böcker i serien, detta är den mittersta. De andra heter Smuts och Alfahanen. Jag skulle kunna tänka mig att läsa dem också.

På morgonens hund-promenad knep jag av en liten kvist från den brok-bladiga bougainvillean i kvarteret bredvid. Den här är lite mjukare, inte förvedad än, och då brukar de ha lättare för att bilda rötter. Tänk att den andra fortfarande lever! Den ser ut som om jag plockade den i går (fast det var minst 1 månad sen), och ändå har den inte bildat en enda liten rot-tråd. Men jag ger inte upp. Det kan lyckas! Och får de rötter så ska jag plantera dem, och sköta dem noga. Kanske jag får en egen brokbladig bougainvillea så småningom?

   

I dag ska Ulf börja flytta hit sina saker från lägenhets-hotellet La Red. Han checkar ut därifrån i morgon förmiddag, och ska sova i min utfällbara gästsäng de 2 sista nätterna. (Han flyger hem på söndag.) Här kommer att bli trängre än trångt, men vi ska väl klara av det. I kväll har Ulf lovat att bjuda mig på prisvärda menú del día på restaurang La Cova. Det blir säkert lika gott och trevligt som vanligt.

Jag är snart uppe i 54 kg!!! Jag går upp i vikt betydligt lättare och snabbare än jag går ner. När jag kommer tillbaka från min Skåne-vistelse - då måste det bli hård bantning en ganska lång period! Jag mår bäst både fysiskt och psykiskt när jag väger "lagom".

Sparv-papegojor kan (i viss mån) härma ljud. Det går alltså att träna upp dem, så de kan säga enstaka ord. (Men vill man ha en papegoja som kan prata, då ska man förstås välja en grå jako.) Fast jag börjar undra om inte Linus har lärt sig en och annan sångstrof av Mio. Sparv-papegojor sjunger normalt med ett kvittrande läte, ganska "ovarierat". Men Linus har börjat drilla, lite likt en kanariefågel (om än inte lika avancerat).

Linus och Mio sjunger allt oftare samtidigt, antingen i kör, eller så "pratar" de med varandra (turas om att säga "kvitt"). Hur som helst så tycker jag att båda mina små han-fåglar sjunger så vackert så. Jag tycker om att lyssna på dem! (Fast Ulf tycker att det är ett "förfärligt tjattrande". Men det får han förstås "stå ut med" om han kommer hit.)

Nedan ser ni att Lina fortfarande är större än Linus. Men om ett halvår kanske Linus har vuxit i kapp henne?

På eftermiddags-promenaden så "knyckte" jag en liten växt till. (Eller tog hand om, skulle man också kunna säga.) Det var en liten självsådd Ipil-ipil (busken på fotot nedan, som växer på andra sidan kvarteret). Det fanns massor av små självsådda plantor, men jag kunde bara ta en av de allra minsta, annars hade jag inte kunnat dra upp roten utan att skada den. (Jag vill inte gräva upp en större, även om de står för trångt för att alla ska kunna överleva.) Jag planterade den bums när jag hade kommit hem.

   

Busken blir 2 meter hög, så om plantan tar sig kommer den inte att få plats på min balkong i evighet. Men den dagen den blir för stor så kan jag säkert ge bort den till någon som har bättre plats. Och fram till dess så kan jag ha glädje av den. Den har så vackra skira blad, och de små vita blommorna är söta. Jag tycker om när det växer! (Egentligen borde jag ha en trädgård - men man kan ju aldrig få allt.)

Svart humor:

19-11-30:

Så klart att vi blev nöjda på restaurang La Cova! Vi åt som vanligt kockens menú del día. Först fick vi in en flaska vin + en stor flaska vatten + frasiga kuvertbröd (med smör) + en skål oliver. Till förrätt valde jag quiche roquefort (supergod), och Ulf grönsakssoppa. (Det finns alltid 4-5 alternativ att välja på.) Ulf fotograferade maten.

   

Som huvudrätt valde jag kyckling i rödpepparsås, och Ulf rostbiff med pepparsås. Såserna är alltid så goda (de också)! Vi fick de sedvanliga grönsakerna till. Jag orkar aldrig äta allt, när jag redan är halvmätt av förrätten - så jag gav mitt potatismos till Ulf (som tycker mycket om potatismos), och tog hem 1/3 av kycklingen till hundarna (i en medhavd plastpåse).

   

Till efterrätt valde vi båda tårta med vit chokladmousse-fyllning och frukt&bär-topping.

Efteråt fick vi ett litet glas moscatel-vin, och Ulf valde dessutom en kopp kaffe. Jag, som är till 99,9 % helnykterist, brukar faktiskt smutta lite på moscatel-vinet (men aldrig dricka allt). Fast jag tar alltid varannan klunk vatten.

Notan för allt detta (vackert serverat på vita dukar, av trevlig personal, och med underbar utsikt att betrakta under ätandet) slutade på 37 €. (Invita betyder att de bjuder på detta.) Varken Ulf eller jag känner till någon annan restaurang där man får så mycket gott (alltid gott!) för så pass lite pengar.

I dag säljer Westwing bl a roliga muggar. Några liknande har jag inte sett tidigare. Jag gillar roliga bruksföremål, men fler muggar behöver jag definitivt inte.

  

    

Ulf har tagit en del foton under sina promenader och utflykter. När han var i Alicante så gick han mellan Plaza Mar 2 och Luceros, och passade då på att fotografera slottet Santa Bárbara nerifrån.

De 3 kommande fotona är tagna här i El Campello.

I dag är sista hela dagen som Ulf är här (den här omgången). I morgon ska han starta sin hemresa med 12:12-Tram-tåget härifrån. Ulf ska strax ut på långpromenad (sol och 21°). Själv har jag tvättat 4 maskiner kläder (var färg för sig), och hängt plaggen på tork på balkongen. (Jag passar på eftersom det ska bli regn nästa vecka.) I morse var vi på återbesök hos veterinären. Stellas hornhinna är nu läkt. Vi ska sluta med dropparna, men jag ska sätta A-vitamin-kräm i hennes öga ytterligare några dagar. På torsdag har vi en ny tid hos veterinären.

I kväll ska Ulf och jag återigen besöka restaurang Asia Li. Ulf tycker det är roligt att passa på att gå på restaurang när han är här, och maten är dessutom mycket billigare än om han hade gått på restaurang i Stockholm. Själv tycker jag att det känns oerhört lyxigt att få gå på restaurang så här ofta! (Synd bara att jag lägger på hullet så lätt...)

Hundarna och jag gick en runda längs El Paseo (sen eftermiddag). Himlen var så där underbart klarblå, som jag mår så bra av.

Stella ville bli buren delar av sträckan, men Nellie och jag travade på för egen maskin. (Vi går mycket snabbare när jag bär Stella.)

   

Nu har "sandslotts-byggaren" hunnit bygga en bro och en kyrka också. Han är duktig! (Ge honom gärna en slant! Jag är ganska övertygad om att han verkligen behöver pengarna.)

Det pågår en kampanj här i El Campello, mot könsrelaterat våld. På papperskorgarna sitter det lila remsor med texten "Tira aquí el machismo!" = Släng manschauvinismen (den överdrivna manligheten) här!

Jag började läsa boken nedan i går. Den är av den typen att jag kan avbryta läsandet mitt i ett kapitel, om Ulf vill prata en stund. (Hyfsat intressant, men inte överdrivet spännande.)

Det blir väldigt trångt, att ha gäster i en så här liten lägenhet. När sängen är utfälld så får jag ställa karmstolen och en matbords-stol på andra sidan matbordet. Och framför min ena garderob står kärran med Ulfs saker som ska ned till förrådet. När jag har vinkat av Ulf vid stationen i morgon, så måste jag först stoppa de lakan och handdukar han har använt i tvättmaskinen, sedan fälla in sängen, och därefter ställa tillbaka allt på sina vanliga platser igen. Sedan ska jag gå ner till förrådet med det som ska dit. Då ska jag också passa på att ta hit min lilla resväska, för i nästa vecka är det jag som ska börja packa.

       

19-12-01:

Nu börjar här se ut som vanligt igen. I alla fall står alla möblerna på sina vanliga platser. Precis som planerat så tvättade jag lakanen och handdukarna redan på morgonen, och hängde dem på tork på takterrassen. Sedan hjälpte jag Ulf att packa resväskan, eftersom jag är bättre på att organisera. Klockan 12 följde jag Ulf till stationen, och sedan gick jag ner till förrådet med hans saker, och hämtade samtidigt kabinväskan. Jag har redan fyllt halva väskan, bl a har jag stoppat ner de små kläderna som jag har köpt till Alva.

Efter sena eftermiddags-rundan med hundarna, så satte jag mig och läste ut boken. Den var bra, utan att vara jättebra. När jag ställde in den i bokhyllan så såg jag att jag har 2 andra böcker av Linda Olsson.

Ulf kan maila från planet, så jag vet att de kom i väg i tid, och beräknas landa 20 minuter före tidtabellen. Det är ju bra! Förseningar är däremot aldrig kul. Hoppas att mitt plan kommer att landa i tid, i båda riktningarna!

19-12-03:

Dagens väder? Tja, här är det grått, blåsigt, bara 14°, och då och då kommer det en skur. Det har regnat en del i natt, men hur mycket vet jag inte. Varken hundarna eller jag har haft lust att gå några längre promenader. Nedan ett foto på Bonnie, där det tydligt syns vad hon tyckte om att gå ut när det regnade.

Å andra sidan har jag att göra inne. Erik tittade inom i förmiddags och fick instruktioner inför den kommande skötseln av mina fåglar och växter. Jag fick låna en extern DVD-spelare av honom (min vill inte fungera), som jag behövde för att installera Microsoft Office 2003 på den lilla 10"-datorn som jag fick överta efter Ulf. (När han köpte en ny bättre.) Datorn saknade då samtliga program, och jag behöver just gamla Office från 2003 eftersom den har Frontpage - som jag skriver i här.

Min gamla 10"-dator har nästan lagt av. Den är segare än seg, och det kan ta 5 minuter bara att öppna ett mail. Alltså installerar jag de nödvändigaste programmen på den nya. Båda de små datorerna har bara 2 GB Ram-minne, och den nyaste har bara 47 GB hårddisk. Men om jag inte lägger in en massa foton, så ska den senare fungera. Det blir den nyaste som jag tar med mig på resan. Jag bör kunna uppdatera min blogg, men kanske bara med enstaka foton. (Jag kan ju visa fler foton när jag har kommit hem igen.) Och läsa samt skriva mail kan jag förstås.

 

Jag gick upp många kilon under den tiden som Ulf var här (och jag åt dagarna i ända, inkl choklad mellan målen). Jag vägde mig i går, och vågen visade 53,9 kg. Alltså hela 5,9 kg mer än jag vill väga. Det är inte roligt - men självförvållat. Jag ska ta nya friska tag när jag kommer hem från Skåne! Det måste jag, för jag mår inte alls bra när jag känner mig tjock. (Jag upplever mig som lika fet som kvinnan nedan, fast jag vet att det objektivt sett inte är fullt så illa.)

I morgon efter gympan har jag fått tid hos min läkare här i El Campello. Jag ska få reda på remiss-svaren, och så ska han få förnya mitt recept från gynekologen. Det recept jag har var giltigt, men så har apoteken förnyat sitt datasystem - och då behövs nya recept. Spanien... Efter läkarbesöket ska jag ringa Kerstin, som sedan ska komma hit en stund för att "byta" böcker.

Nu har jag packat ner det mesta i kabin-väskan. Den väger just nu 8,3 kg (och får väga 10 kg). Ytterligare några småsaker skulle få plats. Tyvärr får jag inte plats med min Samsonite-kabin-ryggsäck, som jag gärna skulle vilja ha på hemvägen (när jag ska checka in min hårda kabinväska, eftersom jag kommer att ha fler saker med mig på vägen hem). Den väger bara 6 hg, men är vadderad och därför skrymmande.

Nu får jag använda en enkel hopfällbar tygväska (som rymmer 35 liter) som kabinväska på hemvägen. Den blir jobbigare att bära, eftersom den har tunna "tyg-handtag" - och svårare att packa (eftersom den är lite "sladdrig"). Jag ska bl a ha lite porslin i handbagaget då. Förra hösten beställde jag 2 små glögg-muggar + 1 jul-ljusstake från Cult design - och då skickade de inte till Spanien, så sakerna hamnade hos Jenni. Den här julen vill jag använda mina nya "julsaker".

Dessutom har jag beställt 5 kvistar konstgjort björkris (hem till Jenni, för den firman skickar bara inom Sverige), som jag ska använda den kommande påsken. (Se nedan.) Då kommer jag äntligen att kunna ha ett nästan riktigt påskris! Kvistarna kan jag stoppa i väskan som jag checkar in på hemvägen. Nästan allt jag behöver kan jag köpa i Spanien, men inte riktigt allt. Björkris (vare sig äkta eller konstgjort) är förstås något som är helt omöjligt att få tag på här.

Nu är det bara 3 hela dagar kvar, tills jag ska påbörja min resa. Jag längtar förstås tills jag får träffa Alva, Linda och Jenni, samt mina syskon med familjer, och Lena T. (Fler hinner jag inte träffa den här omgången. Jag ska vara i Arild mest hela tiden.) På lördag morgon kommer jag att gå hemifrån klockan 05:00. (Ana ska hämta hundarna på fredag kväll.) Om allt går bra så kommer jag att vara framme i Arild på eftermiddagen.