Sparad dagbok 64. (Fr o m 20-06-02 t o m...)

20-06-02:

I går tog jag inte någon melatonin-tablett, så i natt sov jag bara 4-5 timmar. Alltså började jag dagen med en kopp kaffe. Därefter gick Nellie och jag ner till El Paseo. (Stella ville inte i dag.) Klockan var 8:45, och förra veckan var det mycket folk på El Paseo så dags. I dag var det betydligt lugnare. Nu när vi får promenera vid annan tid än mellan 06 och 10, så går nog många lite senare. Spanjorerna brukar inte vara så morgonpigga (de riktiga motionärerna undantagna).

Nellie sprang ända hemifrån och till det lilla "berget". Jag fick gå riktigt raskt för att hinna med. (Fast vi stannade förstås regelbundet så hon fick nosa och kiss-markera, sådant som är viktigt för hundar.) Sedan blev hon plötsligt trött, så halva hemvägen fick jag bära henne. Men 1½ kg på armen märks ju knappt.

Hemma igen så mötte Stella oss i hallen. När hon har en riktigt dålig dag ligger hon kvar i sängen.

Kaisa och Matti har börjat renovera lägenheten som de har här i Los Olivos. Renoverings-firman har rivit ut allt i badrummet, och allt i köket. Det ska bli spännande att se hur det blir när allt är klart. Jag träffade både Kaisa och Matti där i går, när de inspekterade arbetet. Nedan syns köket, likadant som mitt men spegelvänt.

För mig är det intressant att se var vattenlednings-rören och elkablarna går, för jag tar för givet att det ser exakt likadant ut bakom skåpen i mitt kök. Det kan vara bra att veta den dagen jag har råd att renovera. Då när jag ska byta ut alla mina köksskåp mot snygga, och framför allt praktiska, från Ikea. Sedan när lägenhets-lånet är betalt alltså (februari 2022). Det är "bara" 7'746,72 € (≈ 80'762:-) kvar att betala nu, och det var 17'000 € från början. Skönt att skulden minskar! Det är jobbigt att ha skulder!

Klockan 11:30 kom paketet med hundmat, som jag beställde i går. Snabb leverans! Nu har hundarna mat så de klarar sig ett bra tag.

När jag i dag passerade min närmaste optiker (Optica Gil mitt emot Sabadell), så gick jag inom för att se om de fortfarande har kvar den där glasögonbågen som jag blev så förtjust i förra året. Och det hade de! Tyvärr är den dyr, annars hade jag gärna köpt den bums. Den känns väldigt skön (är lätt), och jag tycker om formen. Den är också stor nog för att rymma ett rejält läsfält. Och färgen är nästan alldeles rätt. Klarblå hade varit ännu bättre, men bågen finns inte i den färgen, och den här turkosa ska utgå ur sortimentet. (Svart, lila och rosa finns.) Jag är orolig för att den inte kommer att finnas, den dagen jag har råd att köpa nya glasögon. Det är så sällan jag hittar en glasögonbåge jag trivs i, så jag vill gärna ha den här. Jag skrev nyss ett mejl till billiga optikern i Alicante och frågade om de kan få hem bågen, och om förra årets pris gäller. Jag hoppas på positivt svar.

I morse vägde jag förresten 55,1 kg, så det går åt rätt håll. Fast jag märker att det är jobbigare att springa uppför trapporna, nu när jag håller igen på maten... Jag vägde hundarna också. Stella väger 2060 gram (mer än någonsin), och Nellie väger 1555 gram. De borde väga 1900 respektive 1500 gram. Det är mitt fel om de inte håller vikten. Jag har nog varit lite väl generös med smakproven av min mat... Jag får bättra mig.

Även på dagens andra promenad blev det bara jag och Nellie. Vi gick ner till El Paseo igen, fast den här gången gick vi åt andra hållet (till hundbadet) och vände. Nya och spännande dofter, särskilt på träden, tyckte Nellie. Stella är mest intresserad av att äta, vila, sova, och bli klappad numera. Ändå verkar hon må bättre nu sedan vi ökade kortison-dosen.

Jag skrev häromdagen att jag har en lång önskelista sparad på Westwing Now, bl a en gunghäst för barn. Den är den nedan. Kanske man borde benämna den "gunglamm"? Visst är den fin! Den är avsedd för barn mellan 1 och 4  år. Fast om det ska löna sig att köpa en gunghäst, så måste mina barnbarn kunna komma på besök innan de blir för gamla. (Jag skriver barnbarn i pluralis, fast jag bara har 1 än så länge. Men jag hoppas och tror att det ska bli fler.) Men i nuläget är ju alla resor inställda, och vem vet hur det blir framöver...

För första gången sedan den 14:e mars är dödssiffran nere på noll i Alicante. Det är ju väldigt positivt!

Mindre positivt är väl hur man räknar antalet döda (gäller säkerligen inte bara Spanien). Från Svenska Magasinet:

Jag gick ner till förrådet och hämtade ett av de vita blomborden. Det har inte mycket större diameter än det lilla blå, så just nu nyttjar jag båda. I förrådet stod också de rosa blomborden (som liknar balkonglådor på ben och bara rymmer små krukor). Dem hade jag glömt bort att jag har.

Blomborden står förstås i vägen när jag ska in i skåpet, men jag har bara krukor där - så det är inte så ofta.

Nu får jag halva balkong-bordet fritt. Jag behöver ytan när jag ska mata fåglarna, för då ställer jag fröpåsarna där. Jag brukar också ställa asken med tvättklämmor där, när jag hänger tvätt.

Till min förvåning så gör byggfirman ett grundligt jobb när det gäller att få vattentäta terrasser. De lägger ett tätskikt, och ska antagligen lägga klinker ovanpå sen. Bra, för då slipper de vattenskador. I Sverige har man alltid tätskikt under klinker i badrum, och bakom kaklet på väggarna också, men jag har en känsla av att spanjorerna inte är lika noga med den saken. Jag litar inte på att mitt badrum är vattentätt.

Ni har säkerligen förstått att matlagning inte hör till mina största intressen. Men när jag bantar så måste jag äta näringstät mat. Jag gör så enkla rätter som möjligt. Nedan grönsaks-omelett. Jag brukar laga 3 portioner åt gången, och sedan äter jag det 3 dagar i rad. (De 2 sista äter jag rätten kall, direkt ur burken...) Men jag har varmt te till, så det smakar bra!

Jag äter alla gånger nyttigare när jag bantar än annars. Jag borde kanske banta jämt? Fast det är enklare att "bara äta". Eftersom jag räknar kolhydrater så måste jag räkna ut innehållet i maten jag lagar. Just den här grönsaks-omeletten innehåller 3,6 gram kolhydrater per 100 gram. Jag äter ca 200 gram åt gången, så det blir ganska många gram kolhydrater. Å andra sidan är det nyttigt och jag blir mätt länge.

20-06-03:

I dag blev det återigen bara Nellie och jag som gick morgon-promenaden på El Paseo. Vi gick en kortare runda,  söderut mot hundbadet där vi vände. Det var lång kö utanför banken när vi gick förbi. T v skymtar Optica Gil där de har glasögonbågen som jag så gärna vill ha.

Eftersom det numera är enkelriktat så får vi gå runt om gräsmattan för att komma till "andra sidan".

Kommunen håller på att lägga trätrallarna på plats.

Färre smittade, sjukhus-vårdade och döda i Spanien. Bra! Måtte det hålla i sig! Den 21/6 kl 21:00 kommer det nationella nödläget att avslutas. Det gäller att vi sköter oss även därefter, för viruset kommer ju att finnas kvar.

Jag tror, som sagt, på ett mellanting mellan Spaniens och Sveriges metod. Här är livet alltför reglerat. Det var verkligen inte genomtänkt (ur folkhälso-synpunkt) att förbjuda folk från att ens gå en daglig promenad under hela 7 veckor, och vansinnigt att under lika lång tid isolera alla barn i hemmet (utan möjlighet att gå ut, eller att träffa jämnåriga). Men jag tror att man till viss del måste stänga ner samhället, för att inte smittspridningen ska accelerera. Fast jag är ju lekman, och andra är experter...

Aktuella jämförelser:

Så skönt att staplarna sjunker i båda länderna!

Nedan 2 små avsnitt ur 2 olika kåserier som jag hittade i El Sueco. (Skrivna av svenskor som bor i Spanien.)

Det är inte konstigt att vi gör som vi blir tillsagda, när böterna för att trotsa ligger på motsvarande 6268:- och uppåt. Jag har definitivt inte råd att inte följa reglerna.

Kommer ni ihåg att jag för ett tag sedan visade en massa exempel på sommarens nya vinylmattor (som Westwing sålde)? Hur som helst, ett par dagar senare så gick jag av nyfikenhet in på fabrikantens webbsida, för att se om det fanns ännu fler nyheter än dem som Westwing visade. Det fanns det inte. Däremot hade de outlet på vinterns mattor - till verkligt bra priser. Jag passade på! Det var förstås inte alls budgeterat, men jag fick 2 stora mattor och 1 liten, av utomhusmodellen med halkfri baksida, för 37 € totalt (fraktfritt)! Jag kunde inte låta bli eftersom jag var så trött på att den långa mattan i vardagsrummet ständigt gled hit och dit, så jag fick rätta till den flera gånger om dagen.

Urvalet var förstås begränsat, för det var tömma lagret de ville. Men jag hittade just den blå mattan som jag hade funderat på att byta till här i vardagsrummet. Det fanns bara några storlekar att välja på, så det blev en som är 74 x 175 cm (lite större än den som låg där innan) och en som är 48 x 96 cm. Den lilla har jag inte lagt på plats ännu, men den hamnar nog framför balkongdörren (eftersom den som ligger där nu är så sliten). Nackdelen med att köpa på outlet är ifall jag vill köpa ytterligare en likadan matta längre fram, så är det inte säkert att de har det här mönstret i den här färgen. (Jag behöver ju egentligen en 3:e, om alla i vardagsrummet ska vara lika.)

Jag köpte också en 74 x 175 cm stor matta till köket (också större än den gamla). Det fanns ingen gul matta alls, så jag valde en ljusblå-turkos som i varje fall har små gula prickar i mönstret. (Eftersom den nya mattan är större än den gamla, så kunde jag ta bort den lilla framför badrumsdörren. Den gled också hit och dit.)

Mattorna kom häromdagen, men jag ville prova dem först innan jag skrev om dem. Kort sagt: Jag är supernöjd!!! Det är jättebra mattor! De ligger exakt där jag har lagt dem, och även ovansidan är halkfri. Tänk om det hade funnits halkfria från början! (Jag tror det är en nyhet från i höstas.) Fast då hade jag kanske inte förstått hur mycket bättre de är? Sedan beror det ju på golvet. Här är mitt klinkergolv alldeles slätt - och väldigt glatt. I förra lägenheten var golvet lite "knottrigt", och där låg mattorna stilla.

Så här blev det! Den gamla lilla runda ligger kvar, och även den framför balkongdörrarna och den framför datorbordet. (Jag ska inte slänga de gamla, jag rullar ihop dem och ställer dem i förrådet - så får jag se sen hur/om jag kan använda dem.)

Närbild på köksmattan. Kan ni se de gula "prickarna"?

I dag har jag försökt ta selfier. Usch så svårt det är! Det är framförallt väldigt svårt att se naturlig ut när man sitter och stirrar in i en kameralins, alltmedan lampan som visar att självutlösaren är i gång blinkar synnerligen irriterande. Varför jag tar selfier? Jo de är till min dotterdotter Alvas pekbok. Linda gör nämligen en egen där hon sätter foton i plastfickor. På fotona är det människor och saker i Alvas närhet. Vi, de närmaste släktingarna, och saker som t ex Alvas favorit-leksaker, hennes pipmugg, hennes byxor, barnvagnen mm. I köpta pekböcker är bilderna ofta onaturliga, och visar saker som inte alla barn kan relatera till.

När mina barn var små gjorde jag en sådan pekbok åt dem. Barn lär sig många ord på det viset. Hur som helst så satte jag mig framför baksidan på en Kallax-hylla, för det är den neutralaste bakgrunden jag har - med dagsljus. Alla de andra fotona blev värre än detta som ni får se.

Bara ett foto blev jag nöjd med, men det passar inte i pekboken. På det plockade jag nämligen upp Nellie, och hon satte fart med att slicka min haka. (Synd att tungan var inne, just när kameran tog fotot.) Och då blev jag full i skratt alldeles naturligt. På alla de andra fotona tycker jag att jag ser jag lite tillgjord ut. Jag ska beskära några av fotona till formatet 10 x 15 och mejla till Linda. Hon får avgöra om något av dem duger. Annars får jag göra nya försök.

Mycket intressant! Har ni knappt 10 minuter över så lyssna på Vetenskapsradion: https://sverigesradio.se/avsnitt/1510778. I en ännu inte avslutad studie har man kommit fram till att de som har blodgrupp 0 inte smittas så lätt av SARS-CoV-2-viruset, medan de som har blodgrupp A (som jag) smittas lättast! Å andra sidan, om en med blodgrupp 0 blir smittad, så smittar denne förmodligen betydligt fler än de med andra blodgrupper gör. (Precis som blodgrupp 0 kan donera blod till alla andra blodgrupper.) Det kan förklara varför en person kan smitta alla på en restaurang, medan en annan inte ens smittar den som han/hon sammanbor med. Allt förklaras i programmet! Spännande!

20-06-04:

Nu på förmiddagen är det varmt och växlande molnighet. Men i eftermiddag är det stor risk för åskskurar, och det har börjat blåsa.

Hundarna och jag gick en kortare morgon-promenad längs El Paseo. Stella ville följa med, men när vi väl kom ut så ville hon inte gå. Jag bar henne ca 80% av promenaden.

Jag hängde på låset i morse när Lidl öppnade. Jag ville absolut få tag på lavendel till extrapris. Jag köpte 2 krukor. De doftar så gott! Och matchar mina rosa växter fint. Fast få av mina pelargoner blommar nu, många av dem ser inte riktigt pigga ut. Den lilla bruna fjärilen?

I går gick jag till förrådet och hämtade mitt lilla vita metall-rullbord. Brickorna på det rymmer flera växter. Jag satte "sjuklingarna" längst ner, men frågan är om de får tillräckligt med sol där.

Sedan kom jag på att om jag klämmer in lite fler växter på skåpet, och på rullbordet, då behöver jag inte använda det hopfällbara vita. Alltså ställde jag undan det. (Men jag orkar inte gå ner med det till förrådet i dag. Jag önskar att förrådet låg här i huset! Nu är det 850 meter dit, den allra närmaste vägen.)

Jag får se i eftermiddag om solen lyser på pelargonerna längst ner. Om det nu blir någon sol...

Nu har jag bra med plats på balkong-bordet.

Jag ställde en lavendel bredvid balkongdörren och Mio. Jag känner lavendel-doften när jag sitter här vid datorn.

I morse ställde jag mig på vågen igen. Den visade 54,4 kg. (Minus 3,1 kg.) Det lönar sig att banta!  Men på min födelsedag, nästa vecka, då tänker jag äta "gott och onyttigt". Jag kan fortsätta banta dagen efter igen. Jag deltar ju inte in någon tävling.

Förresten så har jag fått ett utförligt svar från Brita, filtertillverkaren. Det verkar som om jag har för få gängor på min kran. De har gett mig några tips om hur jag kan göra, och lyckas jag inte så kan jag lämna tillbaka filter och filterbehållare inom 30 dagar (och få pengarna tillbaka). Fast jag vill behålla filtret, så jag ska se om jag kan täta läckan. Den dagen jag har råd att renovera köket, så kommer jag även att byta kran. Den här är inte så bra.

Jag har beställt glasögonbågen som jag har trånat efter i över 1 år.

Det verkar som om just den här färgen ska utgå ur sortimentet, så jag vågade inte vänta längre. (Däremot måste jag vänta med att köpa glas för att sätta i bågarna.) De hade den på lager i "billiga" butiken i Alicante, eller rättare sagt i sin webbshop: https://www.opticauniversitaria.es/. Priset är oslagbart och det är gratis frakt. De lovar leverans mellan den 17:e och 25:e.

I affären här i El Campello stod priset 134,40 € på bågen. Jag sa att jag kunde köpa samma båge i Alicante för knappt 86 €. De kollade då och sa att det billigaste de kunde sälja bågen för var 113 €. Jag prutade till 110 €. Men expediten sa själv: "Köp bågen i Alicante om den är så billig där."

Jag är glad för att jag nu snart kommer att ha just den glasögonbågen som jag vill ha. Nu återstår att spara ihop till glasen. Det lär väl ta något år...

Först klockan 17:17 började det regna, och nu 17:45 har det redan slutat. Mängden som kom kan knappast ha varit mätbar.

Nedan Optica Universitarias priser på glas. Det verkar som om progressiva glas kostar mellan 99 och 305 €. Det pris som jag tidigare har fått av dem är 390 €, och gällde progressiva glasögon, men då ingick antireflex-behandling och fotokromatiska glas. (Syn-undersökningen ingår.) Nu bryr jag mig inte längre om fotokromatiska glas, och då bör priset bli lägre. (Fotokromatiska glas kostar normalt 100 € extra hos andra optiker.)

Tänk om jag kunde få råd till glasögon-glas redan till hösten? Det skulle vara väldigt bra, så dåligt som jag ser nu.

20-06-05:

Jag börjar med gårdagens nyheter (som jag inte hann med då):

 

Jättebra att Spanien öppnar sina gränser och välkomnar turister redan den 22/6! Mindre roligt är det att läsa om fusket med statistik av döda i Covid-19.

I dag klädde jag mig i kortkorta shorts (mindre klädsamma, men med 5 fickor) och linne. Korta shorts valde jag för att jag vill få sol på benen. Jag hängde min mini-handduk i shorts-hällan, stoppade kameran i bakfickan och gick ner på stranden. Där gick jag med fötterna i vattnet mellan den nordligaste och den sydligaste piren. Jag gick nästan 2 varv, men fick avsluta lite tidigare eftersom klockan blev för mycket. Dumma regler! (Men jag gick inte hemifrån förrän 08:30.)

Visst ser det härligt ut!

Nedan en strandad krabba. Först hade jag tänkt skämta om "strandkrabba", men sedan såg jag att den saknade en lem och ögonen - så det var inte läge att driva med den. Stackars liten.

Jag hade velat gå ett varv till. Det var så skönt! Men klockan började närma sig 10, och efter 10:00 får min åldersgrupp inte vara ute och promenera! Suck! Så det var bara att vända hemåt.

Jag kom hem igen klockan 9:57, med 3 minuters marginal. Det blev 8249 steg i alla fall.

Nu ska jag gå ut med hundarna. Med hundar får jag promenera även mellan 10 och 12, fast jag bör undvika El Paseo.

Vad jag undrar mycket över är vad "de nya mildare reglerna", som vi ska få fr o m 22/6, kommer att innebära. Blir det kanske som i Sverige - rekommendationer?

Något för mig? Fast här finns ingen lyckobrunn...

Så här, i sollinne och kortkorta shorts, kan jag gå klädd när jag går på stranden. Men jag vill inte gå klädd på det viset när jag t ex går och handlar. Inte med min figur.

Så jag provade min hängsel-klänning (för varm och bara 1 ficka), och en kjol (för snäv, måste gå ner minst 3 kg). Om jag ska ha kjol så vill jag ha en med fickor, och en som inte blåser upp till midjan vid minsta vindpust. (Annars har jag fler kjolar.)

   

Det slutade med att jag tog en tunika utanpå de korta shortsen. Man måste ha shorts under, för tunikan har höga slitsar vid sidorna. Men det här blev skönt. Det är lite drygt 29° i dag, så jag kan inte ha för varma kläder. Är det bara jag som har sånt sjå att välja kläder? Eller känner någon igen sig? Om jag hade haft perfekt figur, då kunde jag ha tagit första bästa plagg - men nu är det inte så. Jag har komplex, även om de har mildrats med åren.

   

I dag hängde 4 par av mina skönaste knälånga shorts på tork på balkongen, så dem kunde jag inte välja. Jag tvättade 2 maskiner (ljust och mörkt) och allt torkade snabbt.

Det kommer lite sol på pelargonerna längst ner. Det är ju bra.

Kaisa och Matti renoverar ju lägenheten de köpte här i huset. Om dörren är öppen när jag går förbi så brukar jag kika in. Badrummet ser ut att bli jättefint. Jag tycker om de neutrala färgerna. Och så bra de har satt röret till tvättstället! Då kan man ha en tvättställs-möbel med lådor! Jag blir väldigt sugen på att renovera mitt kök, när jag ser aktiviteten i Kaisas och Mattis lägenhet. Samt att byta tvättställ och tvättställs-möbel till en med lådor. Det är mycket mera praktiskt än skåp. Men allt får vänta, allra minst till februari 2022.

Hittills har Stella inte följt med ut en enda gång. När jag glatt frågar "Ska vi gå ut?", så springer Nellie till hallen medan Stella snabbt gömmer sig i sin lilla koja...

Regeringen håller på att utarbeta vilka restriktioner som ska gälla fr o m den 22/6. Jag hoppas de blir lindriga, och lätta att upprätthålla.

På måndag, den 8:e, går 52% av Spanien över till fas 3. Men inte vi. Vi får stanna i fas 2 åtminstone t o m 14/6... Suck och snyft!

Detta är vad vi kan se fram emot, tidigast om 9 dagar:

Det jag längtar mest efter, är att gympan ska komma igång igen! Men jag längtar även efter att kunna promenera mellan klockan 10 och 12! Bådadera blir möjligt fr o m fas 3, vilket bör bli fr o m måndagen den 15/6 för oss här i El Campello.

20-06-06:

       

Ha det så trevligt på Sveriges nationaldag! Hissa flaggorna!

 

Grattis på födelsedagen Sara!

 

Det finns ett gammalt talesätt som säger "Det finns statistik, förbannad statistik och lögn"...

Klockan är 16:30 och hundarna och jag har just kommit tillbaka från vår eftermiddags-promenad. I dag gick vi först till gräsmattan nedanför sicksack-vägen. Där fick hundarna vara lösa en stund. Nellie sprang ivrigt runt och nosade på allt, medan Stella lunkade runt i lugn och ro. Sedan gick vi ner på El Paseo. (I dag hade jag ingen kamera med.) Eftersom det är lördag så var där mer folk. De flesta caféer och restauranger var ganska fullsatta, och på stranden var det minst 3 gånger så många som i går. Men så länge vi inte har de ca 75'000 turister som vi brukar ha så här års - så är det synnerligen gott om plats. Vi har ju en stor strand!

Häromdagen gick jag in på apoteket och frågade om de har en allergivänlig parfymfri nattkräm. Min gamla är slut. Jag hade en burk av Lidls (som bara kostar 3 €), men den har jag plötsligt blivit allergisk mot. Antingen har jag blivit känsligare, eller också har de ändrat någon ingrediens. Jag har tålt deras krämer tidigare (och använt både dag- och nattkräm), men nu blir jag alldeles röd i ansiktet och så kliar det. Då hjälper det inte att priset är bra.

På apoteket rekommenderade de krämen nedan. Den luktar inte parfym, och innehåller bl a sheasmör och druvkärneolja. Men den var så dyr (43,70 €), så den kunde jag inte köpa. Däremot fick jag 2 prover vardera av dagkräm, nattkräm och ögonkräm. Nu har jag provat några dagar - och krämen är superbra! Den bästa jag har provat någon gång. Huden blir mjuk och smidig. Och krämen är dryg, så det behövs bara en liten klick. (Jag har väldigt torr hud, så jag måste smörja in mig både morgon och kväll för att huden inte ska flagna.)

Nu har jag googlat på krämen, och hittat ett apotek med webbshop: https://www.farmacia-morlan.com/inicio.html (i Toledo, sydöst om Madrid) som säljer den för "bara" 28,65 €. Det är ju väldigt dyrt ändå, men åtminstone överkomligare. (Fast frakt 3,50 € tillkommer, så det blir 32,15 € totalt.) Om jag inte hade köpt glasögon-bågarna, så skulle jag kanske ha kunnat beställa en burk. Men nu får det vänta till nästa pension. Hoppas extrapriset finns kvar då. Jag får snåla så mycket som möjligt på gratis-proverna, så räcker de kanske 1 vecka till.

Om jag visste ifall krämen finns att köpa på fler ställen här i El Campello, så kunde jag gå dit och säga att jag har hört att krämen är bra - och fråga om jag kan få några prover på den. Jag kanske går runt nästa vecka och frågar på några av apoteken? Men jag ska också fråga vad en burk Eucerin nattkräm kostar, för det märket brukar jag tåla bra. (Deras cerat är det enda som jag alltid tål.) Jag googlade lite till, och ser att på webben kostar en Eucerin-nattkräm (motsvarande den ovan)  25,22 € (också extrapris). Kanske jag kan få tag på några gratis-prover på den också, så jag kan jämföra. Man får vara om sig och kring sig när kassan är skral.

På måndag när jag fyller år så ska jag gå ut och äta något gott. Tyvärr har La Cova stängt på måndagar, men Brel verkar ha öppet. Och så vill jag fika på Valor. Bara för att jag tänker på vad jag kan äta då, så blir jag sugen nu... Det går annars bra med min bantning. De första dagarna åt jag ca 22-29 gram kolhydrater per dag, och på sistone har det hållit sig mellan 13 och 17 gram per dag. Nu när jag väljer att festa på måndag, så kommer jag säkert att gå upp ett par hekto, och sedan kommer jag att vara sugen 2-3 dagar innan jag kommer in i bantningen igen. Jag väljer ändå att "ha fest" på måndag. Det är väl värt att fira att jag då har överlevt ytterligare ett år! (Särskilt i dessa tider. Det är f ö karantän-dag 85 i dag.)

Lina och Linus mår bra, Mio också - men han ville som vanligt inte vara med på foto.

Fotona ovan och nedan har jag tagit med mobilen. Den tar faktiskt bättre foton än den lilla gamla kameran. Tyvärr är den längre, och därför svårare att få ner i en byxficka. Jag är förstås rädd om mobilen, och vill inte råka tappa den.

Om motivet rör sig hela tiden är det förstås svårare att lyckas med bilderna. Jag lyckades i alla fall fånga Mio, när jag stod på insidan av fönstret och fotograferade genom glasrutan. Han är inte rädd för mig, men för föremål som kameror och mobiler.

   

Jag experimenterar vidare med mobil-kameran. Huvudkameran är bara på 8 MP, och frontkameran endast på 5 MP. Men den tar inte alls dumma närbilder. Det enda är att de rosa blommorna får en dragning åt lila. Så färgbalansen är inte helt bra. Men jag tror att jag ska gå ner till Alehop i morgon och se om de har ett billigt mobilfodral i rätt storlek - ett sådant som man kan hänga om halsen. Sen kan jag ta med mobilen istället för min trasiga gamla kamera. (I alla fall tills jag får råd med en ny liten kamera.)

Jag har faktiskt försökt ta några selfier också, men där behöver jag verkligen öva. Inget av försöken blev publicerbart...

20-06-07:

I morse gick Stella, Nellie och jag en kortare promenad längs El Paseo. Då hade jag ingen kamera med. Synd, för det var ovanligt många surfare (alla typer) ute på havet. Jag räknade till 31. Men shortsen jag har i dag har pyttesmå fickor, bara stegräknaren och nycklarna får plats.

En stund senare gick jag själv till Alehop. (Eftersom jag passerade förrådet så passade jag på att bära dit blombordet igen + den lilla transport-fågelburen som har stått på tvättmaskinen sedan Lina var liten.) Jag hade med mig en liten väska med mobilen i. På Alehop hade de många trevliga mobil-väskor av den typen jag vill ha. Men tyvärr var alla mycket för stora. Det är bara 5" skärm på min (och jag vill inte ha större). Men de hade en liten elastisk rem som man trär utanpå. Den köpte jag. Ni får se foto längre ner. Fotona som kommer tog jag med mobilen på vägen hem igen. Ömsom var det sol och ömsom skugga.

Det var kö utanför Valor. Det kommer det inte att vara i morgon när jag ska dit, för då ska det regna...

Därefter vankades det frukost. Och så läste jag texten nedan. Rena rama mannan för en choklad-älskare som jag.

Sedan ringde Erik. Han undrade om han kunde få låna min transportkärra. Han håller på att flytta till ett litet hus på landet. Klart han får låna kärran! Erik hämtade mig i (fullastad) bil utanför porten, och så körde vi ner till förrådet. (Hade jag vetat detta i förväg så kunde jag väntat med sakerna jag bar ner i förmiddags...) Han erbjöd sig att skjutsa hem mig, men jag sa att jag föredrog att gå. Så det blev en promenad till längs El Paseo - med mobiltelefonen. Några till foton alltså.

Det kom fler och fler mörka moln.

När jag passerade var Valor stängt. De stänger mellan 12:30 och 16:00. Oftast är det någon gång mellan 14 och 16 som jag allra helst skulle vilja besöka dem. Då är det sol på deras terrass, och höst-vinter-vår vill jag ha sol. Nu på sommaren kan det ju kvitta. Nu är det tillräckligt varmt i skuggan. Jag får väl gå dit framåt 10 på måndag, och dricka en god kopp choklad till frukost. De har väldigt god choklad där, men så är ju Valor en choklad-fabrik.

Resten av fotona tog jag med stora kameran, när jag kom hem. Nedan den elastiska gummi-grejen som jag kan trä på mobilen - för att sedan kunna hänga den om halsen. Jag tycker att remmen är för lång, så jag knöt en knut på den. Det här funkar, men jag antar att gummit inte håller överdrivet länge. Så jag ska hålla ögonen öppna efter en liten väska till mobilen. 

   

Metallringen på baksidan kan man dels stoppa fingret i när man använder mobilen, och dels använda som stöd. Jag behöver inte ringen, men nu sitter den där.

För att visa skillnaden i färg-återgivningen (av rosa) mellan stora kameran och mobilen, så fotograferade jag samma bougainvillea som i går. Kameran återger färgen rätt. Som jämförelse ser ni mobilfotot t h.

   

Jag försökte ta ett bra foto på Mio, men det går inte. Han är rädd för kameror av alla de slag! (En nyfiken Linus i bakgrunden...)

I dag säljer Westwing lösa väsk-remmar. Så man kan byta på sin väska för att få den personlig. Kul idé, men dyra remmar. Om man hittar ett trevligt band så är det lätt att sy en sådan här rem själv. Sybehörs-affärerna säljer metall-delarna. Jag skulle behöva en rem att bära hundarnas vattenflaska i. Jag tror att jag kanske redan har allt som behövs i min stora sybehörs-låda. (Ni märker att jag är bättre på att komma med idéer - än att genomföra dem... Men kanske jag syr en "hundvatten-flask-rem" längre fram)

           

               

Kul skylt! Det är nog få hundägare som inte lyder det som står på en så hundvänligt utformad skylt!

Jag tycker att det är bra när möbler kan användas på mer än ett sätt. Fåtöljen nedan verkar vara praktisk. Men den ser lite klumpig ut, tycker jag. (Var jag hittade den får ni själva gissa. Det kan ni!)

       

20-06-08:

Först några foton på himlen som den såg ut i går:

Och sedan vill jag säga TACK för alla gratulationerna jag har fått i dag! Det känns lite märkligt att fira sin födelsedag ensam. Men det är ett sådant år i år...

Jag har inte precis fått något "önske-väder" i dag. Se prognoserna nedan.

Som tur är verkar den spanska (från Aemet) stämma allra bäst. Himlen är full med mörka moln, det har kommit några enstaka stänk, men det har inte börjat regna än. (Klockan är 12:30 nu.) När jag var ute och gick med hundarna vid 10-tiden så tittade solen fram, och sken på oss under hela promenaden. Skönt!

Jag var inte sugen på varm choklad till frukost. I stället drack jag te hemma och festade på 2 små "Consum-frökex" med ost och paprika. Gott!

Men jag siktar fortfarande på en kopp choklad i dag. Förmodligen går jag till Valor efter klockan 16, när de har öppnat igen. (Och det har slutat regna.) Närmast på programmet står mat på Brel. Jag går dit klockan 13 (med paraply i väskan).

Nu precis så ringde Linda och Jenni och sjöng "Ja må hon leva" för mig. (Jenni är på besök hos Linda några dagar.) Och i morse fick jag jättegulliga foton på lilla Alva (snart 8 månader). Det är väldigt synd att jag inte får visa dem här på min blogg. Men Linda är orolig för att fotona ska kunna komma på villovägar. Själv har jag vid det här laget hela 8 Alva-foton inom glas och ram, precis som en mormor bör...

Jag har fått många fina digitala gratulationskort i dag. Detta är det roligaste:

Jag har fått ett MMS också. (Jag vet från vem.) Tyvärr kan jag inte öppna det. Jag har aldrig öppnat något MMS tidigare, men det borde inte vara svårt. Koden är på 6 siffror, så den bör jag ha fått rätt på var gång. Och jag har provat att skriva mitt mobilnummer på 3 olika sätt. Men något är inte giltigt, så jag kommer inte längre än så här:

Några minuter efter klockan 13 var jag framme vid Brel. Där såg alldeles tomt ut, men det satt faktiskt några vid ett bord inne. Jag valde att sitta ute. De har ju tak och glasväggar.

Sedan var det meningen att man skulle fotografera av QR-koden och på så sätt få menyn i mobilen. De får tydligen inte dela ut menyerna av hygieniska skäl. Av en ren slump hade jag mobilen med (för att fotografera med), och jag har laddat ner en QR-läsare till den. Men då blev det så smått så jag inte kunde läsa, trots att jag hade läsglasögon med. Till slut fick jag en inplastad meny att hålla i handen. Eftersom jag hade desinficerat händerna vid entrén så bör menyn inte kunna sprida mer virus än t ex bordet jag satt vid.

Jag valde en ostkrokett till förrätt, kolarhustruns spagetti som huvudrätt, och choklad-mousse som efterrätt. Jag försökte äta så sakta som möjligt, och njuta av maten. Men på något sätt så smakar allt godare om man har trevligt sällskap.

Kroketten var god, pastan också. (Jag hällde på all parmesan-osten jag fick bredvid, efter att jag hade tagit fotot nedan.)

Utsikten var det inget fel på. Och solen tittade fram emellanåt.

   

Choklad-moussen såg inte ut som jag hade förväntat mig!

Kreativt, men inte helt lyckat. Jag tror att det var kak-smulor ovanpå, kanske sådana där Oreo som jag aldrig har smakat. I alla fall var det på tok för mycket. Om jag hade fått ett fat under så hade jag hällt av det mesta. Själva moussen var god, men inte kak-smulorna.

Priset var överkomligt, men det är mer prisvärt (samt godare) att äta på restaurang La Cova. Jag hade gått dit i stället - om de hade haft öppet.

När jag en timme senare började gå hemåt så mörknade himlen mer och mer.

Jag såg någon enstaka hundägare, annars var det öde.

Jag hann hem i god tid innan de mörka molnen kom nära.

Men en halvtimme senare så började regnet vräka ner! Det ösregnade!

Jag lyfte undan krukväxterna från det värsta stänket. Det regnade egentligen från andra hållet, men eftersom det regnade så kraftigt så stänkte det långt in på balkongen ändå.

På andra sidan lägenheten regnade det rejält ända in på mina fönster.

Ända in på ytterdörren faktiskt. Fast den sitter i en nisch. Eftersom spanjorerna av någon märklig anledning aldrig har trösklar, så rann det in rätt mycket skitigt vatten under dörren.

Jag kunde inte öppna dörren så länge som regnet slog mot den. När jag sedan öppnade så såg jag att det hade haglat också! I Spanien! I juni!

Annorlunda födelsedagsväder har jag fått. Nu tittar solen fram igen mellan molnen. Jag siktar på att gå till Valor efter klockan 17. Fast än så länge är jag mätt. (Ändå lämnade jag lite spagetti, och lite mousse - annars hade magen blivit alltför full.)

Jag har nu fått reda på (via mejl) att MMS:et innehöll en blomma.

Kanske det regnade en kvart. Ytterligare en kvart senare så sken solen från en nästan molnfri himmel. Man kan tala om varierande väder... När klockan närmade sig 18 gick jag ner till Valor. Då var hav och himmel så här blå:

Jag valde att sätta mig inomhus.

Längst in i en hörna, med utsikt över havet.

Här fanns en QR-kod på bordet, men också en riktig meny.

Det är inte precis sallad de serverar, utan sisådär 100 varianter på choklad.

Så jag beställde "extra allt" på choklad-temat. En liten kopp lyx-choklad med 56 % kakaohalt och apelsinsmak (de har ingen med högre kakaohalt) + 1 kula chokladglass med vispgrädde. Ska det vara så ska det. Supergott! Fast mäktigt förstås. Tur att det hade hunnit gå 4 timmar sedan middagen... (Men jag ångrar att jag åt efterrätt på Brel! Det blir lite väl mycket på en enda dag.) Nu har jag fått mitt choklad-behov tillfredsställt för ett bra tag framöver. I morgon vill jag hellre ha salladsblad.

När jag betalade så fick jag 2 små chokladbitar att ta med mig hem.

Sedan gick jag en promenad längs stranden.

På alla de vanliga ställena hade regnet spolat ut en massa sand i havet.

På ett ställe var det nästan 2 meter ner från El Paseo till stenarna. Så snart polisen hinner så kommer de att spärra av. Det brukar de. Om någon föll över kanten skulle han/hon skada sig rejält.

När man ser fotona ovan och nedan kan man knappt tro att det haglade bara någon timme tidigare.

Nu är jag trött, det börjar bli sent. Det ger sig om jag kan somna, så full som magen fortfarande är. Jag har vägt precis 54,4 flera dagar i rad nu. Jag undrar vad vågen kommer att visa i morgon? Frossa som jag har gjort i dag kan jag inte göra ostraffat. Men för mig är det nästan bättre att överdriva så här en dag, i stället för att äta "lite gott var dag", För nu har jag blivit både fysiskt och psykiskt övermätt, och vill inte se den här typen av mat på ett bra tag.

Jag hade tänkt skriva lite om Covid-19, och Ängelholms flygplats också. Men det får vara till i morgon. Jag vill bara påpeka att jag inte har glömt hundarna i dag. Jag vågade inte ta med dem när jag var på Brel och Valor (fast jag egentligen ville), eftersom jag satt inomhus. Men vi har gått våra vanliga rundor, och de har också fått lite extra gott i dag.

20-06-09:

Gårdagens försyndelser resulterade i + 9 hg. Jag vägde alltså 55,3 kg i dag. (Men förhoppningsvis beror hälften av uppgången på att magen är fullare.) Det är sådant man får ta när man frossar. Jag har fått mejl från både män och kvinnor som har dräglat över fotona från Valor. Inte bara jag tycker om den sortens utsvävningar (någon gång då och då). Men nu känner jag mig nöjd för ett tag framöver. I dag ska jag framförallt äta grönsaker. Och så ska jag ägna mig åt Stella och Nellie, för att kompensera att jag var borta från dem några timmar i går.

Rodríguez som ansvarar för laboratoriet där man analyserar Covid-19-test säger "Nu har vi knappast några smittade i provinsen". (Men borde han inte se lite gladare ut då?)

Nu är färre än 5% av sjukhus-sängarna upptagna av Covid-patienter, och man kan börja återuppta den ordinarie operations-verksamheten igen. Dock ska 30% av sjukhus-sängarna vara reserverade för Covid-patienter - ifall vi skulle få ett nytt utbrott.

Ovan refereras till den studien jag berättade om häromdagen, som visar att de med blodgrupp 0 löper mindre risk att smittas av SARS-CoV-2-viruset, och att de som har blodgrupp A löper störst risk. I artikeln står att för dem som har blodgrupp A (bl a jag) och får Covid-19, är det 50% högre risk att det behövs respiratorvård. Alltså är det bäst att jag håller mig frisk!

En annan intressant artikel:

Här i Spanien har man analyserat data, och funnit att genomsnitts-patienten som lades in på sjukhus var en man äldre än 56 år, med mer än 39° feber och förhöjd andningsfrekvens. 6% av patienterna behövde intensivvård.

Precis som jag har befarat, så talas det om att det ska fortsätta att vara obligatoriskt med munskydd även efter den 21/6. Detta kommer antagligen att beslutas senare i dag.

Eftersom jag tycker det är svårt att andas i de munskydd jag har av enkelt tyg, så är jag väldigt orolig för hur det blir om vi tvingas bära den tätare modellen (se ovan). Hur ska jag kunna andas genom plast? Måtte det räcka med sådana munskydd som är godkända i nuläget!

Det har varit tal om att flygplatsen i Ängelholm skulle läggas ner. Men nu är den räddad. Det gläder mig, eftersom Ängelholm är den svenska kommun som står mig närmast.

Solen skiner och det är 23,3° (regnet sänkte temperaturen). Nu ska hundarna och jag gå ut på promenad.

Det blev bara jag och Nellie...

Vov och voff! I dag ville Stella inte följa med när vi skulle ut. Hon sa att hon hade ont, och ville vila. Stella vill vila mycket. Men det vill inte jag. Jag vill vov-gärna följa med. Säg inget till Stella. Men jag tycker det är vov-kul när det bara är matte och jag. För då går vi mycket längre. Och fortare. Ibland springer jag. Det är vov-kul! Men Stella, hon går alltid så vov-sakta.

När det bara är matte och jag, då hinner jag nosa på många fler spännande saker. Ja, för vi hinner gå förbi många fler träd, och många fler stolpar, och sånt. Och matte låter mig stanna och lukta så mycket jag vill. Nästan. Jag får inte lukta på sånt som jag tycker luktar allra vov-godast, sånt som jag vill äta upp. Matte säger att man inte ska äta mat som man hittar på gatan. Men det tycker jag!

Åh så mycket spännande jag nosade på i dag! Vov-många saker. Ibland berättar jag för Stella när jag kommer hem, om allt jag har nosat på. Man får reda på mycket när man nosar! Så nu vet jag mer än Stella, fast hon är äldre.

Jag är vov-duktig på att gå långt. Det säger matte. Jag är duktig på att gå snabbt också. Det säger matte. Jag tycker om när hon berömmer mig. Det kunde hon gott göra oftare.

Fast på riktigt skäller hon oftast på mig. Ja, varje gång som jag skäller på något - då skäller hon på mig. Eller så säger hon nåt som låter som schhh! (Jag vet inte vad det betyder.) Mitt när jag håller på att skälla på en stor hund, eller på en väska, eller på en cykel, eller något annat som kan vara farligt - och som man bara måste skälla på. Fast det fattar inte matte. Hon förolämpar mig i stället. Hon säger att mitt fina vaff-vaff-vaff-vaff låter som ett brand-alarm. Dumt va!

Fast i dag skällde inte matte på mig alls. Nä, för vi mötte ingen som jag var tvungen att skälla på.

När vi kom hem så mötte Stella oss i hallen. Fast henne fick matte ta hand om, och klappa lite och så. Ja, för jag var tvungen att gå och dricka vatten bums. Bara för att jag hade blivit varm och törstig när vi var ute. Men sen, då berättade jag för Stella om alla dom spännande dofterna.

Stella tycker om när jag är lugn och berättar saker för henne. Tyvärr tycker hon inte alls om när jag vill bita henne i benet, bara på skoj. Inte så det gör ont. Det är annars en vov-kul lek. Och så kan man jaga varandra sen. Voff på er!

Dörren till Kaisas och Mattis lägenhet var öppen när vi gick förbi. De har valt att sätta varmvatten-beredaren i hall-taket. Så smart! Då tar den ju ingen plats alls i köket, och är ändå alldeles intill vattenledningsrören. Den idén tror jag att jag knycker, den dagen jag får råd att renovera mitt kök. Varmvatten-beredaren fyller nästan ett helt skåp annars, och i ett så litet kök behövs varenda hylla. I hallen kan man ju sätta en lucka framför, så beredaren inte syns så tydligt.

I dag skulle jag ta fram ett nytt paket valptränings-mattor/empapadores, ("blöjor" som jag brukar kalla det) - till hundarnas toalett. Jag visste att jag hade ett paket, men det visade sig vara den lilla storleken (30 x 40 cm). Av storleken 45 x 60 cm har jag nu bara 5 st kvar, och jag byter varannan dag. Storlek 30 x 40 och 60 x 60 har varenda djuraffär, veterinären också. Men mellanstorleken 45 x 60 är inte lika lätt att få tag på. Jag brukar beställa via webben. Det ska jag göra, men jag måste vänta tills jag får nästa pension.

   

Nu ska jag prova att lägga 2 små "blöjor" i ramen, och se om det funkar trots att det blir en icke kisstät skarv på mitten. Jag har 1½ paket små, och sedan jag tog bort hundarnas lilla toalett i badrummet så använder jag knappast den storleken. Till Stella är en inomhus-toalett helt nödvändig nu. (Och för all del även till Nellie, klockan 04 på mornarna när jag inte vill gå ut.)

   

Det är 5:e dagen i rad utan Covid-dödsfall i Alicante-provinsen. Och bara 1 enda ny smittad har hittats. Det går åt alldeles rätt håll!

Valencia "läns" president Ximo Puig har begärt att hela Valencia-gemenskapen (med sina 3 regioner Castellón, Valencia och Alicante) ska få gå över till fas 3 nu på måndag den 15:e. Alla papper är inskickade, men regeringens beslut kommer först på torsdag. Hälsoministeriets viktigaste krav är att en eventuellt smittad ska kunna testas inom 48 timmar. (Detta förstås för att snabbt kunna isolera alla smittade.)

Om vi får gå över till fas 3 så kommer Puig att tillåta fritt resande mellan de 3 regionerna. Han kommer också att förhandla med Murcia och Balearerna om fritt resande. (I fas 3 får de enskilda "länen" utökat självbestämmande.)

Själv har jag skrivit ett mejl till Gimnasio Canto, och frågat om de kommer att öppna den 15:e - om vi får gå över till fas 3 då. I fas 3 får gym ha öppet till 50% av sin normala kapacitet, och gympa-grupper tillåts med max 20 deltagare. Jag längtar mycket efter min gympa! Sedan är jag förstås medveten om att allt socialt umgänge innebär en smittorisk. Men jag måste kunna leva! Inte riktigt som vanligt, men kanske nästan - om vi alla håller avstånd, desinficerar händerna, och har munskydd när vi är tvungna.

Gimnasio Canto har redan svarat. De öppnar på måndag! Toppen! Jag kommer att gå dit! Jag längtar efter en liten aning normalitet! Gymmet ger mig 3 saker: framför allt nyttig träning, men också kontakt med andra människor - och så har jag roligt! Jag behöver alla 3 sakerna!

20-06-10:

70 personer som har tillfrisknat från Covid-19 (och således har antikroppar mot sjukdomen) har donerat blod på sjukhuset i San Juan. Där har sedan 5 sjuka patienter behandlats framgångsrikt med blod från givarna. Det låter bra!

Jag har träffat Kaisa en stund i dag. Först var vi in och tittade i hennes lägenhet. Badrummet är nästan helt klart och ser jättefint ut. Köket är förberett för att köksskåpen ska monteras, och mitt på golvet i vardagsrummet står den nya skjutdörrs-kassetten. Skjutdörrarna ska sättas på plats i morgon. Det är intressant att se hur ytterväggarna ser ut inuti! Intressant, men inte roligt...

Till vänster utsidan, till höger insidan. Tegelväggen innerst (den som man kan tänkas vilja hänga upp saker på) är bara 4-5 cm (jag glömde att mäta). Sedan kommer cellplast-isoleringen som kanske är 2 cm. Och ytterst en tunn tegelmur med puts utanpå. (Om jag kan i morgon så går jag in och mäter.) Jag har alltså gissat fel när jag har trott att ytterväggarna är helt oisolerade. Men det är ju inte precis vad vi svenskar menar med isolering...

Sedan gick Kaisa och jag in till mig och diskuterade väggfärger ett tag. (Hon fick färgprov på den creme-färgade jag har.) Vi diskuterade också olika renoverings-idéer. Jag tycker att det ska bli väldigt spännande att se hur hennes lägenhet blir när den blir klar. Vissa saker vill vi ha lika, andra inte.

Innan Kaisa gick fick hon 3 av de 4 nyplanterade crassula-sticklingarna. Jag har ju inte plats för alla, så det var bra. Dubbelt bra nu när jag plötsligt behöver tränga ihop mina växter, se nedan.

Usch och tvi!!! Min vinröda bougainvillea har fått ullöss! Massor! De är inte lätta att bli av med, och jag har inte sett det i tid - bara för att växterna står så trångt. Det är precis där som gråsparvarna bajsar mest. Trivs ullöss i/vid fågelbajs, eller kan gråsparvarna ha medverkat till att de kom dit? Ingen annan växt är smittad. Tja, för all del. Det sitter några enstaka ullöss på några av bladen på crassulorna som stod alldeles intill. Men dem kan jag lätt ta bort. 

Nu har jag flyttat crassulorna som stod nära, plockat bort flera angripna blad, och slutligen sprayat bougainvillean med Provado Plus, det effektivaste medlet jag känner till mot ohyra på växter. Jag har några Provado-pins hemma, så om någon vecka kanske jag bör peta ner några i jorden. Jag ska göra mitt allra bästa för att rädda bougainvillean!

Det blev lite trångt på andra halvan av balkongen, när jag flyttade alla växter ditåt. Jag har planerat att tvätta lakan i morgon, men får nog lite svårt att komma åt tvättmaskinen. Fast det går förstås! Jag måste passa på i morgon när det ska vara soligt hela dagen.

20-06-11:

Redan 08 började det banka inne i Kaisas lägenhet. Jag hann precis fotografera och mäta ytterväggen innan de satte dit dörr-kassetten.

Nu vet jag att den yttre muren är 14 cm (inkl puts), isoleringen 2½ cm, och den innersta muren 4 cm. Totalt 24 cm, inkl putsen på båda sidor. Det syns att det hade fått plats aningen mer isolering, men huset är ju 30 år gammalt och man isolerade sällan på den tiden. (Det är inte mycket bättre nu, nybygget fick bara 5-6 cm.) Vad spanjorerna inte tycks förstå är att isolering även skyddar mot värme.

Det skrämmer mig lite att den innersta muren är så tunn. Det ser knappt ut som om den kan stå för sig själv ens. Dessutom består den av mer hål än tegel. Jag hoppas att muren som köksskåpen hänger på är något rejälare! I sammanhanget ska man förstås tänka på, att spanska väggar nästan aldrig är bärande (som de flesta svenska). Här bärs husen upp av betong-pelare.

I dag ville Stella följa med på morgon-promenaden. (Det ville hon inte i går.) Vi gick bara El Paseo fram till Seis Perlas, och sedan San Pedro + San Bartolomé tillbaka. Det blir lagom långt för Stella. Det är jätteskönt ute i dag! Jag vill promenera mera!

Något ska grävas ner i gatorna runt vårt hus. Jag tror att det är el-lednings-rör. Just här hänger faktiskt inte el-ledningarna som "volanger" utanpå husen, vilket känns mycket modernt för att vara i Spanien.

Eftersom solen ska skina hela dagen i dag, så har jag passat på att tvätta. Två maskiner tvätt hänger redan på tork på tak-terrassen, mest skrymmande lakan och handdukar. Men de 8 plagg som ska torka hängande på galge, de hänger här på balkongen.

Jag är väldigt sömnig i dag, för jag somnade inte förrän framåt 05 i morse (och sov sen mindre än 3 timmar). Jag glömde ta melatonin-tablett i går. Jag började dagen med alltför starkt kaffe, men det hjälper nog bara några timmar framöver.

Jag flyttade precis över några dagar härifrån, till Sparad dagbok 63. Jag hade tänkt flytta ytterligare några dagar, men det går inte för Sparad dagbok 63 kraschade nyss. Det betyder att den är alldeles tom här på min hårddisk, och att jag aldrig kan öppna den mer. Om jag aldrig rör den igen så ligger det som finns på webben kvar, men jag kan inte skriva in slutdatumet. Suck! Dubbelsuck! Och trippelsuck! Jag måste sluta skriva i gamla Frontpage, men har ännu inga alternativ. När jag orkar ska jag skapa en Sparad dagbok 64. Mer kan jag inte göra just nu.

Det blir inte slut på regler, den dagen vårt nationella nödtillstånd upphör. Vi kommer att vara tvungna att bära munskydd - ända tills vi kan mass-vaccineras. Men fr o m den 22/6 så behöver vi bara bära munskydd om vi inte kan hålla oss 1½ meter från andra (inte 2 meter, som nu). 50 centimeters lättnad alltså. Dessutom har böterna sänkts från 600 till 100 €. Det är nog meningen at vi ska bli glada...

På promenaden efter lunch blev det bara Nellie och jag. (Alla fotona är tagna med gamla trasiga kameran.)

Männen nedan sjöng så högt att det hördes bra, trots att båda använde munskydd. De sjöng och spelade riktigt bra dessutom, och "typiskt spanskt". De har börjat komma tillbaka nu, både musikerna och tiggarna.

Det ser ut att vara nya fot-duschar på gång!

Jag har ritat en gul ring kring lägenheten där vi bodde innan, i hela 8 år. Jag saknar inte själva lägenheten - men utsikten. Å andra sidan kommer utsikten att byggas för, jag får trösta mig med det.

Är det normalt att fotona på en smartphone numrerar sig som nedan??? Jag ser ingen som helst logik (datumet undantaget), men så här numrerade mobilen fotona som jag tog i går. Kan man ändra någonstans? Jag föredrar vanlig hederlig nummer-ordning! Annars har jag svårt att hitta vilket som var det sista fotot jag senast överförde till datorn.

20-06-12:

Fotot nedan tog jag i går kväll. Jag tycker att mina växter är vackra. Även min "lusiga" vinröda bougainvillea, men den kommer inte att få vara med på foto förrän den har återhämtat sig.

Det har hörts en del "ra-ta-ta-ta" från gatan, när kommunen gräver rektangulära hål med jämna mellanrum.

I morse ville Stella följa med på promenaden, så vi gick "lagom-rundan" runt Seis Perlas.

Jag borde förstås klä mig i kort-korta shorts och tankini, och gå en promenad med fötterna i havet. Men just i dag har jag annat för mig. I morgon kanske?

Den här lilla Toyotan (IQ) passerar jag ofta. Det är min drömbil. Liten - men med plats för 4. (Eller för 2 + bagageutrymme.) Fast jag skulle helst vilja ha en pastellrosa, turkos, kycklinggul eller himmelsblå - om det finns. Jag har inte tittat efter. Det är ju inte aktuellt på riktigt, bara i fantasin.

I dag ska jag träffa Kerstin. Vad vi ska ha för oss får ni veta senare i dag.

Om ni vill göra "Covid-test" så kostar det 690:- via Doktorn.com och Apoteket AB: https://www.doktorn.com/artikel/covid-test-via-doktor24-p%c3%a5-apoteket-ab/. (Aningen billigare än första alternativet, men dyrt ändå.)

Hos Min Doktor kan man testa sig för 590:-: https://www.mindoktor.se/covid-19-antikroppstest/. (De finns bl a i Helsingborg.)

Dagens stora nyhet är förstås att vi får lov att gå över till fas 3 nu på måndag, den 15:e. 

Nu på måndag är det endast Galicien som inträder i den nya normaliteten. Nästan hela Spanien kommer att gå över till fas 3, medan de 7 värst drabbade regionerna måste stanna i fas 2 åtminstone ytterligare 1 vecka.

Det som jag längtar mest efter är att vi kommer att få gå ut precis när vi vill på dygnet! Det kommer inte längre att vara några särskilda tider för olika åldersgrupper. Och så får gymmen öppna igen! Nedan en repetition av vad som gäller fr o m måndag:

Det som också är nytt är att vi då kan resa fritt inom de 3 provinser som tillhör Valencia "län" (Castellón, Valencia och Alicante). En viktig sak - för barn, är att fr o m fas 3 så kommer lekplatserna att öppnas igen!

Vi kommer bara att vara i fas 3 i en vecka, därefter (fr o m 22/6) inträder vi i "Den nya normaliteten".

Först då (fr o m 22/6) kommer vi att få röra oss fritt inom hela Spanien, och turister är åter välkomna hit. Det enda som vi då fortfarande måste - är att bära munskydd när vi inte kan hålla minst 1½ meters avstånd utomhus, och alltid inomhus i offentlig miljö (vilket förstås inkluderar alla affärer och kollektivtrafiken). Nedan ett foto av hur den nya normaliteten kan komma att se ut i praktiken:

På stränderna kommer 2-meters-regeln att gälla. Det måste vara 2 meter mellan olika personers parasoll och strand-handdukar. Bara skönt, tycker jag! (Men ovant för spanjorerna som föredrar att ligga/sitta som packade sillar.)  Arbetslösa ungdomar kommer att anställas för att övervaka det hela.

Om en stund ska ni få se ett litet bildreportage om Kerstins och min dag tillsammans.

Jag sticker bara emellan med några foton på lilla Toyota IQ. Jag kollade nämligen vilka färger som finns. Ingen rosa och ingen turkos, men det har funnits en gul. Bilen säljs tydligen mest i vitt och rött, men det finns en blå-metallic som är snygg. Det kan ju vara bra för mig att veta - om jag skulle vinna en massa pengar på lotteri, eller hitta en guldtacka på gatan, eller...

       

Nedan Smart for 2 till vänster (min favorit efter IQ'n) och Toyota IQ till höger. Båda är små och nätta, men IQ'n är säkrast (med 5 stjärnor i krocktestet).

Kerstin och jag var på restaurang La Cova, och firade våra båda födelsedagar i efterskott. Jag firade ju min på rätt dag, men Kerstin kunde inte fira sin (inte på restaurang som hon hade tänkt) - för hon fyllde år precis när vårt nationella nödtillstånd hade börjat, då när vi inte fick gå ut alls. Nu tog vi igen detta.

Vi hade beställt bord till 13:30 (när de öppnade), men eftersom vi kom redan 13:15 - så var vi garanterat först. De dukade snabbt vårt bord, även om vi sa att vi kunde vänta. Som vanligt valde vi från menú del día (dagens meny).

Numera bär jag munskydd som dekoration runt halsen, i stället för halsband... Snyggt va!

Vi startade båda med var sin grönsaks-quiche. Den var lika god som La Covas quiche med roquefort-ost brukar vara. D v s supergod!

Som huvudrätt valde Kerstin fisk och jag kyckling. Tyvärr glömde jag fotografera den konstfullt upplagda kycklingen innan jag började äta. La Covas såser är jättegoda!

Och utsikten var lika fin som vanligt.

Vi försökte äta sakta, och prata mycket mellan tuggorna, men en timme senare var det dags för efterrätten. Nedan Kerstins mil hojas con chocolate blanco. (Flarn med vit choklad. Den vill jag nog prova en annan gång - om de har den då.)

Själv valde jag morotskaka. Vi blev båda belåtna.

Eftersom vi båda hade tackat nej till vinet som ingår, och hållit oss till vatten (samt alkoholfri öl till Kerstin), så fick vi alkoholfritt "dessertvin" som avslutning. Drycken såg onekligen lite mystisk ut, men smakade fräscht och fruktigt.

När vi gick ifrån La Cova så var det fullt vid alla fönsterbord. Vi beslöt oss för att ta vägen ner om hamnen.

Jag fotograferade flitigt - blommor, hamn och hav.

Vi fortsatte längs El Paseo.

I höjd med Seis Perlas så mötte vi Annevi och Staffan och fick en trevlig pratstund. Därefter följde jag Kerstin till bussen, och sedan gick jag hem till mina små.

Stella och Nellie blev mycket glada när de upptäckte att jag (i medhavd plastpåse) hade smusslat med mig den tredjedel av kycklingen som jag inte hade orkat äta upp. Jag skar kycklingen i småbitar och serverade dem. De slukade allt på 4 sekunder blankt, men slickade sedan de tomma skålarna en hel minut - bara för säkerhets skull. Båda tyckte att maten smakade synnerligen vov-smaskigt.

20-06-13:

De som bor i Stockholm erbjuds gratis testning. Det är förstås bara motiverat att testa sig om man tror sig ha, eller ha haft, Covid-19.

Munskyddens för- och nackdelar diskuteras flitigt. Nu kräver 23 läkare och forskare att Sverige ska införa krav på munskydd; ”Munskyddsbruk är en enkel åtgärd, som till skillnad från en total nedstängning inte medför några ekonomiska påfrestningar på samhället.”

De fakta som WHO grundar sina rekommendationer på är ganska vaga. Men man tycks ta det säkra före det osäkra. 

Själv anser jag att det kan vara motiverat med munskydd inne i affärer och i kollektivtrafiken. Men jag tycker INTE att man ska ha dem utomhus. Där ska man hålla avstånd! Det gör betydligt större nytta.

Vi får hoppas att nedanstående kommer att bli sant.

I morse hade Stella först inte tänkt följa med. Men när hon såg att jag hängde hundarnas vattenflaska i bältet, då ångrade hon sig. Sedan gick hon ända till Alehop och halvvägs tillbaka innan hon ville bli buren. Men så tog vi 2 vattenpauser längs vägen.

De nya fot-duscharna börjar komma på plats, och handikapp-badet förbereds.

Vi mötte 2 underbart söta små hundvalpar, burna av 2 stolta mattar. De ser ut att vara av rasen shih tzu, de små.

Nyfiken som jag är av naturen, så får jag väl fråga arbetarna någon dag, om det är rör för elledningar de gräver ner. Det är 2 olika sorters rör, av olika dimensioner, så det kanske är något annat också.

Fotot nedan gör reklam för glas och porslin. Men visst är det stämningsfullt!

Vid lunchtid gick jag ner på stranden (iklädd tankini och kort-korta shorts). Jag ville promenera med fötterna i havet, och få lite sol på armar och ben samtidigt. Tyvärr var det för mycket folk på stranden för min smak. Det var fel tid på dagen, och fel veckodag.

Jag gick ut på en av de längre pirarna i stället. Där kunde jag skutta mellan stenarna för mig själv. Enda sällskapet var 2 måsar, men de flyttade sig när jag kom nära. Jag hade tänkt gå till piren tog slut, men allra ytterst är det så långt mellan stenarna att man måste hoppa. Och då ska man nog ha stadiga sandaler på fötterna. Jag var barfota.

Jag vände in igen och gick i vattenbrynet längs 2/3 av stranden. Solen sken (UV-index 9), det var 29° i skuggan, och 21° i havet. Mycket skönt!

Hemma igen så gick jag en promenad med bara Nellie. Stella verkade tycka att hon har gått tillräckligt i dag. Vi får väl se om hon följer med i kväll.

Nyss släpade jag in min lus-angripna bougainvillea i duschen. Där duschade jag den noga med kraftig stråle. Jag hoppas att de flesta lössen ramlade av. (Och att de som hamnade i blomjorden drunknade...)

       

Nu får bougainvillean stå och droppa av några timmar. Sedan ska jag bära ut den igen. Jag har skurat golvet där den ska stå. Jag hoppas verkligen att jag kommer att bli av med samtliga ull-löss! De är inte roliga alls...

Egentligen skulle jag vilja duscha av de andra bougainvilleorna också, och båda crassulorna - bara för att fräscha upp dem. Men den stora crassulan orkar jag inte bära. De blir tunga när de växer till sig. Jag tycker mycket om den, men snart är det nog dags att ge bort den. Jag bör inte ha större växter än att jag kan hantera dem själv.

20-06-14:

I morgon så börjar min gympa igen. Det ser jag verkligen fram emot! Dessutom får jag gå ut och promenera precis när jag vill. Vilken oerhörd lättnad! Ni som inte har varit med om att behöva underkasta er alla dessa stränga regler, ni har nog svårt att förstå hur det känns när livet börjar återvända till det normala.

Och fr o m nästa söndag (den 21:a, troligen klockan 21:00), så kommer livet att bli nästan normalt igen. Ja utom munskydden förstås, de får vi stå ut med ett tag till. De ingår i "det nya normala". Då kommer vi också att få resa vart vi vill - och turister är välkomna! Bara 1 vecka kvar!

När jag ser fotot ovan så är jag väldigt glad för att jag inte bor i Barcelona. Det är ju inte klokt så mycket folk det är på stranden. Och inte håller de avstånd. Riktigt så illa blir det aldrig här, inte ens mitt under en normal turist-säsong. Ni har sett mina foton från stranden de senaste dagarna, så ni kan jämföra. På fotot ovan är det bara Barcelona-bor. Var ska turisterna få plats?

I dag har jag inte gått ner till El Paseo. En söndag är det lugnare i våra kvarter. Jag har pysslat med växterna på balkongen en del. Den efter duschen något mindre nerlusade bougainvillean står lite för sig själv i sin hörna. Ingen annan växt står nära. Dessutom har jag stoppat ner hela 7 Provado-pins i krukan i dag. Verkan mot ullöss påbörjas inom några dagar.

Alla mina pelargoner (samt Lenas ena) fick också Provado-pins. De är även verksamma mot de små bruna fjärilarnas larver. Provado är effektivt, men starkt även för växten, så man kan inte använda det för ofta. Jag har duschat den lilla crassulan i dag. Kanske jag duschar de andra bougainvilleorna i veckan som kommer.

Stella har följt med på samtliga promenader i dag! Nu i eftermiddags gick vi förbi den skira Jerusalem törnen, som blommar vackert nu.

Porslinsblommorna har också slagit ut.

I dag utförde jag en planerad kupp. (Ni skvallrar väl inte?) Jag hade tagit på mig min rosa midje-väska, och i den stoppat ner min ros-sax. När vi gick förbi den brokbladiga bougainvillean som jag är så förtjust i - så klippte jag av 3 små skott. Jag tog toppen på 3 skott som växte långt utanför staketet. Ägaren brukar själv klippa av dem som växer ut över trottoaren då och då. Jag klippte snyggt vid ett bladfäste, så om ingen såg när jag gjorde det - så kommer ingen att märka något. Jag smusslade snabbt ner skotten i midje-väskan, och sedan gick vi vidare i lugn och ro.

Nu står de 3 skotten i en vas. (Jag har klippt av alla blad och taggar under vattenytan, som man ska. Och jag valde en icke genomskinlig vas, för rötter bildas lättast i mörker.) Först ställde jag vasen inne, men nu står den på balkongen - nära Mios bur. Sticklingarna trivs nog bäst ute. Måtte de nu få rötter! Jag skulle bli väldigt besviken om de bara vissnade och dog. Jag ska sköta om dem så väl jag kan, och hoppas. Mer kan jag inte göra. Går det så går det! Vid mitt förra försök så fick det ena skottet en liten rot efter 8 veckor i vatten. Tyvärr planterade jag den för tidigt, innan roten hade vuxit till sig tillräckligt. Det misstaget ska jag inte göra om. Jag har aldrig förökat bougainvillea tidigare, så jag övar mig nu.

Här i Alicante-regionen är det 10:e dagen i rad som ingen har dött i Covid-19, och 2:a dagen utan att någon ny har smittats. (Men 37 vårdas fortfarande på sjukhus, varav 6 på IVA.)

20-06-15:

I dag har jag varit på gymmet! Det blev inte riktigt som jag hade hoppats, för vi vara bara 2 som ville ha gruppträning. Alltså blev den inställd. Nu hoppas vi båda att det kommer fler som vill vara med på onsdag! Vi måste nog vara minst 5 för att gruppträningen ska bli av. Personalen på gymmet hade fullt upp ändå, med allt som skulle ordnas.

Vi fick träna med maskinerna i stället. Inte lika kul - men nyttigt. Vi var nog inte fler än 8-10 personer på gymmet, och vi hade 3 personliga tränare till vårt förfogande. Vi fick alltså mycket hjälp med att välja passande maskiner, och sedan noggranna instruktioner om hur man ska göra. Jag tränade armar, ben och mage - samt kondition.  Efteråt var jag fullständigt genomsvettig, och de ovana musklerna var trötta.

Det var noga med hygienen på Gimnasio Canto. Vi fick desinficera händerna innan vi fick gå in. Maskinerna stod på större avstånd än vanligt, och desinficerades efter varje person som hade använt dem. Dessutom la vi våra medhavda handdukar på maskinerna innan vi satte oss. (Och så torkade vi ideligen svetten ur pannan med våra handdukar avsedda för ändamålet.) Jag bedömer att risken för att bli smittad på gymmet är betydligt mindre än i livsmedels-affärerna.

Jag hade betalat t o m 17/9, men nu har ju gymmet tvingats ha stängt under 2 månader. De förlängde min tid med 3 månader (eftersom det kanske inte blir som vanligt de första veckorna), så nu gäller mitt kort till 17/12. Det är ju bra. Nu har jag goda chanser att komma i form igen.

När jag kom hem så fick jag hänga alla handdukar och gympa-kläder på tork på balkongen, och där hänger de än.

Jag hade hunnit gå en runda med hundarna i morse, så jag kunde ta det lugnt och äta frukost när jag kom hem.

Jag vägde förresten 55,5 kg i morse. Det är 1,1 kg mer än när jag började "synda". (Jag bantade inte dagarna mellan min födelsedag och La Cova-besöket.) En tröst är att jag i alla fall väger 2 kg mindre än när det var som värst. Nu får jag ta nya friska tag. Fast jag börjar inte räkna kolhydrater i dag. Kanske i morgon?

Hundsängen är inte stor, men ser stor ut mot mina små. En 3:e chihuahua hade ledigt fått plats.

Norwegian har ändrat min flygresa, från bra restider den 24/7 till sämre restider den 25/7. Jag fick mejl i dag. Hemresan är ännu inte ändrad. Jag har på känn att restiderna kan bli ändrade fler gånger, men jag hoppas och tror att min Stockholms-resa kan bli av. Jag har så mycket att gå igenom i Hässelby strand, och jag kan inte skjuta på det hur länge som helst.

Lite humor:

Om en stund ska vi gå ner på El Paseo. Det känns så bra att jag nu kan gå precis när jag vill, och dessutom så långt jag vill. Alla små steg mot frihet känns fantastiskt bra.

När det är 27,7° i skuggan så känns det hett i solen.

Fast vi försökte gå i skuggan, och hade vatten med, så orkade mina små inte gå så långt i värmen. Vi stötte på Annevi och Staffan och jag fick mig en trevlig pratstund. Hundarna blev klappade, så de uppskattade också umgänget. Ibland när jag träffar Annevi och Staffan, är jag lite orolig att jag pluddrar på alltför mycket. Jag bor ju ensam och har sällan någon att prata med. (Hundarna lyssnar gärna men är dåliga på att svara.) Nu under det nationella nödläget har jag knappast träffat någon. Alltså har jag ett uppdämt pratbehov. Jag bad Annevi och Staffan säga ifrån om det blir för mycket. Hoppas de gör det, utifall att... Man ska inte trötta ut vänner som man vill ha kvar.

När vi gick förbi glassbarerna så blev jag väldigt sugen på glass. Det blir lätt så när jag är varm och törstig - och ser andra sitta och äta. Det ser så kallt och gott ut... Tur att jag så sällan har pengar med mig, för jag bör ju banta (och äta nyttiga grönsaker) - inte äta snabba kolhydrater (även om de smakar bra).

Jag bokade om resan med Norwegian (gratis) till 4 dagar tidigare än min ursprungliga biljett. Då blir det ganska bra tider (dagtid), och direkt-resa. Jag reser alltså upp till Stockholm redan den 20/7, och kommer inte hem igen förrän den 12/8. Jag kommer att vara hemifrån totalt 24 dagar = länge! Ana ska ha hundarna hos sig under tiden. (Hoppas nu att hon kan ha dem de 4 extra dagarna!) Vem som ska passa mina fåglar och växter vet jag inte ännu. Det ska väl ordna sig på något sätt.

20-06-16:

Nedan får ni lite spanska läsövningar (från affischer), med samma text på engelska. Tyvärr hittar jag dem inte på svenska.

   

   

   

   

För att citera en av texterna ovan: "Alltid bättre med min hund!" Fast vissa korta stunder så ifrågasätter jag detta påstående. Ganska sällan, men dock. Som i morse.

Nellie började löpa i lördags. (Stella börjar säkert den här veckan.) Just precis när hundarna löper - så händer det att de kissar inomhus. Och då menar jag inte på hundtoaletten. Det har förstås något att göra med att de måste markera (för att visa att någon av dem löper). Jag vet inte vem det är som kissar på golvet, jag har aldrig sett just när det har skett - utan efteråt. Det är inte hela tiden, utan kanske 1-2 pölar om dagen - och bara 2-3 dagar i rad. Jag misstänker Stella, men kan ha fel.

I morse såg jag en liten pöl utanför badrumsdörren. Jag tog en bit toalettpapper i ena handen, och min flaska med rengörings-spray i andra handen. Jag brukar spraya efteråt och torka rent med ytterligare papper. Men i morse gick allt fel. Plötsligt lossnade sprayflaskan från handtaget (spray-delen) som jag höll i, flaskan föll i golvet och nästan hälften av innehållet rann ut på golvet. (Det var kanske bara 3 dl men såg ut som allra minst 2 liter.) Flaskan var full, alldeles nyköpt. Rengörings-medlet rann in under Kallax-hyllan (den med 3 på höjden, omöjlig att flytta utan hjälp). Jag hittade ingen skurtrasa bums (jag brukar ha en i badrummet), eftersom jag i går kväll lagt den smutsiga i tvättunnan. De rena ligger i städskåpet på balkongen.

När jag äntligen fick fatt i en skurtrasa hade medlet runnit ännu längre in under Kallax. Jag torkade och torkade. Och försökte peta in trasan i den lilla springan under hyllan (vilket förstås inte gick). Sedan skurade jag golvet med bara vatten, och torkade torrt med trasa. Nu är golvet rent - men stinker fortfarande rengöringsmedel. Och hur det ser ut under Kallax vet jag inte. Jag hoppas att hyllan inte har blivit alltför skadad.

 

Händer sådant här er? Eller är det bara jag som råkar ut för dylikt? Före frukost dessutom... Men jag tycker väldigt mycket om mina hundar - det gör jag! Så det så! Jag skulle absolut inte vilja vara utan dem!

Ana svarade i går att hon kan ta hand om mina hundar alla 24 dagarna som jag kommer att vara borta. Jättebra! Jag känner mig fullständigt trygg när jag lämnar mina små hos henne, och hundarna tycker mycket om henne. Sedan är det en annan sak - att jag förstås kommer att sakna dem när vi blir skilda åt så länge. Men eftersom jag ska bo i Hässelby strand, så är det enklast att inte ha dem med. 

I dag säljer Westwing olika Brita-produkter, även filtret som jag nyligen köpte. Westwing är billigare, även om skillnaden inte är så stor just här. När jag kollade priser på Brita on Tap, så kostade de mellan 59,50 och 59,99 € - överallt. Även på Britas egen webbsida. Och alla ersättningsfilter kostade 24,50 - 24.99 €. Jag antar att det är det rekommenderade priset... Jag är väldigt nöjd med mitt nya filter, men det läcker fortfarande (för att jag inte har orkat göra något åt det ännu).

Ni som kan: passa på och njut av det svenska vattenlednings-vattnet - som smakar gott direkt ur kranen! Vatten är den bästa drycken!

Många fågelarter är intelligenta. De är ofta smartare än hundar (och ibland är de t  o m smartare än vissa människor).

Ingenting är ju som vanligt i år. Resande är det definitivt inte. Jag har läst på om vilka "Covid-regler" som gäller hos Norwegian. Man måste ha munskydd på under hela flygningen. De bryr sig inte om vilken sort, bara det är ett riktigt munskydd (inte en sjal el likn). Flygplatserna har dock särskilda regler. Jag kommer att gardera med 1 munskydd av tyg, och 1 engångs.

Man kommer inte att få ta med kabinväskan ombord, utan får checka in den (gratis). Däremot tillåts en liten väska, med maxmåtten 20 x 30 x 38 cm, som kan förvaras under sätet. Som jämförelse har Ryanair en längre tid bara tillåtit "en liten personlig väska med maxmåtten 20 x 25 x 40 cm" ombord. Från början fanns det inga väskor alls med "Ryanair-mått", men sedan började de tillverkas. Jag har 2! Och faktum är att jag har 5 väskor som alla skulle kunna godkännas. Om jag inte proppar dem fulla så håller de måtten. Ryggsäcken (nr 1) använder jag som gympa-väska. De andra 4 använder jag under resor. Alla är lätta, se nedan.

Den lilla väskan som ska få plats under sätet får väga hela 10 kg, sin ringa storlek till trots. Så mycket kommer jag inte att fylla min. Det blir en av de 2 väskorna med "Ryanair-mått" som jag kommer att välja. Förmodligen den marinblå till höger, för den är stabilast (av lite tjockare material). Men ingen av dessa har särskilt fack för datorn. (Det har nr 2 och 3.) Egentligen skulle jag kunna ge bort väska 2 eller 3, samt 4 - för jag behöver ju inte ha dubbelt av nästan likadana. Är det någon av er som behöver en väska med tillåtna mått? Alla 3 har axelrem. 

Apropå inget särskilt så händer det att mina hundar och jag håller med hunden nedan...

Kallax-hyllan blev fuktskadad!

Listen har släppt framtill, på en sträcka av ca 40 cm. Det innebär förstås att möbeln är förstörd undertill på ett lika stort område. Det är extra förargligt att det hände en av de björkmönstrade hyllorna, för de finns ju inte att få tag i längre. (Det är dem jag tycker bäst om. I övrigt är möbeln av sämsta möjliga kvalité, men den fyller sin funktion till ett rimligt pris.)

Om jag möblerar om längre fram (om inte förr när det är dags att renovera köket) så ska jag försöka limma fast listen igen, så skadan syns mindre. Nu kommer jag inte åt. Det är inte min dag i dag. Jag har migrän dessutom...

20-06-17:

Jag vaknade med rejäl migrän (och jag har känt av den i natt), men efter 1g Paracetamol + ½ g Ibuprofen så försvann den nästan. Klockan 9:30 gick jag till Gimnasio Canto. Jag var lite tidig så jag hann cykla en stund på en motionscykel, och träna arm-musklerna några omgångar. Men sedan började min efterlängtade Gimnasia de Mantenimiento. (Ung "underhålls-gympa".) Vi var bara 3 deltagare, men Pepe körde passet ändå. Det var SÅ roligt! Men väldigt svettigt... Och jag märkte tydligt att mina magmuskler har tappat styrkan. Alla andra övningar klarade jag bra, men mag-övningarna klarade jag bara till hälften. Men nu är jag igång igen. Det känns bra!

Lite nytt hopp? Se nedan.

När vi gick vår vanliga "halva" El Paseo-runda (från Av. Alcoy via El Paseo till Seis Perlas, och därefter San Pedro-San Bartolomé) så fick den gamla lilla kameran följa med. Nu börjar den få svårt med avstånd också, vet inte var den ska fokusera, så många av fotona blev suddiga. Bl a samtliga på de nya motionsredskapen nedan. Jag får ta ett bättre foto en annan dag. 

Nu är alla trä-spångar enkelriktade. Man får gå ner på en (entrada) och tillbaka på en annan (salida).

I dag gick Stella hela vägen.

I dag går det inga Tram-tåg alls mellan Alicante och El Campello. Någon gång i går eftermiddag förstörde en lastbil el-ledningarna. Om jag förstår det rätt så hade bilen någon kran eller bom på flaket, som fastnade i trådarna. I alla fall har trafiken legat nere sedan i går, och kommer inte att återupptas förrän i morgon. En hel km elledning måste bytas. Ersättnings-bussar har satts in.

Ni kan förstås inte se videon nedan, men stillbilden visar de neddragna el-ledningarna.

20-06-18:

Jag har ganska svår migrän även i dag, och så särskilt vältajmat är det inte. För just nu renoveras lägenheten under min (eller 2 våningar under?). De byter troligen både badrum och kök, och det är klart att det låter en hel del. Och samtidigt hackar de upp gatan utanför vårt hus...

Jag har tagit 2 sorters huvudvärkstabletter, och det dämpar värken till hälften. Och jag som trodde att jag hade blivit av med min migrän, eftersom den kommer mer sällan nu, och jag normalt bara får hanterbar huvudvärk.

Nu har de i alla fall dragit ledningarna förbi vårt hus, och har börjat fylla igen.

I förmiddags gick Stella, Nellie och jag ner till El Paseo. I dag gick vi hela rundan, först söderut, sedan norrut, men på tillbakavägen vek vi av vid Seis Perlas som vanligt (för hundarnas skull). Jag hade vatten med åt hundarna, och Stella gick 2/3 av sträckan. I dag hade jag mobilen med som kamera. Den är lite svårare att hantera med bara en hand, men tar bättre bilder.

De nya redskapen ser ut att vara roliga både för barn som vill leka, och för vuxna som vill träna.

Det har kommit upp nya skyltar på stranden som handlar om Covid-19 och säker strand. Tyvärr såg jag ingen på spanska. Skylten nedan är på valenciano.

El Paseo känns mer levande, nu när alla små butiker har fått öppna igen.

En barack till livräddarna sattes på plats. Eller rättare sagt, de försökte få den på rätt plats - men baracken samarbetade inte.

   

Jag tycker mycket om fikusträden med mellanstora blad. Jag skulle vilja ha en liten inomhus, men tyvärr var det länge sedan jag såg någon i blomster-affärerna. (T h skymtar en Benjamin-fikus.)

Turistsäsongen börjar på söndag, och Lidl ska därför börja att ha söndags-öppet. Det senare tycker jag är bra.

Covid-19 lär vi inte slippa ifrån, förrän alla kan bli vaccinerade. Nedan berättas att 20 nya smittade har hittats de senaste 14 dagarna i Alicante-regionen. Vi får inte sänka vår vaksamhet, säger texten, utan fortsätta med att använda munskydd, hålla avstånd, och tvätta händerna.

Här i El Campello har 2 nya fall hittats de senaste 14 dagarna! Vi bör alltså fortsätta att hålla avstånd till varandra. Samt tvätta händerna när vi kommer hem. Munskydden har vi mera för syns skull, de gör ingen större nytta i praktiken. Men eftersom det är höga böter om man inte bär dem, så har jag alltid ett munskydd med mig - och jag använder det där det är obligatoriskt.

Nedan Alicantes lokala helgdagar för 2020. Nu under det nationella nödläget har allt firande varit inställt. Det tar spanjorerna säkert igen - med början den 22 juni (i Alicante) och den 16 juli (här i El Campello).

Somliga 7-barns-mammor ser inte ut som vi föreställer oss att 7-barns-mammor ska se ut...

Just den här, Estefanía Unzu från Barcelona, hinner dessutom med att ha en egen Youtube-kanal, samt berätta om sitt liv på Instagram: @verdeliss.

Westwing har fått titta in i hennes hem. Det är mycket vitt och mycket minimalistiskt, och det syns inte en enda leksak på fotona. (Men barnrummen visades inte.) Nedan de 6 yngsta barnen. Det ser ut som om lillkillen (näst längst till höger) egentligen inte hade lust att sträcka upp händerna just då (men han verkar vara lydig)...

Estefanía var 20 när hon fick första barnet, och är 35 år nu. När jag googlade så hittade jag uppgiften att Estefanía tjänar 1432 € för varje Youtube-film hon medverkar i. Det är ju hyfsat betalt! Hon är ju en s k influerare. En av de senaste Youtube-filmerna: https://www.youtube.com/watch?v=3kzEK5AT9LA (drygt 12 minuter, själv orkade jag bara bara se de 2 första.) De har skaffat ny TV (säkert gratis eftersom produktmärket syns tydligt). Nedan hela familjen.

Jag undrar om Estefanía tänker skaffa fler barn? Det är roligt med barn, men det tar hårt på kroppen - och hon måste ju hålla sig snygg för att kunna fortsätta med att vara en välbetald influerare.

20-06-19:

Först av allt så önskar jag er en:

Trevlig midsommarhelg! 

Men var försiktiga! Håll avstånd till alla utom de allra närmaste! Vi måste alla göra vårt bästa för att inte bli smittade av det lilla otäcka viruset SARS-CoV-2. En dag kommer det ett vaccin, och därefter kan vi börja leva som vanligt igen.

Här är det vanlig vardag i dag. I morse när jag kom till gymmet så visade det sig att min pilates var inställd. (Vår lärare Ana hade tydligen en tandläkartid.) Pepe föreslog att jag skulle vara med på spinning-passet. Jag är inte så förtjust i spinning - men när jag ändå var där och klädd i gympakläder, så tänkte jag att jag kunde prova. Det var ett tufft pass, och jag hoppade av efter 32 av de 48 minuterna som passet skulle vara. Mina lårmuskler klarade inte av "uppförsbackarna", då när man står upp på cykeln och trampar. Resten klarade jag, i den takt vi skulle trampa. Jag blev genomsvettig och fick upp pulsen, så det var en bra start på dagen. Men jag gillar fortfarande inte spinning... 

       

Klockan 12 hade vi tid hos veterinären (Cristina på Eurocan). Stella skulle få sin vaccination mot Leishmania. Det är den dyraste av vaccinationerna. Den kostar 60 €. (Och sedan köpte jag mediciner till Stella för ytterligare 40,88 €. Det är billigare att ha friska hundar...)

Veterinär Cristina och jag diskuterade fram och tillbaka angående Stella. Hjärtat låter bra, inga blåsljud. Stella har ont emellanåt, men vi kan inte ge mer medicin, för biverkningarna skulle bli för svåra. Stella väger 2 hg mer än vanligt nu, men jag känner revbenen lika tydligt. Jag frågade Cristina om hundar också sväller upp (samlar på sig vätska) som människor gör av kortison. Men det gör inte hundar. Däremot kan några av de inre organen svullna upp, och väga mer än vanligt. Men Stella ska inte behöva banta nu. Mat är det bästa hon vet!

Cristina klippte klorna på båda hundarna (utan extra kostnad), och sedan bad jag att få ta ett foto av Cristina och hundarna. Nellie tyckte det var jättekul att få komma upp till Cristina, men Stella (som nyss blivit vaccinerad, och dessutom fått klorna klippta) ville egentligen inte alls - vilket syns. (Cristina tog av munskyddet när jag tog fram kameran. Vi är båda överens om att munskydd inte gör någon nytta, men vi bär dem för att vi måste.)

Jag fick ett reklam-munskydd i tyg (med tassavtryck på) av Cristina. Det sätter man fast med 2 gummiband bakom nacken/huvudet. Det kändes hyfsat bekvämt när jag provade det. Men fast det låg i en förseglad plastpåse, så vill jag tvätta det innan jag använder det. Det kan vara bra att testa olika sorter.

Jag använde ett av mina vita i tyg hos veterinären. Men när jag tog på mig läsglasögonen steg fukten från utandningsluften upp från munskyddet och immade ner glasen totalt. Jag kunde inte se alls... Nej, jag gillar INTE munskydd!

   

El Campello kommun berättar att de i år kommer att lägga ut 1000 meter längre trä-spångar än tidigare. (Detta för att spångarna enkelriktas, och det därför behövs dubbelt upp.) De kommer också att sätta upp 100 informationstavlor (med piktogram/symboler och QR-koder). Nedan en informations-skylt som kan läsas utan mobil. Ni förstås säkert det mesta med hjälp av bilderna, även om ni inte kan spanska.

Man får inte vara på stranden om man har några symtom på Covid-19, man måste hålla 2 meters avstånd både på stranden och i havet. (Man måste använda munskydd när detta inte är möjligt, kanske på spångarna.) Man får inte gå barfota på spångarna, och man måste följa pilarnas riktning. Man ska använda fot-duscharna när man lämnar stranden. Och man får bara "leka-sporta" på avsedda platser. Men det bästa av allt är att rökning kommer att vara förbjuden på stränderna! Det uppskattar jag verkligen!

20 strandvakter/livräddare kommer att finnas på plats fr o m i morgon lördag. Att vi måste lyda dem, står också på skylten.

I Spanien verkar man nu vara överens om att antalet döda i Covid-19 är högre än man först trodde. Men man är ännu inte överens om det exakta antalet döda.

Fortfarande smittas ca 100 spanjorer per dag.

Men det finns hoppfulla nyheter:

Det är extra sorgligt, när någon som har glatt så många, dör i förtid.

Boken Vindens skugga har jag i min bokhylla. Jag tycker mycket om den! Jag läser gärna fler delar i serien. (Jag har bara inte fått råd att köpa dem än.)

Jag firar ju inte midsommarafton, så jag hinner skriva en massa här (en del intressant och resten strunt). De 4 fotona nedan tog jag med stora kameran, så de kom inte med i morse. När jag vaknade så hittade jag en liten pöl intorkat kiss framför hundsängen. Det är märkligt det här. Normalt kissar hundar aldrig nära sin sovplats. Det är väldigt skönt att ha vinylmattor! Det var lätt att tvätta väck kisset. Kan det vara Nellie? Hon har löpt några dagar, men Stella började först i dag.

När jag i morse satte gympa-väskan på pallen i hallen, så slog det mig att pall och väska går ton i ton. (Jag har annars väldigt få saker i den färgen.) Ni ser att munskyddet ligger ovanpå väskan, för att jag säkert skulle komma ihåg det.

I går kväll såg jag att 2 av mina 3 bougainvillea-sticklingar slokade. Jag skar av en liten bit nertill, och då rätade de på sig igen. Men om jag tvingas skära av mer så är det förstås 0% chans att det bildas rötter. Jag vill så gärna lyckas föröka den här bougainvillean! Jag undrar om man kan ympa ett skott på en av dem som jag har? Om någon av er är trädgårds-kunnig så mejla gärna några goda råd!

   

Svenska Magasinet skriver:

Det blir alltså 99 dagar totalt som det nationella nödläget varar. Det är nog inte många spanjorer som hade stått ut längre. Människor är inte gjorda för att sitta inomhus dagarna i ända. Vi måste få röra oss fritt utomhus. Men att hålla avstånd är helt OK.

Redan på söndag kan vi nog räkna med att ha en del Madrid-bor här. Hoppas att alla som kommer är friska!

Har jag visat den här tidigare? Jag har en känsla av att jag har gjort det, men den är tänkvärd...

Stella följde inte med på kvällsrundan, så Nellie och jag gick ner till El Paseo. Där var det jätteskönt fast det var rätt mycket folk. Jag såg ett par badvakter på stranden och att grön flagg var hissad. Den riktiga badsäsongen har börjat!

20-06-20:

I dag är det både midsommardagen och sommarsolståndet. Det är inte ofta de sammanfaller, fast det egentligen är årets ljusaste dygn som vi firar på midsommarafton. I år är det första gången sedan 1896 som sommarsolståndet infaller just den 20 juni.

Eftersom jag tvättade 3 maskiner i morse, så kom vi inte ut på promenad förrän klockan 11. Då gick vi ner på El Paseo, och jag hade med mig både mobilen (för att fotografera med) och vatten till hundarna. Jag hade med vattenflaskan nedan. Det är den absolut bästa jag har! Det som gör den bättre än andra hund-vattenflaskor, är att man bara trycker på knappen så rinner vattnet ner i skålen, och det vatten som inte hundarna dricker upp rinner tillbaka till flaskan om man trycker igen. Och när man inte trycker - då håller flaskan tätt. Det finns 2 storlekar på flaskan (jag har förstås den minsta), men jag önskar att det även fanns en mindre skål för små hundar (för att flaskan ska ta mindre plats när jag bär den). 

Eftersom jag verkligen tycker att det är en bra produkt, så får ni länken till webb-butiken där jag köpte min: https://www.hundtillhund.se/. (Just nu kommer jag inte in på deras webbsida, så jag kan inte lägga in någon direktlänk.) Stella dricker väldigt mycket under våra promenader, nu när det är varmt. Jag tror att hon blir törstigare för att hon äter kortison. Nellie dricker bara lite.  

Nedan en massa foton på vår härliga playa. Än så länge är det mest El Campello-bor på stranden, och några som kommer från andra orter i Valencia "län", men fr o m i morgon är det fritt fram för turister. Madrid-borna brukar komma först.

Grön flagg vajade på stängerna, och lokalpolisen har dammat av sina 4-hjuliga motorcyklar och patrullerar stranden.

Livvakterna är på plats.

Vi gick ända till Lokura, och Stella gick nästan hela vägen. Det var bara sista biten hem som jag fick bära henne. Om jag inte tog något foto på hundarna? Jodå, det nedan. Men det blev inte så lyckat... Jag behöver öva mig på att fotografera med en hand med mobilkameran. Nu håller jag den upptill och nertill med fingrarna, och trycker på avtryckaren med en knoge. Jag kan inte samtidigt se hur jag riktar den, när jag vänder den nedåt. Är det förresten någon som vet om man kan zooma med mobil-kameror?

Nedan 2 bilder med text lånade från Hund till hunds Instagram:

Nu har jag läst hela bruksanvisningen till mobil-kameran. Jo, jag vet. Jag ligger sisådär 15 år efter när det gäller mobil-användning. Men jag är inte sämre än att jag kan bättra mig. Men jag förstår att "alla andra" redan vet det som jag nyss lärde mig.

Jag satt framför datorn, eftersom det var där jag läst bruksanvisningen, och tog några experiment-foton. Dem ska ni få se här.

Först tog jag ett vanligt foto på Stella när hon ville upp i mitt knä. Därefter tog jag ett foto på henne med kameran inställd på "vackert ansikte".

   

Sedan bytte jag till andra kameran, och tog ett realistiskt foto på mig själv i vanliga läget. Det vänstra. (Dator-glasögonen satt visst lite snett, håret var rufsigt, och jag har ännu inte koll på var jag ska titta/var kameralinsen är.) Därefter tog jag ett foto i selfie-läget. Det högra. Och wow - då såg jag plötsligt nästan 20 år yngre ut - för alla rynkor suddades ut. Jag hade ingen aning om att kameran kunde trolla så. Kul grej som jag förstås måste använda mer. (Å andra sidan är det naturligt att ha rynkor när man är 68.) Jag har berättat det förr - det som ser ut som en mustasch är ingen sådan, utan små brustna blodkärl (precis som jag har på näsan så den alltid ser röd ut). Något fotomodell-ämne har jag aldrig varit.

   

Panorama-funktionen är förstås ingen hit om man sitter stilla på en stol. Jag visste heller inte hur jag skulle stoppa det hela, så remsan blev på tok för lång. 

Jag tog ett alldels vanligt foto på vardagsrummet sett från datorstolen. Tja det kan inte hjälpas, på köpet får ni se hur stökigt jag har det på matbordet nu. Symaskinen står fortfarande framme, och en del sybehör. Bokstödet och boken skymtar bakom. Och till vänster håller jag på att sortera papper. Den biten av matbordet som inte syns från datorn är tom! Det är den femtedelen där jag sitter när jag äter.

Bilden nedan är likadan som den ovan, utom att jag använde HDR-läget. Här gjorde det ingen skillnad, men så är det ju lika ljusförhållanden i hela rummet. Jag kanske kan prova inställningen på en motljusbild ut över havet? Fast ute i solen ser jag ingenting på skärmen, så då kan jag knappast göra några inställningar. (Mer än att zooma.)

Man kan zooma på 2 sätt. Man kan ställa in så volymknappen zoomar, men det funkar dåligt (mycket omständligt i flera steg) på min mobil. Däremot kan jag lätt zooma med fingrarna på skärmen. Jag kan få upp till 4 x zoom. Jämför fotona ovan och nedan så ser ni hur mycket närmare jag kan komma motivet.

   

Sen bytte jag hund i knäet, bara för att Nellie skulle få komma med på 1 foto... Hon är söt utan "vackert ansikte-läget".

"Vackert-ansikte-läget" kan man tyvärr inte använda när man tar selfies. Jag skulle annars gärna vilja se lite vackrare ut på foton!

Nu rapporterar dermatologer att många patienter har fått hud-eksem av överanvändning av desinfektions-geléer. Det rekommenderas att man använder vanlig tvål i stället. Fast i varenda affär man går in i - så måste man gnida in händerna i desinfektionsgelé... Jag känner visst obehag om jag går in i fler än 2 affärer på raken. Hemma använder jag en tvål som apoteket rekommenderade, varvat med min vanliga.

20-06-21:

Enligt spanjorerna är det sommarens första dag i dag. (Dagen efter sommarsolståndet.) Dessutom är det första dagen i vår "nya verklighet"!

Efter 99 dagar av nationellt nödtillstånd går vi nu in i "det nya normala"! Men risken för smitta kvarstår! Vi kan fortfarande inte leva som vanligt. Det är obligatoriskt att ha munskydd när vi inte kan hålla 1½ meters avstånd till andra, och särskilda hygien-regler måste följas i affärer, på restauranger, på stränder etc.

Även detta dygnet var utan dödsfall i Covid-19, men 5 nya smittade har hittats (och ytterligare 1 person intensivvårdas). Antalet sjukhusvårdade uppgår till 31. (Gäller hela Alicante-regionen.) Nu ger det sig om vi får fler smittade när alla turister börjar välla in. Vi måste fortsätta att vara försiktiga! Samtidigt måste vi leva! Vi riskerar att gå under psykiskt om vi bara stänger in oss i våra bostäder. Jag kommer att vara försiktig, men jag kommer att träffa några få "på nära håll". På tisdag ska t ex Kaisa och jag åka till Ikea. Hon vill köpa en bäddsoffa, och jag 3 porslinskrukor. (Jag vill egentligen köpa mycket mer, men krukorna är vad jag har råd till.)

Nu har jag läst på om hur man förökar bougainvillea. Jag har läst flera artiklar, och sett 2 Youtube-filmer. Att sätta sticklingarna i vatten, som jag har gjort, är inte det bästa sättet. Det är bättre att plantera dem i jord. Kanske jag planterar 2, och låter den 3:e stå kvar i vatten?

De här filmerna tittade jag på (ca 5 min): https://www.youtube.com/watch?v=vWSMVq2eicw och https://www.youtube.com/watch?v=VaWQ2S9wNC0. I den första filmen använder man rotningspulver (har jag hemma), i den andra inte. I den första (se nedan) förökas nästan precis en sådan bougainvillea som jag har tagit sticklingar från. Det ska vara bäst med mjuka sticklingar i varmt klimat, och förvedade i kallare. Man ska klippa av alla bladen på sticklingarna. (Fast kanske jag sparar något litet i toppen ändå, på den ena?) Det ska ta lång tid innan rötterna växer till sig, och bladen börjar komma, så det gäller att inte ge upp. Jorden ska hållas fuktig, och sticklingarna ska stå ljust men inte i full sol.

Pastellrosa bougainvillea har jag aldrig sett. Den nedan är fin! Men jag tycker allra bäst om de 2 "varm-stark-rosa" som jag har.

Jag ska titta efter om jag har någon lämplig planteringsjord hemma, av typen såjord. (Annars tror jag att Lidl har just nu, och de har ju öppet i dag.) I den ena filmen skulle man blanda jord + sand + 2 saker till, i den andra användes vanlig jord. Alla deras sticklingar tog sig! Håll tummarna för att allra minst 1 av mina kommer att bli en stor fin bougainvillea!

Nu har jag planterat 2 av mina 3 sticklingar (och jag doppade dem i rotningspulver). Jag hade en lämplig porös jord hemma. Jag plockade bort många blad, men lät några sitta. Nu hoppas jag på det bästa. De får aldrig torka ut. Jag hoppas att den som vattnar mina växter i sommar förstår det...

Det är inte helt idealiskt att ha dem bredvid Mios bur, men det är enda platsen där de kan stå utan att solen når dem.

Eftersom murgrönan fortfarande är grön, så tror jag att den har tagit sig. Men det dröjer väl ett tag innan den får nya blad.

Den lilla hjärtrevan har vuxit till sig rejält. Kul!

I dag är jag klädd i en byxkjol utan fickor, alltså har kameran fått stanna hemma (så det blir inga utomhusfoton i dag). Jag har fäst en miniväska om midjan när jag har gått ut, en som precis rymmer nycklarna och några bajspåsar. Pikéskjortan är alldeles för varm, men jag behövde ha något som skyddar nacken och axlarna från sol i dag. (Jag har gått i linne 2 dagar i rad.) Fotona är tagna utan förskönande filter. Jag ställde stora kameran på en pall på bordet och tryckte på själv-utlösaren när jag tog det vänstra. Hela jag kom inte med.

   

Jag mötte 2 av mina grannar när vi var på väg ut, hundarna och jag. Den ena sa att det var en söt falda (kjol) jag hade på mig. Den andra sa då: nej det är en faldoso. Varvid jag trodde att byxkjol heter faldoso på spanska. Men ordet kommer nog inte av falda (kjol), utan av falso (falskt) för enligt ordlistan heter byxkjol falda pantalon (kjolbyxa). Det tar lång tid att lära sig ett nytt språk... 

Westwing säljer i dag glas, tallrikar mm som är lämpliga att ha ute, på terrassen eller i trädgården. Detta illustrerar de med förföriska matbilder. Jag blev sugen när jag såg dem! Visst ser det gott ut!

   

Men lite gott unnade jag mig i eftermiddags, trots att jag bantar - naturell yoghurt med hallon och hackad mandel. Det smakade bra! I morse vägde jag 53,9 kg vilket motsvarar ett BMI på 22,1. Att banta är faktiskt det bästa sättet att gå ner i vikt!

Mig passar LCHF bäst. Men den dagen som jag inte behöver gå ner mer, då ska jag framför allt lägga till frukt och grönsaker.

Westwing säljer också en massa uppblåsbara sommarsaker i jätteformat. (Priset är därefter, inget för medel-inkomsttagaren.) Det fanns många djur som man kopplar vattenslangen till, så de sprutar vatten. Jättebollen är jag lite skeptisk till. Hur ofta använder man en sådan? Den kostar ändå 159,99 €! (≈ 1'695:-)

   

Den uppblåsbara studsmattan verkar däremot kul, och småbarns-säker. Men en vanlig studsmatta är billigare.

Jag har gjort en inköpslista att ta med till Ikea på tisdag. Så här små saker skulle jag kunna beställa via nätet, för frakten är bara 4 €. Men när jag ändå ska dit så... Köper jag allt så kostar det 21 € sammanlagt. Kanske jag kan ha råd till en krukväxt också? Ikea har många fina till lågt pris.

Nästa vecka, på torsdag den 25:e närmare bestämt, så fyller Rolf 53 år. Ulf och jag ska ge honom en slant. Ni som bor här kan ju sticka till honom något ni också, om ni vill. Fr o m måndag så kommer han att sitta på sitt vanliga ställe och spela. 

20-06-22:

I dag är det den första "normala" vardagen på länge. Men trots att det nationella nödläget äntligen är slut så har vi många regler att följa. Nedan kan ni läsa om vad vi får göra. Det är samma saker som jag har skrivit om tidigare, men allt på samma ställe. Tyvärr kan jag inte förstora upp bilden mer, så det är svårt att läsa. Dessutom står allt på spanska...

På fotot jag tog av mig själv i går eftermiddag (och visade er) så hade jag 2 örhängen på mig. Nu har jag bara 1 kvar...

   

Jag blev lite ledsen när jag upptäckte att jag har tappat mitt ena örhänge. Efter att jag hade tagit fotot så gick jag en runda med Nellie. Det troligaste är att jag tappade det antingen vid vår grind när jag satte på mig solglasögonen, eller (ännu troligare) i hallen när jag kom hem och tog av mig munskyddet. Men i hallen kröp jag omkring på golvet och tittade överallt, och där hittade jag inget. Hundarna och jag gick samma runda på kvällen, och jag skannade marken med ögonen medan vi gick, men naturligtvis såg jag inget örhänge. Det var inte "dyrt och fint", men av silver med en odlad sötvattenspärla, och jag tyckte om de här örhängena.

Bara en gång tidigare i livet har jag tappat ett örhänge. Det var i början på 70-talet när jag var uppe i Norrland och traskade i djup snö. Jag rätade till halsduken jag hade om halsen, och örhänget lossnade. Jag hann fånga delen som sitter på baksidan, men inte den främre delen. Örhänget föll rakt ner, men snön var djup och jag hittade det aldrig. Det var ett fint blomformat silverörhänge med en bergkristall i.

Jag borde kanske inte ha örhängen...

Om en stund ska hundarna och jag gå vår morgon-promenad, och om 2 timmar börjar mitt gympa-pass.

På onsdag är det helgdag här i El Campello, men det är inte markerat alls i almanackan från turistbyrån. Jag har sett en skylt utanför Consum där det står att de stänger redan 14:30 på onsdag, och Gimnasio Canto har (tyvärr) stängt. För säkerhets skull laddade jag ner en giltig kalender från: https://icalendariolaboral.com/calendario-laboral-el-campello-2020/. Ni ser den nedan.

Eftersom "färg-förklaringen" inte finns med ovan så gjorde jag skärmdumpen nedan också. (Men där fick jag inte med den översta biten, vilket kan kvitta eftersom de månaderna redan har varit.)

Det som firas nu på onsdag, den 24:e, är helgonet San Juan = Johannes Döparen. Denna dag motsvarar på sitt sätt vår midsommarafton, eftersom det i grunden är sommarsolståndet man firar. Man tänder eldar på stränderna för att ge solen mer kraft, men också för att rena sig själv med eld och vatten. På många orter går man baklänges ut i havet vid midnatt den 23:e. De firar alltså "aftonen före" precis som vi. (Men på torsdag den 25:e är det vanlig vardag igen.)

Av krukorna jag ville köpa på Ikea var det väldigt få kvar av Gradvis, när jag tittade. De ville jag helst ha eftersom jag gillar den "mjuka" formen. Tyvärr är de helt slut i dag, och det står ingenting om att de ska få in dem igen. Snyft.

   

Vet ni om att Stoff&Stil har många mönster av olika slag som man gratis kan ladda ner från nätet? Titta här: https://www.stoffochstil.se/tjanster/gratis-monster. Bl a har de mönster på munskydd (2 modeller): https://www.stoffochstil.se/gratismoenster/munskydd. Det är ju sympatiskt av dem!

Jag har inte varit särskilt nöjd under det spanska nationella nödläget som varade hela 99 dagar. Det värsta var de 7 första veckorna när vi inte fick gå ut alls, utom för att köpa mat och medicin samt besöka läkare. Det är tydligen inte bara jag som tycker att somligt kunde ha varit bättre.

Nu har Norwegian ändrat min resa - igen. Den här gången hemresan. De ändrade till samma dag, men klockan 06 i stället för 10:50 som jag hade valt. Det är inte lika roligt att behöva ta en dyr taxi från Hässelby strand klockan 03 på morgonen. Dagen före och efter har de inga resor, så jag fick boka om (gratis) till den 15:e augusti. Då går planet 14:25 (och landar 18:20). Det är tider mitt på dagen jag måste ha om jag ska kunna åka kollektivt till och från flygplatsen. Men det betyder att jag kommer att vara hemifrån hela 27 dagar! Det är ju trevligt på sitt sätt, men det blir dyrare med hund-, fågel- och växt-passning.

Jag kollade förresten i dag vad fågelaffären skulle ta för att passa fåglarna. De har fasta taxor: 2,75 € per fågel och dygn (om jag håller med fågelfrön, mer annars). Det skulle bli 222,75 € för 27 dagar, och det kan jag omöjligt ha råd till. Hundpassnings-kostnaden ökar ju från 480 € till 540 €! Mycket pengar, men när hundarna är hos Ana så känner jag mig fullständigt trygg.

Jag vet ännu inte vem (eller vilka) som kan hjälpa mig med fåglar och växter. Jag ska fråga runt. Det är klart att jag vill betala för hjälpen, den som vattnar och matar måste gå hit varannan dag - och det gör ingen gratis, men jag har inte råd att betala hur mycket som helst. Erik skulle alla gånger ställa upp, men nu sedan han har flyttat ut på landet kan jag inte begära att han kör 12 km varannan dag bara för detta. Jag ska fråga städerskan här i första hand, och i andra hand grannarna. Alicia skulle nog gärna ta uppdraget, men hon brukar ju ha ihjäl många av mina växter - och kan inget om fåglar.

Mina resdagar står på sidan Gäst-info, om ni skulle behöva kolla upp dem.

20-06-23:

Om en halvtimme ska jag gå ner till grinden och vänta på att Kaisa kommer och hämtar mig. I dag är det stora Ikea-dagen! Det var länge sedan jag var där. Man måste ha bil för att ta sig dit. Det ska bli jättekul att titta-känna-provsitta mm!

Jag glömde berätta att vi var 6 på gympan i går, däribland 89-åriga Lola. Nu står vi på 2 meters avstånd när vi pratar, och bara varannan ribbstol får användas. Efter passet desinficerar Pepe den utrustning som vi har använt. Även i går var det ett toppen-bra och roligt pass. Jag är så glad för att jag återigen får gå på min kära gympa! Jag har sagt förr att den tillfredsställer 3 av mina behov: Bra träning för kroppen + glada skratt + visst socialt umgänge.

Jag gick en lång (men långsam) runda med Stella och Nellie i morse. De nosade, kissade och bajsade. Men några minuter efter att vi hade kommit hem så kom jag på Stella med att kissa nära den ena hundsängen. Jag röt till förstås, så hon avbröt sig mitt i. Hoppas att hon blev avskräckt! Det var i alla fall bra att jag såg vem av dem som är den skyldiga.

Och runt om i världen så fortsätter eländet...

20-06-24:

I går åkte Kaisa och jag till Ikea där vi tillbringade lite drygt 4 timmar. Det var några år sedan jag var där, så jag tyckte att det var jättekul! Visserligen hade de slut på 4 olika småsaker som jag hade tänkt köpa, men jag kunde titta-känna-provsitta på/i en massa sådant som jag är intresserad av. Kaisa handlade en hel del till lägenheten här i huset. Vi fick in allt i hennes bil, utom bäddsoffan hon köpte. Den kommer på lördag.

I morse (postat 22:43 i går) hittade jag en rabattkupong från Ikea. Den gäller t o m 23/7 och är på hela 5 €. Det är en födelsedags-present. Varför kunde de inte ha skickat den när jag fyllde år, eller senast i går? För då skulle jag ha kunnat utnyttjat den. Nu lär jag inte komma dit igen inom 1 månad. Det vore skillnad om vi hade haft Ikea i Alicante.

I går kunde jag klämma och känna på de 2 madrasser jag väljer mellan, som jag ska ha i den nya sängstommen som jag inte har råd att köpa än. Det visade sig att det är den billigare varianten som passar mig bäst. Bra att veta.

Jag blev förälskad - i en fåtölj! Grönlid! Jag provsatt några stycken för skoj skull, någon fåtölj behöver jag ju inte. Men den här passade mig precis! Jätteskön!!! Som gjord för korta människor som jag. Så nu vill jag ha en sådan här, och är villig att t o m ge bort/sälja min sköna läs-fåtölj Tomelilla. I läsfåtöljen sitter jag nästan alltid på tvären (lutar ryggen mot ena armstödet, och har knäna över det andra). I Grönlid, som är nättare i måtten, kan man bara sitta på rätt sätt. Men det finns en fotpall till - och med den sitter man ännu skönare. Just det beigea tyget nedan (Sporda), tycker jag är snyggast. 

Bäddsoffan Kaisa köpte var en Grönlid (längst t v på bilden nedan). Hon valde ett mörkgrått tyg. Grönlid finns i 6 olika tyger: de enda jag tycker om är det beigea +  ett milt grönt. Om jag hade gott om plats så skulle jag kunnat tänka mig 2-sits-soffan. Sofforna är sköna, men har på tok för stort sittdjup för sådana som jag. Men med ett par kuddar bakom ryggen, eller om man har benen uppe i soffan, så är de riktigt sköna. 

Fotpallen är varken snygg eller billig, men nätt i måtten och skön!

   

Jag frågade expediten om man kan köpa Grönlid utan klädsel (= billigare), och det kan man. Och när jag kom hem så kollade jag att man kan köpa klädsel från Bemz i tyget jag har på mina andra möbler. Det kan man:

Jaha. Nu behöver jag bara vinna ca 30'000 € på lotteri. För då kan jag glasa in 2/3 av balkongen och renovera köket - så jag får större yta. Och det skulle ändå bli pengar kvar till både en sängstomme med madrass och en Grönlid-fåtölj med fotpall. (Lägenhets-lånet skulle jag förstås betala först och främst.)

Jag hittade också en annan liten möbel (don efter person) som jag satt jätteskönt i. En skrivbords-stol för barn! Jätteskön! Jag får precis rätt stöd för ryggen. Vuxen-stolar är nästan alltid för djupa. (Nu när jag sitter i karmstolen framför datorn så får jag rejält ont i ryggen varje dag - trots 2 sköna kuddar.) Stolen nedan, Örfjäll, kostar 39 €. Den finns (förstås) inte i sandbeige. Fast jag gillar ju både ljusblått och pastellrosa. Möjligen kan jag spara ihop till en sådan här stol.

   

Jag tittade på flera små skrivbord också. Jag måste på sikt ha en riktig arbetsplats! Var denna ska få plats vet jag ännu inte, men sen när balkongen är inglasad... Jag kom fram till att Hemnes minsta modell skulle passa mig bäst. Den har 2 lådor och kabelfack längst bak. Jag skulle kunna ha datorn på ena halvan och ha plats att skriva mm på andra halvan. Bordet är bara 47 djupt. Ytterligare en sak på önskelistan...

Något som jag faktiskt köpte var 2 maskin-tvättbara mattor, 1 vit och 1 blå. Men de var inte till mig själv.

Jag la den blå på hundsängen (så snart jag kommit hem), och Stella inspekterade den bums. Vov-skön, tyckte hon och la sig ner. Där låg hon kvar länge. Kanske jag klipper mattorna i 2 bitar, så jag får 4 mindre? För då kan jag fördela dem i fler hundsängar. Hundarnas plädar behöver tvättas ganska ofta. I dag tvättade jag deras äkta fårskinns-plädar för att lägga undan för säsongen. (Går jättebra i maskin med skonprogram och rätt tvättmedel.)

   

   

Linda hade rekommenderat mig produkten nedan, annars skulle jag aldrig ha lagt märke till den. Silikonskydd att sätta över mat. De verkar vara jättebra så jag köpte 2 förpackningar.

Jag kan ju inte påstå att jag har ont om värmeljusstakar, men de nedan har så vacker färg, och kostar bara 3 €, så de köpte jag också. De kan användas både för värmeljus, och vanliga.

   

Jag köpte också en liten nätt golvlampa för knappt 20 €. Jag saknar ljus i min dator-hörna. Lampan har jag inte monterat än, men kanske jag gör det i kväll.

   

Jag skulle utan vidare kunna räkna upp minst 50 saker till som jag hade velat köpa, men som ni vet är min budget begränsad. Jag blev nöjd med de inköp jag gjorde. (De tre små Muskot-krukorna jag hade planerat att köpa, köpte jag förstås också.)

Kaisa och jag hann även äta lax i restaurangen. Det var skönt med en liten matpaus, och då slapp vi munskydden en stund. Det är jättejobbigt att ha munskydd flera timmar i rad. Det är svårt att andas, och svetten rinner. Men i dessa Covid-tider har förstås Ikea samma krav på munskydd och hand-desinficering som alla andra affärer. Det är bara att acceptera.

Turisterna som kommer hit får genomgå en liten hälsokontroll när de anländer, läste jag:

De båda nästan lika stora väskorna, som jag kan tänka mig att skänka bort den ena av, är båda s k märkes-väskor. Jenni ville ha den med "Ryanair-mått", men ingen av mina döttrar ville ha någon av dessa 2. Här finns alltså fortfarande 1 om någon är intresserad. Jag tycker om båda. Den ljusblå färgen tycker jag är snyggast, men den andra har bäst inredning, alltså har jag svårt att bestämma mig...

   

Erik tittade inom som hastigast i dag. Han sa att han visst kan sköta mina växter och fåglar, fast han har en bit att köra. Han sa också att Eva, Irinas mamma som bor relativt nära mig, säkert kan ställa upp. Och ingen av dem vill ha betalt för jobbet. (Fast kanske jag bör sticka till Eva något ändå.) Jättebra! Då behöver jag inte oroa mig för den biten.

I dag när jag var i Lenas lägenhet för att vattna växter, så fick jag handtaget till balkong-dörren i handen! Själva plasten i fästet hade gått sönder. Läget var akut, och jag visste inte var Lena har sina verktyg. Jag vill ju inte snoka runt i onödan. Av ren intuition hittade jag rätt låda redan vid 2:a försöket. Sen kunde jag skruva loss handtaget, och öppna (och senare stänga) balkongdörren med en tång. Växterna fick alltså sitt vatten även i dag. Nu måste jag fråga Lena hur jag ska göra med handtaget. Jag skulle kunna ta det med till järnaffären och fråga om de kan beställa ett nytt. Jag har en vagt minne av att Lena har varit tvungen att laga just det här handtaget tidigare, för några år sedan. Jag ska fråga henne.

20-06-25:

Mina små flickor är för närvarande mycket aktiva. Även Stella piggnar till när hon löper.

I morse hade vi lite olika åsikter om när jag borde stiga upp. Majoriteten vann. Å andra sidan hade Mio sjungit vackert sedan strax före 06 (och koltrasten höll konsert redan 1 timme tidigare). Men fågelsång stör mig inte, förmodligen för att det är ett naturligt ljud för örat. Nåja, jag klev alltså upp 1 dryg timme tidigare än jag hade önskat, och är ganska sömnig i dag. Jag somnade sent eftersom det var så varmt i mitt sovrum (27,8°).

De har mycket för sig nu, mina små. Det är alltid Nellie som rider Stella, aldrig tvärtom. Men båda verkar tycka att det är en trevlig sysselsättning, i brist på hanhundar.

   

Nää vov, vi gör ingenting alls. Voff, i alla fall inte jag. Hej matte! Vov-voff! Viff!

Lägg märke till hur fin den ljusblå hundsängen ser ut när den är nytvättad! Det kommer inte att vara många dagar...

   

Brevbäraren ringde nyss på dörren. Han hade med sig ett rekommenderat brev från Sverige. Inget märkligt med det - om det inte hade varit för att det tog 51 dagar för det att komma fram, mot normala 4! (Som mest brukar det ta 1 vecka.)

Jag hade beställt 2 burkar kosttillskott (Q10 + omega 3) från Skanstulls hälsokost. (https://skanstullshalsokost.se/.) De är billigare än många andra, så det lönar sig även om frakten tillkommer. (Annars köper jag oftast sådant på: https://www.pharmanord.es/webshop. Danska Pharmanord har alltid hög kvalité.)

Skanstulls lämnade in brevet hos Postnord den 5 maj. Vad Postnord sedan hade för sig vet ingen, men brevet skickades tydligen inte vidare förrän 13/6, sedan både jag och Skanstulls efterlyst det. Det blev registrerat i Spanien 15/6, och det tog alltså ytterligare 10 dagar innan det nådde mig. En försening på 47 dagar kan INTE skyllas på pandemin. Men det var i alla fall bra att det kom fram till slut...

Nu väntar jag på ytterligare 1 brev i dag, via Correo Express. Glasögonbågen jag beställde ska komma. (De hade lovat leverans 19-25/6, så leveransen sker i sista stund.) Det dumma är att jag inte alls vet hur dags de tänker komma. (Mellan 9 och 19 skrev de.) Alltså vågar jag inte gå ut. Hundarna och jag har hittills bara gått fram och tillbaka inom synhåll från grinden, och det blir ju inte mycket till motion. Och jag hade egentligen 3 olika ärenden att uträtta i dag, varav 2 bara kan göras på förmiddagen (1 är redan för sent för i dag).

Jag har passat på att tvätta, och att montera golvlampan (vilket bara tog 3-4 minuter).

Klockan 13:40 kom de! Jag är nu lycklig ägare till ett par glasögon-bågar med oslipat glas i!

Hur jag än ställde mig i rummet så blänkte det i glasen, men nedan ser ni bågen på mig. Nu ska jag bara spara ihop till riktiga glasögon-glas också!

Medan jag väntade på paketet så gjorde jag en liten önskelista på Ikea, på sådant som jag behöver mest. Eftersom den spanska webb-sidan vägrade hitta Örfjäll, så gick jag över till den svenska. Jag ville ändå bara se hur mycket det skulle kosta sammanlagt. Resultatet:

Det är ju ingen jättestor kostnad egentligen, men för mycket för mig just nu. Egentligen vill jag hellre ha sängstommen från Maisons du Monde, den som ser ut som en soffa, men den är 150 € dyrare. (I priset ingår inte ribbotten.) Det står att det finns 1 kvar, men inte om det gäller bara nu - eller om sängstommen är slutsåld sen.

Tja, det kan ju kvitta. Jag har ändå inte pengar, varken till det ena eller till det andra.

Det har blivit för sent för 2 av mina ärenden. De får jag ta efter gympan i morgon. Men nu ska hundarna och jag i alla fall gå ut på en riktig promenad!

Tiderna ändras...

20-06-26:

Det är inte bara här det är varmt och soligt. Skärmdumpen från i morse.

Jag tänker visst skriva mer, men jag måste andas några djupa andetag först. Det har varit mycket i dag, inget särskilt, inget jobbigt - men mycket på en gång. Och jag är extremt stresskänslig...

Vad jag har gjort i dag? Först gick jag på ett tufft pilates-pass, därefter till Mapfre för att reda ut mina försäkringar ytterligare. Sedan rusade jag till Rolfs "ställe" för att hinna fotografera honom innan han hann gå därifrån. Foton kommer längre ner.

Därefter gick jag till Lenas lägenhet och hämtade det trasiga handtaget, och gick med detta till järnaffären. Tyvärr visade det sig att Lenas balkongdörr-lås inte har standardmått. Om det hade haft det, så hade jag kunnat köpa ett nytt handtag för bara 11 € (som jag lätt hade kunnat skruva fast). Men fyrkants-pinnen, den i mitten som vrider om låset när man tar i handtaget - har inte alls de vanliga måtten. Den i Lenas dörr är smalare och kortare, och ingen av de vanliga passar.

Jag gick fram och tillbaka och provade. De bad mig skruva av hela låset, men det kunde jag inte. Det sitter nämligen fast i en metall-list som går runt hela dörren. Alltså måste en lås-smed komma och byta hela låset. Det kostar nog betydligt mer än 11 €, men Lena måste ju kunna öppna och stänga dörren! Järnaffären har låssmed. De ska meddela mig när de kan komma, då går jag dit och släpper in dem, och stannar tills de är klara. Jag hoppas de kan komma nästa vecka. Det är lite jobbigt att öppna med tång.

När jag var klar med det så skyndade jag mig hem, slängde de svettiga gympa-kläderna i tvätten, tog på mig shorts och linne, drack en kopp te - och var klar en stund innan Kerstin skulle komma. Kerstin lämnade tillbaka de böcker som hon hade lånat av mig, och lånade några nya. Vi satt förstås och pratade en stund också.

Mer än så var det inte. En normal människa skulle inte ha blivit stressad - man jag blev det. Ända sedan jag blev utbränd så har jag varit extremt stresskänslig, så t o m om 2 jätteroliga saker händer på samma dag - så kan jag bli stressad. Först nu i kväll har jag lyckats varva ner till hälften.

Lite mera hopp. Alla längtar vi efter ett vaccin mot SARS-CoV-2! Först den dagen nästintill alla är vaccinerade, så kan vi koppla av och börja leva normalt igen.

Det känns bra att läsa, att så många av de äldre på ålderdomshemmen i Madrid har antikroppar mot SARS-CoV-2-viruset. Det betyder ju att de har haft Covid-19 och överlevt! Fast de är gamla...

I onsdags överlämnade jag en födelsedags-present till Rolf från Ulf. (Dagen före Rolfs födelsedag.) Rolf ville att jag skulle ta några foton som visar att han tackar Ulf, som jag sedan skulle mejla Ulf. Det har jag gjort, men ni kan också få se fotona. Rolf står i sin lilla prydliga "hörna", klädd i en skjorta han köpte för pengarna han fick. (Han köpte ytterligare en skjorta, samt mat, och har pengar kvar.) På fotona nedan är han 53 år och 1 dag...

Han är duktig på blommor, Rolf. Hans bägarrankor är mycket finare än min. Han har satt närings-pinnar i sina, berättade han.

Den nedan hade sett död ut i höstas. Då tog han med den till sitt tält där han skötte om den i sju (7!) månader. Nu har den blivit så här fin!

Jag måste tyvärr erkänna att min ser halvdöd ut, med många torra blad. Jag tror att den fick torka ut lite för mycket en enda dag - och det räckte. Rolfs bägarrankor står i skugga nästan hela dagen. Kanske de trivs bättre då?

Min mittersta bougainvillea har också fått ullöss nu, fast bara några få, och bara på en av grenarna. Den här gången såg jag det i tid. Jag sprutade i går kväll. Jag ska nog stoppa Provado-pinnar i jorden även i den krukan. Som tur är har min käraste bougainvillea klarat sig, i alla fall ännu. 

Jag plockade fram hundarnas blå kylmatta för några dagar sedan, men de har aldrig velat ligga på den. I dag fick jag plötsligt den goda idén att lägga en filt ovanpå, så ytan blev mjukare. Bums la sig Stella där, och under dagen har båda hundarna legat där i omgångar. Att jag inte har tänkt på det tidigare. Det kanske var själva ytan de inte gillade?

   

Jag såg reklam för ett konst-museum. Tavlorna nedan visades. Eftersom jag tycker att de är trevliga, så får ni också se dem.

Ulf hade hittat texten nedan. Den är tänkvärd. Själv brukar jag alltid leda mina hundar runt om metall-luckor i trottoarerna, just för att jag tror att dessa kan vara väldigt heta. Fast om jag inte skulle gå ut med hundarna varma dagar, då skulle de få stanna inne under juni, juli och augusti... När hundarna är med så försöker jag gå i skuggan.

20-06-27:

Vi började dagen med en skön promenad längs El Paseo, mina små och jag. Solen sken och det var redan 26° varmt. (I havet är det 24°, och UV-index är 10.) Jag hade stoppat mobilen i bakfickan, och tog några foton längs vägen. Bilderna blev lite mörkare än verkligheten, kanske för att samtliga foton är tagna i mer eller mindre motljus.

   

Stackars lilla Stella. Det är helt stopp i tårkanalen i hennes vänstra öga, så all tårvätska rinner ner på kinden. Det ser fult ut. Jag tvättade med  bomull doppad i "ögonbad" bara någon timme innan vi gick ut. Det gör jag en gång om dagen, men jag får aldrig bort alltihopa. Nåja, just detta lider Stella nog inte mycket av, för det gör ju inte ont. Jag får tvätta Nellies ögon också, men hon har mindre problem. (Ju mindre hund, desto vanligare är problemet - eftersom tårkanalerna är så pyttesmå.)

Om det inte hade varit lördag, och förmodligen blir mycket folk på stranden, så skulle jag nog ha gått ner och promenerat fram och tillbaka i vattenbrynet nu på förmiddagen - kanske rent utav iklädd bikini. Men det kommer fler tillfällen...

Nedan lite "stickling-status". Den längst till höger vissnade bladen på, så jag knep av dem. Men stjälken är fortfarande grön, så ännu lever alla 3. Om jag har riktig tur kanske alla tar sig. Håll tummarna!

Lite blandade "balkong-foton":

   

20-06-28:

Ännu en varm och solig dag! Vi gick en kortare promenad längs El Paseo på förmiddagen. Det är lite för varmt för hundarna. Det var ännu fler människor på stranden i dag, som det brukar vara på söndagarna. Då är det alltid väldigt trångt nära vattnet, medan resten av stranden ligger öde. Fullt på stranden på riktigt - det har vi aldrig...

Grönsakerna utanför restaurangen ser lockande ut. Det är vatten, frukt och råa grönsaker som lockar mig mest i värmen. Fast tyvärr även kall glass...

Faktum är att spanjorerna i år inte ligger lika nära varandra på stranden som de brukar. Det är mellanrum mellan handdukar och parasoller - precis som reglerna säger att det måste vara. Bara skönt tycker jag.

Tänk att en så lång tunga får plats i en så liten mun...

Fram till klockan 13 har jag skugga på balkongen så här års. Sedan når solen räcket. Först på eftermiddagen når solen lite längre in. (Det är bara på vinterhalvåret som solen lyser ända in i vardagsrummet.)

Vackra men giftiga Nerium Oleander luktar så gott!

Var fjärde person lider av akut psykisk stress (något fler bland barn och ungdomar) p g a pandemin. Enligt en undersökning som sjukhuset i San Juan och Miguel Hernández-universitetet har gjort, så kommer ca 10% att få posttraumatiska stresssymtom. Det är ju tragiskt! De 7 första veckorna när vi inte fick gå ut alls, tog hårt på många. Jag mådde själv dåligt, och har inte återhämtat mig helt.

Och ännu är det inte över. I Alicante har polisen skrivit ut böter på 100 € till dem som inte har burit munskydd, eller som har kastat dem på gatan. Botellones "olagliga supar-fester" har också förekommit - där folk helt har nonchalerat alla regler. (Gammalt ordspråk: Där spriten går in, går vettet ut.)

En nedgång på upp till 75% av omsättningen (p g a vår långa lockdown) gör att 4000 mindre affärsrörelser (här i Alicante-provinsen) tvingas slå igen. Det är också tragiskt, för dessa firmor var mångas enda levebröd.

Det tar inte bara liv i rent bokstavlig mening, det lilla lömska SARS-CoV-2-viruset...

Lina har lagt 2 ägg på botten av buren, men hon ruvar inte. Jag tänker inte ge dem någon holk. Just i år är det inte lämpligt med en kull ungar. Kanske nästa?

20-06-29:

Nu får jag lov att berätta (för nu har de hunnit skriva personligen till de närmaste):

Jag har blivit farmor!!!

Tidigt i lördags morse (03:41) kom lilla Tuva till världen. (3520 gram, 49 cm.) Min son Johan och hans fru Linda säger att de är världens lyckligaste föräldrar.

                 

Lilla Tuva är jättesöt, men jag får tyvärr inte visa foton av henne här på min webbsida. (Johan och hans fru tycker precis som min dotter Linda, att de små ska hållas borta från internet tills de är gamla nog att själva avgöra om de vill synas på foto på webben eller ej.)

I dag låg det hela 7 brev i mitt postfack. De från Sverige var postade 4:e, 5:e och 10:e juni, men kom alltså fram samtidigt. Alla 3 var från Skatteverket, och "prioritarie-stämplade". De berättade att jag även i år ska ha SINK-skatt, samt att de har betalat tillbaka den "dubbel-betalda" skatten (vilket jag redan hade märkt). Breven tog 19, 24 och 25 dagar för att komma fram - mot normala 4.

             

Det som Skanstulls skickade, och som kom fram efter 51 dagar, är det "värsta" hittills. Ett annat brev från Sverige tog 22 dagar. Varför? Såvitt jag vet har posten (både i Sverige och i Spanien) jobbat under hela pandemin hittills. Så varför kommer mina brev flera veckor för sent? Vågar jag tro att de har bättrat sig nu, fr o m i dag?

I eftermiddags gick jag fram och tillbaka i vattenbrynet, med fötterna i havet. Jag var klädd i bikinitrosa och tankini-top. Jätteskönt! Fast jag borde ha tagit med mig en handduk - och badat! Det är 24° i havet, och UV-index är 10 (ska bli 11 på onsdag!). Jag kanske borde gå ner och bada i morgon förmiddag, för då har jag ingen gympa. (Vi var 6 kvinnor på gympan i dag, och hade som vanligt kul medan musklerna fick jobba.)

Hundarna och jag har gått kortare promenader i skuggan. De små tungorna hänger ut ändå.

Och jag har ätit en stor glass, så nu förstörde jag tillfälligt min bantning...  

20-06-30:

Jodå, vi har varmt och skönt här. Nästan lite för varmt. Det står i tidningen att det kom en väska/påse med intensiv värme från Sahara i går. Här hos mig är det just nu 29,3° ute (och 28,8° inne). Det var 22,7° som kallast i natt.

Det varnas för att det kan bli 37-40° i inlandet, medan vi här vid kusten klarar oss undan med 30-32°. De närmaste nätterna kommer att vara tropiska, d v s temperaturen kommer inte att understiga 20°. Tja, det är ju sommar här i Spanien! Men jag blir lite slö i värmen...

Eftersom jag måste ha munskydd på mig under nästan hela min resa (på Tram + på C6 + på flygplatsen + på planet + när jag landar) så blir det en ryslig massa timmar sammanlagt. Jag funderar lite på om den sortens munskydd som har en "andnings-ventil" på sidan kan vara bekvämare. Jag frågade på apoteket, men de sa att det är detsamma. (Å andra sidan säljer de inte den typen av munskydd, medan internet svämmar över av dem.) På Amazon.es såg jag också flera olika små askar (i plast eller metall) som är specialgjorda för att förvara munskydd i. Det kan ju vara praktiskt under en resa där man måste ha flera med sig, och vill hålla dem rena. Men en zip-plastpåse funkar ju också.

       

Så här glest (se nedan) ska man möblera de spanska klassrummen till hösten. Ingen tror ju att pandemin kommer att vara över, när det är dags för skolorna att starta igen.

De senaste 7 dagarna har ingen dött av Covid-19 i hela Valencia "län". Här bor ändå lite drygt 4'975'000 människor.

Citatet nedan är tänkvärt i dubbel bemärkelse. Både första meningen (alla kommer att dö, ingen lever för evigt), och den andra (nu när vi lever så måste vi passa på att LEVA)! För mig innebär det att jag inte kommer att ta några onödiga risker under rådande pandemi. Jag kommer att vara försiktig, och hålla avstånd. Men jag kommer heller inte att sitta hemma och titta på väggarna (vilket förstås är allra säkrast). Då skulle jag gå under psykiskt. Så jag deltar i gympan, jag besökte Ikea härförleden, och jag kommer att resa till Sverige. Jag kan inte vänta med att leva, tills jag har blivit vaccinerad mot SARS-CoV-2-viruset. Vi lever här och nu, och om morgondagen vet vi ingenting.

Jag har inte gått ner på stranden i dag. Jag är rädd att bränna mig i solen. Jag har inte ätit glass heller - men jag är väldigt sugen...

20-07-01:

När det står i de spanska tidningarna att det ska bli varmt - då blir det varmt. Som vanligt är jag glad att jag bor vid kusten. Här blir aldrig riktigt hett på sommaren (och aldrig minusgrader på vintern).

Jag har försökt borsta tänderna på mina små - men det är näst intill omöjligt. Även de allra minsta tandborstarna är dubbelt så stora som de små munnarna, och tänderna mindre än risgryn. Och inte samarbetar hundarna heller. Så jag har aldrig lyckats, fast jag vill. Däremot ger jag dem både PlaqueOff, Royal Canin Dental Care och Royal Canin Dental Special. Hittills har Nellie haft fina tänder, men Stella brukar få tandsten (som veterinären får ta bort ungefär vartannat år).

Man har analyserat prov som man har tagit från olika Tram-tåg, Luceros-stationen, flera luftfilter mm - och kunnat konstatera att det inte finns minsta lilla spår av SARS-CoV-2-viruset någonstans. Bra! Då kan vi känna oss trygga när vi åker med Tram.

Kan ni gissa vem som hade magväska på sig, på promenaden vi nyligen gick? Ja, jag var tvungen att ha något att bära hundarnas vattenflaska i, och "hands-free-väskor" är normalt bäst när jag har 2 koppel att hålla reda på. Men just i dag skulle kanske en axelrems-väska ha varit bättre.

När ni ändå är i farten med att gissa, så kan ni säkert gissa rätt på vem som köpte ½ liter glass i går kväll, och åt hälften då. (Resten går åt i dag.) Visst skulle jag kunna skylla på värmen, men det gör ingen större nytta. Det var inte temperaturen som gick och köpte glass. Det var jag. En aktiv handling. Alltså har jag ingen annan än mig själv att skylla på, om jag nu går upp 1 kilo, i stället för ner - som jag hade planerat.

   

Det är väldigt sällan jag fäller ner min markis. Jag föredrar att ha ljust inne. Men i dag har jag dragit ner den 3/4, och hoppas att det blir en liten aning svalare inne då. (I gengäld får jag tända taklampan i vardagsrummet.)

Sen eftermiddag gick jag ned på stranden (fortfarande klädd i korta shorts och ärmlös skjorta). Jag gick med fötterna i havet, och tog några foton med gamla kameran (som precis går ner i shorts-fickan).

Det är vackert med alla blommorna, men man kan inte längre gå på den smala trottoaren, inte om man är över halvmetern hög. Växterna har tagit över. (Ägaren har inte klippt dem som han/hon borde.)

Nu i kväll har jag packat min lilla badväska (med bikini, stor + liten handduk, solskärm, solskyddsmedel och vattenflaska), så nu är jag beredd. Kanske jag badar i morgon?

20-07-02:

I förmiddags träffades Inka och jag på Montaditos. Där satt vi och pratade och hade trevligt i 2 timmar. (Jag åt en god tonfisksallad.) Hundarna var också med. De fick hundgodis av Inka, vilket de förstås uppskattade. Men hundarna var varma - trots att vi satt i skuggan och de fick dricka vatten så ofta de ville. Jag fick 3 böcker av Inka (som hon själv hade läst). Det uppskattade jag. Jag tror att jag ska läsa en av dem under resan upp till Stockholm. Tiden ombord på flygplanet går mycket fortare när jag läser. 

I eftermiddags gick jag ned till stranden där jag la mig för att sola en stund. 6 minuter stod jag ut i värmen innan jag doppade mig första gången. Det var jätteskönt i havet! (30° i skuggan, stekhett i solen, sköna 25° i vattnet.) Sedan solade jag i 5-minuters-omgångar och badade lika länge mellan varven. Jag stannade 1 timme, längre vågade jag inte - trots att jag hade smort in mig rejält med solskyddsmedel. (Vi har haft UV-index 11!) Jag ser inte att jag har blivit röd någonstans, men ibland syns det först några timmar senare.

               

Hemma igen duschade jag av mig sisådär 1 dl sand. Och nu hänger bikinin och handdukarna på tork på balkongen.

Det är extra trångt på balkongen nu. Mina växter står fortfarande glesare för att ull-lössen inte ska kunna sprida sig så lätt. Så när jag fäller ut en torkställning också - då får jag knappt plats själv längre. Förresten har jag sett att det inte bara är jag som har fått ullöss på mina växter. En stor benjamin-fikus utanför ett hus här intill är alldeles översållad av dem. (Medan benjamin-fikusen bredvid inte verkar vara angripen.) 

20-07-03:

Nedan ser ni den typ av tvätt som oftast hänger på tork på min balkong just nu; sunkini-solklänning, munskydd och gympakläder. (Resten hänger på 1 stor torkställning.)

Som så många andra (alla?) önskar jag förstås att det skulle komma ett fungerande vaccin NU, BUMS, senast nästa vecka. Men det kommer det inte att göra. Vi kommer att få vänta minst ½ år till.  Eftersom jag tar för givet att jag inte har haft Covid-19 (det skulle jag ha märkt), så har jag förstås inga antikroppar. Det innebär att jag skulle kunna vara en potentiell smittobärare (även om jag är ganska säker på att jag inte är det). Men hur som, resultatet är - att jag inte kommer att kunna krama om mina barn och barnbarn när jag kommer till Sverige. Vi får ses på 2 meters avstånd - utomhus...

Nedan lite statistik där Sverige jämförs med andra länder. Vad jag inte förstår av kurvorna nedan är sista biten på Spaniens kurva. Då går den under 0 dödsfall (och det kan inte vara återuppståndna), och sedan kommer en konstig platå. Jag gissar att detta beror på att Spanien för inte så länge sedan bytte system för hur man rapporterar dödsfall, och att det då blev ganska konstigt en period. (Då kunde premiärministern säga i TV att vi hade 0 dödsfall, medan sjukvården i Madrid samtidigt rapporterade 23 döda...)

Tabellerna är hämtade från: https://www.svt.se/datajournalistik/corona-landers-utveckling-i-kurvor/. Där kan man hitta mycket spännande (om man som jag är intresserad av siffror).

Nu har Norwegian ändrat min resa - igen! Suck! Det gäller hemresan. Jag bytte till den 15/8 (från 12/8) eftersom de ändrade avgångstiden den dagen. Jag vill åka mitt på dagen. Nu vill de att jag ska resa från Arlanda 06:50 (och alltså vara där senast 04:50, och resa från Hässelby mitt i natten). Men den här gången finns inga vettiga alternativ att byta till. Jag tittade en hel vecka före och några dagar efter den 15/8, men alla andra avgångar är 06:00, vilket är ännu sämre! Så antingen måste jag ta taxi mitt i natten - eller se om SAS har en vettigare avgång. Norwegian ger mig pengarna tillbaka, men det kan dröja. Och SAS kanske är jättedyra nu, eller så startar de 04 på morgonen...

SAS har faktiskt en riktigt bra avgångstid (15:20) - till ett bra pris (1259:- inkl incheckad väska). Min resa skulle ändå vara hela 23 dagar.

Eftersom jag ska bo hos Ulf så måste jag fråga honom vilket han föredrar - Norwegian (tidig avgång men fler dagar i Sthlm) eller SAS (bättre avgång men färre dagar).

Jag behåller Norwegian-biljetten. Minst krångel så. Men jag får ta taxi från Hässelby strand ca 04:15 på morgonen.

Dagens syndabekännelse: Jag köpte glass även i går kväll! (4 minibägare à 95 cl). Nyss åt jag den sista. Glass är väldigt gott när det är så här varmt - men den är desto sämre för min vikt och hälsa... Suck! Jag är inte alls oförbätterlig - det bara verkar så, tillfälligtvis...

Förresten blev jag lite rödrosa av solen i går (såg jag när jag klädde av mig på kvällen), men inte så mycket att jag brände mig. Jag är rosa på halva magen, och på ena sidan av ryggen (jag låg tydligen snett i förhållande till solen). Låter jag nu bli att sola 2-3 dagar så har det rosa lagt sig helt till nästa gång. Jag vill ändå inte sola under helgen, när det är mycket folk. Men jag skulle vilja ha lite färg på magen, ryggen och insidan av armarna - de ställen där solen inte kommer åt när jag är ute och går med hundarna. Det räcker om jag blir ljusbrun.

20-07-04:

I dag är det molnigt, och det är skönt som omväxling. Min mini-maxi-termometer på balkongen visar att det är 25,6° nu på morgonen, att det var 29,8° som varmast i går, och 24,2° som kallast i natt. Men luftfuktigheten är hög även i dag, 74-75%.

I går på pilatesen så rann svetten redan innan vi hade börjat träna - just p g a luftens höga fukthalt. (Vi var bara 3.) Det är jobbigt när det är så fuktigt, men min hud mår bra av det. Och det är tur, för det går inte att smörja in ansiktet med hudkräm när fukten rinner hela tiden - krämen "fastnar" inte...

Vi har haft ovanligt högt UV-index några dagar, 11 mot normalt max 10. Men även 10 är väldigt mycket jämfört med Sverige, se kartan nedan.

Ulf tipsade mig om en intressant artikel: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7508142. Han hade hört nyheten på Ekot. Se nedan.

58 products (https://www.58products.com/shop/) lanserar en ny skål, Hopeful, som ligger helt i tiden:

Jag har 3 av deras "ansikts-skålar". Jag tycker att de är roliga. Men den ovan vill jag inte ha. Längre fram vill jag glömma den här långa jobbiga SARS-CoV-2-virus-perioden. Jag vill definitivt inte ha något som påminner om den.

I dag säljer Westwing återigen en likadan aktivitets-matta som jag har till mina hundar. Det är deras allra roligaste leksak! Tillverkaren, InnovaGoods med huvudkontor i Valencia (https://www.innovagoods.com/en/), säljer en massa roliga och praktiska saker för hemmet.

Det blev bara Nellie och jag på förmiddags-promenaden. Det bekymrar mig att det är så ofta som Stella inte vill följa med. Alla hundar brukar ju tycka om att få komma ut. Men nu väljer Stella att stanna hemma och vila. Mår hon dåligt? Har hon ont? Gillar hon inte värmen? Jag frågar men får inga svar... Jag ska be Ana observera Stella, när hon har hundarna under min Sverige-vistelse.

Nellie och jag gick vanliga El Paseo-till-Seis Perlas-rundan. Solen tittade fram tillräckligt mycket för att det skulle kännas alltför varmt. (Ni som har badat bastu vet - att när fuktighetshalten är låg i bastun så klarar man mycket högre temperaturer, än om luften är fuktmättad. Det är förstås samma sak utomhus.)

Jag lyfte upp Nellie på muren så hon skulle kunna se sig omkring. Men hon sa att hon föredrar att gå tätt intill muren, och nosa på allt spännande hundkiss där. Så jag lyfte ner henne igen.

   

Nu på förmiddagen var det inte fler på stranden än att jag hade kunnat bada om jag hade velat.

Och jag som trodde jag skulle slippa munskyddet så snart jag hade klivit av planet...  Jag tror fortfarande mycket mer på att hålla avstånd. Dessutom har jag svårt att andas när jag bär munskydd.

Om man inte stänger in sig helt, och aldrig går ut, och aldrig träffar någon, och enbart handlar mat via nätet (som man sedan inte rör förrän 3 dagar efter leveransen) - så finns det en liten risk att man kan bli smittad. Det är en risk man får ta, om man vill fortsätta leva ett liv som åtminstone liknar det normala lite grann.

Det finns de som tycker att jag tar för stor risk när jag går på gympan, och andra som avråder mig från att resa till Sverige p g a smittorisken. Men jag klarar inte av mer "husarrest" nu. Jag skulle gå under mentalt. Jag måste leva, även här och nu. Sedan gör jag förstås mitt bästa för att inte bli smittad, eftersom jag inte vet hur svårt sjuk jag skulle bli. Men jag måste leva - och andas! 

Det är många som har fått posttraumatiskt stressyndrom här i Spanien, av den första tidens karantän. Särskilt barn och unga som inte ens fick gå ut för att köpa mat. Det kändes som att sitta i fängelse - oskyldigt dömd. Om jag kommer att lida av kvarvarande stress är för tidigt att säga - för det är ju inte över än. Men jag känner mig dagligen stressad nu! Jag är faktiskt inte rädd för att bli smittad. Sannolikheten för att jag skulle bli så svårt sjuk att jag hamnar i respirator, eller dör, är väldigt liten. Jag tror att jag skulle bli "normalsjuk", d v s jag skulle bli påtagligt sjuk, men inte behöva sjukhusvård. Men givetvis är det bara min gissning. Ingen av oss kan veta i förväg hur just våra kroppar skulle reagera.

Däremot känner jag, och kände ännu mer tidigare när reglerna var hårdare, en väldig stress för att "göra fel" så jag får böta. Nyss, när jag gick ut med Nellie så hade jag glömt munskyddet hemma. Så vi gick bara kvarteret runt. Jag mötte ingen, och såg ingen polis, men jag var hela tiden nervös. Det är inte normalt att känna så stor stress, när jag bara går runt kvarteret med hunden. Jag mår inte alls bra av det.

Vi såg en skadad ekorre, Nellie och jag. Den satt på trottoaren och åt. Det var nog en unge, för den var inte rädd. Vi tittade på den en stund. Ena bakbenet släpade efter, så den hade svårt att ta sig fram. Jag undrar hur det går för en sådan liten stackare. Den var väldigt söt!

Jag blev jätteledsen när jag såg att mina bougainvillea-sticklingar plötsligt hängde. Varför? Värmen? Kanske jag har vattnat dem i kruka för mycket? (Men aldrig så det har stått vatten i ytterkrukan.) Tidigare tror jag att de fick torka ut en dag, då när bladen på en av dem vissnade, så sedan dess har jag vattnat oftare.

Jag beskar den som står i vas, och den blev fin igen en stund senare. Men båda de andra hänger slaka... Jag vill så gärna att de ska överleva!

Jag ät trött på att ha symaskinen stående framme på matbordet, så jag har faktiskt använt den lite i dag. Jag började med att ta fram sytråd i rätta nyanser. Sedan lagade jag ett hål på den turkosa T-shirten (för hand). Och sedan sydde jag igen en slits (som gick ända upp till höften) på det röda sidennattlinnet. (Då blev det mycket användbarare.) Därefter förminskade jag ett kuddfodral, det blå. Jag ville ha ett som passar min lilla kudde (30 x 40 cm). Till så små kuddar finns det bara fodral med barnmotiv. Så jag tog ett 40 x 40-kuddfodral och klippte av en bit, och sydde ihop fodralet igen. (Jag ska göra likadant med ett rött fodral senare, så jag har ett passande fodral till lilla kudden när det är jul.)

   

Nedan sitter det nya på plats. Jag borde egentligen ha strukit det, men det får vara till en annan dag. Lägg märke till lillsnuttan i solstolen på balkongen.

Dockan nedan ska Alva få. Alva är ju också rödhårig, men lite ljusare än dockan. Det är meningen att jag ska ta med dockan till Sverige nu när jag reser upp. Men innan dess har jag tänkt sy en del kläder till den. Egentligen är det ju inte så bråttom, för det dröjer nästan 1 år innan Alva kan börja leka med dockan. Men hon kan ha den som prydnad, för att titta på, så länge.

Det är en söt docka. Jag gillar att hon har fräknar. Dockan är tillverkad på en dockfabrik i Alicante, och köpt här i El Campello.

   

Jag har en jättebra bok med dockmönster i. Den är gammal. Jag använde den när mina barn var små. Jag sydde mycket åt dem, inte bara dockkläder.

'

Problemet med den rödhåriga dockan är att hon inte har "standard-mått". Hon är lång och smal. Så längden stämmer med storlek 44, medan bredden stämmer med storlek 30. Alltså måste jag rita om och anpassa de mönster jag vill använda, vilket blir lite svårare. När jag väl har lyckats göra ett bra mönster, då kan jag lätt sy fler plagg efter det sen, men första varianten blir kanske inte så perfekt. 

En morgonrock är inte svår att sy. Mönster till höger.

   

En sådan här klänning är ännu lättare.

Lite krångligare blir det med åkpåsen. Men jag lyckades sy en åt Johans sittande räv när han var liten. Och kunde jag anpassa mönstret till räven, så ska jag väl kunna anpassa det till dockan.

   

Långbyxor och tröja behöver nog dockan också. Vi får se vad jag kan åstadkomma. Lyckas jag bara rita mönster nu, så kan jag ju sy fler plagg längre fram - och skicka upp med posten.