Sparad dagbok 62. (Fr o m 20-03-11 t o m...)

20-03-11:

Det var jättekul att vara med på gympan! Jag har saknat den! Och dagens pass var perfekt för mig. Vi tränade arm- och mag-muskler, men hoppade/sprang inte ett dugg. Alltså kunde jag göra alla övningarna.

När jag hade kommit hem (och ätit frukost) så gick vi vår vanliga El Paseo-runda. Visst är färgerna vackra!

När vi passerade sopcontainern intill vårt hus, såg jag små bitar av hjärtreva (Aptenia cordifolia) nedanför. (Någon hade väl ansat sina, och slängt det avklippta i containern.) Där låg bara några små trasiga bitar, men jag tog hem dem ändå. Först la jag dem i vatten en liten stund, och sedan planterade jag dem i en liten kruka. Det är möjligt att jag råkade plantera en extra trasig bit upp-och-ner. (Jag är osäker, så den får vara som den hamnade.) Men de övriga hamnade rätt, det ser jag. Nu hoppas jag att samtliga sticklingar tar sig. De är väldigt söta när de blommar. Med tiden brukar de få för långa revor, för att få plats på balkongen - men den dagen kan jag ge bort dem. 

   

Så här ser blommorna ut:

       

I kväll är det spanska, och det blir den första riktiga lektionen med den nya lärarinnan. Det ska bli intressant att se vad jag tycker.

Vår nya spansk-lärarinna Inés är både duktig och trevlig. Det märks att hon är proffs på "spanska för utlänningar". Hon undervisar på ett annat sätt, mindre beroende av boken. (Just den här kursboken har jag alltid tyckt illa om, jag har andra som är bättre.) Inés fångar upp vad deltagarna har problem med, och sedan går hon noga igenom hur det ska vara.

Det sorgliga är att det bara är jag på fortsättnings-nivån. De andra 3 (som befinner sig på mellan-nivå) vill hellre gå i nybörjargruppen. Så nu blir det en enda grupp mellan klockan 18 och 20.

Eftersom Inés undervisar annorlunda så kan jag lära mig en del ändå, fast mest nya ord och fraser. Men jag kommer inte vidare med grammatiken, och det skulle jag verkligen behöva. Läxan som Conchi gav mig (oss 4) till i dag, tittade vi inte ens på.

Inés tar 15 € per timme för privatlektioner. Om jag hade haft råd så hade det förstås varit toppen om jag hade kunnat komplettera med 1-4 lektioner i månaden. Men några pengar till "extravaganser" har jag ju inte...

Jag går dit nästa gång klockan 18, så får vi se hur mycket jag får ut av lektionerna. Jag lär mig förstås mer genom att gå dit - än genom att stanna hemma...

20-03-12:

Överst på alla nyhets-sidor står det senaste nytt om coronaviruset SARS-CoV-2 som orsaker sjukdomen Covid-19. Händelseförloppet accelererar verkligen, och det är ju ingen rolig utveckling precis. Det sorgligaste är förstås dödsfallen, men viruset ställer till det för världs-ekonomin också. Jag hoppas att det inte dröjer alltför länge innan man lyckas stoppa spridningen av viruset. Att ta fram ett vaccin kommer att ta allra minst 1 år.

Jag är inte orolig för egen del. Risken att bli smittad i lilla El Campello är marginell, och jag tillhör inte någon av riskgrupperna. Vi får komma ihåg att detta trots allt är en lindrig sjukdom för de allra flesta (inte värre än en vanlig influensa). Dödligheten vid en vanlig säsongs-influensa brukar ligga på knappt 1%. Ännu vet man inte riktigt var siffran kommer att sluta på för Covid-19, men experterna gissar på knappt 2%. Det innebär att ca 98% av alla som blir smittade, blir friska igen (vanligen inom 2 veckor).

Det vi kan göra är att tvätta händerna när vi har varit ute bland folk, hålla avstånd till alla som hostar, och undvika större folksamlingar. Samt måna lite extra om tarmfloran, där ca 70% av vårt immunsystem finns.

 Så här var läget nyss, i Sverige och i Spanien:

       

I dag har jag hängt undan de 2 täckjackor, och 2 täckvästar, som jag hade hängande i hallen. Jag har inte använt dem på ett tag, och jag räknar med att säsongen för varma jackor är slut här i El Campello. I dag har jag gått klädd i shorts och sandaler (men med Aldi-stödstrumpor, och långärmad bomullströja).

20-03-13:

Nu talar alla om corona-viruset. Spanien har nya direktiv som gäller fr o m i dag. Bl a måste all apoteks-personal ha munskydd och plasthandskar på sig när de jobbar. (Och det finns markeringar hur nära kunderna får stå varandra.) På apoteken har de fortfarande gott om handsprit/desinfektions-medel o dyl, men på Mercadona, Lidl och Consum är allt sådant slut.

Nu har hamstrings-hysterin spridit sig till El Campello. Personalen på Mercadona (där jag handlade lite på hemvägen från gymmet) berättade att folk hade vällt in så fort de hade öppnat i morse. Och hyllorna där t ex toalettpapper och konserver brukar stå, var näst intill tomma. Jag har läst att det spanska distributionsnätet ska fungera väl, och att det bara är högst tillfälligt som vissa produkter kommer att vara slut. 

Ändå är det bara i Madrid och i Baskien som läget är akut. I Madrid stängs alla barer fr o m i dag.

När jag kom till gymmet i morse så stod Pepe (ägaren / min gympalärare) vid grinden, och sprejade allas händer med hand-desinfektionsmedel. Det är förstås bara bra. Min pilateslärare Ana berättade att i hennes grupp i går, hade det varit en kvinna som hade feber och hostade. Kvinnan var själv övertygad om att det bara var en vanlig influensa hon hade, men hon skrämde upp många. Och har man något smittsamt, även om det bara är en vanlig förkylning, så tycker jag att man ska hålla sig hemma under smitt-fasen. För alla andras skull!

Nedan 2 olika checklistor, där ni kan kolla om det är den nya covid-19-influensan ni har fått, eller bara en vanlig influensa eller förkylning. Nyser ni så är det tydligen inte covid-19, men har ni andnöd så är risken stor. Belasta inte sjukvården i onödan! 

I dag köpte jag en desinficerande tvål, och 1 paket bakterier till tarmfloran - på apoteket, samt 2 paket "tonfisk i olja" och 2 paket katt-mousse (till hundarna) - på Mercadona, så lite har även jag hamstrat.

Sedan jag skrev ovanstående har jag fått mail, både från administrationen för Los Olivos (lägenheten), och för San Bartolomé (förrådet). Båda meddelar att de jobbar som vanligt, men att kontoren är stängda för besök. Detta förstås för att minska risken för smittspridning. Det ställer verkligen till, det här SARS-CoV-2-viruset!

Jag läser i tidningen Información (https://www.diarioinformacion.com), men är inte säker på att jag förstår allt rätt, så jag reserverar mig för tolkningen nedan. Som jag förstår det så kommer nya hårdare regler att gälla fr o m nu och 15 dagar framåt, i hela Valencia län (som Alicante och El Campello tillhör). Mycket kommer att stängas! T ex skolor, museer, teatrar, biografer, diskotek, barer, restauranger, simhallar, idrottscentrum och gym. Syftet är gott! Jag förstår precis.

Men jag vill inte avstå från min gympa! Jag ska kolla med Pepe om restriktionen verkligen gäller här i El Campello också... Fast det gör den förstås. (Men hoppet är det sista som överger människan.)

I morgon kommer den spanska regeringen att sammankalla till ett ministermöte för att ta beslutet om att utlysa akut larmtillstånd i Spanien. Detta kommer att innebära att människors rörelsefrihet begränsas.

Nedan, fall per region i Sverige i dag - vilket är fler än i går...

Nellie och jag gick en rask promenad till Eurocan, och "hamstrade" en påse chihuahua-torrfoder. På hemvägen passerade vi Gimnasio Canto. Vid entrén stod Pepe och såg uppgiven ut. Han hade nyss fått direktivet om att de måste stänga en period framöver. Vi var överens om att det är trist - men nödvändigt.

Jag har just bläddrat igenom "dagens Westwing". Den här lilla bäddsoffan har jag visat förr. Jag undrar om den är skön att sitta och ligga i? Den ser "hård" ut, men det är den kanske inte. Kanske en sådan här skulle passa i mitt lilla vardagsrum? Den är bara 162 cm lång och 80 cm djup. (Madrass-måttet är 75 x 200 cm.) Priset är acceptabelt, och den finns i många olika färger. Och så är den synnerligen lätt-bäddad. En bäddsoffa, eller en bäddfåtölj blir ju oftast en kompromiss. Det är ytterst sällan som soffan/fåtöljen är perfekt att sitta i, samtidigt som sängen är skön att sova i. Men när man bor så trångt som jag, så måste man kompromissa ganska ofta. 

       

           

Jag hinner fundera länge till, för någon bäddsoffa har jag inte råd med nu (och att ta den på avbetalning vore dumt). Dessutom står mycket annat högre upp på önskelistan - glasögon t ex. Men jag tycker att det är en trevlig soffa!

20-03-14:

Jag kommer att få roa mig med hund-promenader och bok-läsning den närmaste tiden. Däremellan borde jag förstås beta av punkt efter punkt på min långa att-göra-lista. Men hittills har jag inte haft tillräckligt med energi till något av de större projekten. Jag började läsa boken nedan i går. Den är intressant eftersom den utspelar sig i en värld som jag inte vet något om.

Varför väljer förlagen röd (och blank) bakgrund till texten? Jag tog 3 foton i olika ljusförhållanden, men alla blev dåliga. Kanske kan ni läsa några ord här och där? Lillemor Östlin berättar om sitt liv. Hon har tillbringat över 25 år i fängelse, och använt amfetamin i ännu fler. Ändå ger hon ett sympatiskt intryck, och det framgår att hon tycker mycket om sina barn.

Mitt ben läks som det ska. Jag känner bara av de nästan läkta såren när jag "råkar" skutta ner för en trappa, och på natten så molar det lite inuti benet. Men jag kan röra mig nästan som vanligt. Om en vecka så är jag säkert nästintill bra igen. Färgpaletten är väl tjusig?

Det är ovanligt fridfullt i El Campello, om man undantar livsmedels-butikerna där folk handlar som galna. Men på El Paseo var det inte många, det vackra vädret till trots.

Men så är ju alla restauranger, barer och fik stängda. T o m stadsparken är stängd, och på grindarna står anslag om att man bör hålla sig hemma.

Nellie behövde inte skälla på någon på hela sträckan.

   

En frisör hade valt att hålla stängt, men apoteket hade kö t o m utanför entré-dörren.

   

Min bank (Sabadell Solbank) meddelade i går att folk helst bör betala med kort, och inte i onödan besöka deras kontor. På bilden fastnade också en av de många som har hamstrat toalett-papper. Lidl kan inte få in mer, Consum hoppas få in (men vet inte när), SuperCor och Mercadona har 2-lagers-papper (men inte 4-lagers som jag brukar använda).

Sannolikheten för att just jag, eller just ni, ska bli smittade är ju väldigt liten. Men visst kan det vara bra att känna till symtomen ändå.

Det tråkigaste för mig är att min (roliga och nyttiga) gymnastik är inställd. Fotot nedan gör reklam för hem-träning. Jag har både hantlar och en hel del andra träningsredskap, men inte tillräckligt med disciplin. Jag håller oftast bara på 7 - 8 minuter när jag tränar ensam. Men när Pepe står och säger att vi ska göra 15 repetitioner av varje övning, och han räknar högt (och ropar "bra" emellanåt), då kan jag utan vidare hålla på 1 timme. Dessutom ligger inte mina hundar stilla (som hunden på fotot gör), när jag försöker träna. De försöker hoppa upp på mig, eller rusar runt det snabbaste de kan, och ofta skäller de dessutom av upphetsning. Det senare uppskattar inte grannarna...

Nu har jag gjort som alla andra. Jag har hamstrat toalett-papper. Jag köpte 3 paket(!) när Consum i eftermiddags fick in den sorten som jag brukar använda. Jag har lagt paketen bakom solstolen på balkongen, för i lägenheten får de inte plats. Om maten skulle ta slut, då klarar jag mig. Bara jag har dricksvatten (och te). Jag kan fasta. Men jag skulle inte vilja vara utan toalettpapper... Jag köpte 2 påsar fågelfrö också (och hundmat köpte jag ju i går), så varken fåglarna eller hundarna riskerar att svälta.

Hela Spanien är nu satt i karantän!  Alla invånare uppmanas att stanna hemma, utom i nödfall. Karantänen ska gälla i minst 15 dagar. Efter Italien är Spanien det värst drabbade landet i Europa. På lördagen registrerade landet ytterligare 1 500 fall av virussmittan och det totala antalet bekräftade fall är nu uppe på 5 753. 136 människor har dött av coronaviruset.

Spanska myndigheter förbereder nu landets isolering, och alla myndigheter ställs under regeringen. De flesta butiker, förutom matbutiker och apotek, är stängda. Många arbetsplatser håller stängt. I den mån det går ska folk jobba hemifrån.

Enligt förslagen som behandlas får man bara vistas på allmänna platser om man har något av följande ärenden:

1. Förvärva livsmedel, läkemedel och andra nödvändigheter.

2. För att hjälpa till på sjukhus och andra vårdinstanser.

3. Resa till jobbet.

4. Resa hem.

5. Hjälpa och vårda äldre, minderåriga, personer med funktionshinder eller andra särskilt utsatta personer.

6. Förflytta finansiella enheter.

7. På grund av force majeure eller pressade behov.

8. All aktivitet som är ”vederbörligen motiverad”.

Jag undrar om jag kan tyda punkt 8 som att "hundpromenad runt kvarteret" är tillåtet? Mina hundar har ju toalett inomhus, så vi skulle kunna hålla oss inomhus (och på balkongen), men de behöver stimulans. Hur kommer alla andra hundägare att göra? Stora hundar måste ju gå ut! 

Nej, jag är inte orolig alls. Och jag förstår att detta är nödvändigt. Men jag tycker förstås att det är väldigt tråkigt att situationen har uppkommit. Mig personligen kommer det inte att gå någon nöd på. Jag har sällskap, böcker, vatten, mat och toapapper! Dock kommer jag att sakna min gympa, och långpromenader.

Ni kan förresten starta vadslagning nu, om hur många kilo jag kommer att gå upp de närmaste veckorna. Jag kommer ju mest att sitta stilla (och läsa), samt tröstäta (för att jag varken får gå på gympa eller ta långa promenader längs havet). Nå? Hur många kilo gissar ni på?

Även i Sverige har siffrorna stigit. (Jag tar bara med de 3 översta.) Tyvärr finns det flest fall just i de 2 regioner där mina barn bor...

I Alicante-provincen har vi just nu 57 fall, och en äldre person (med underliggande sjukdom) har avlidit.

Nu ska jag sätta mig och läsa i boken. Stella och Nellie planerar att ligga i mitt knä.

20-03-15:

Det ställer verkligen till, det här nya corona-viruset. Jag tycker om att läsa, det gör jag. Men att sitta stilla flera timmar i sträck - det klarar jag inte. I dessa tider är jag dubbelt glad för att jag har hundarna. Annars skulle jag inte få lov att gå ut. I dag när det är söndag (och allt är stängt) skulle jag inte kunna skylla på något, om jag inte hade hundarna. Hittills har vi gått 2 promenader, men bara runt kvarteret. Jag vågar inte gå ner på El Paseo, eftersom det inte är tillåtet. Man får varken promenera längs El Paseo, eller vara på stranden. Lokalpolisen lär patrullera där, och skicka hem dem som bryter mot förbudet. Härifrån kan jag inte se någon alls på El Paseo.

De regler vi har att rätta oss efter nu (här i Spanien) är många. Det är inte tillåtet att gå en motions-promenad, och inte tillåtet att leka med sina barn i en lekpark. Det är inte tillåtet att hälsa på hos vänner. Och eftersom alla restauranger är stängda, så måste vi förstås äta hemma.

Vi får bara gå ut om vi ska till och från jobbet, om vi måste köpa mat, måste gå till läkarstationen eller apoteket, eller för att hjälpa någon med stort hjälpbehov. Men man får gå ut med sin hund (om man går ensam, och nära sin bostad). Man får gå ut för att köpa en tidning, men inte för att köpa tobaksprodukter. Och äldre som inte kan tvätta håret själva, får gå till frisören (om vi andra får gå är tveksamt). Frisörsalonger och tidningsaffärer får alltså lov att ha öppet, likaså tvätt-inrättningar, men faktiskt tobaksaffärer också (vilket förstås är tvetydigt). 

Vi får åka kollektivtrafik om vi har giltigt skäl, men bör sitta/stå minst 1 meter från varandra. Hamnar vi nära en folksamling (kanske i livsmedels-affären) så måste vi också hålla avstånd. Det blir inte så lätt. Men regeringen har säkert rätt i att detta är det enda sättet för att förhindra att ännu fler blir smittade.

Så här är läget i Valencia-regionen och Spanien:

Det är inte antalet smittade som bekymrar mig (80% blir bara lindrigt sjuka), det är antalet dödsfall. När någon dör i förtid är det alltid trist!

Det är skönt att ha en solig balkong! Nu får vi åtminstone sol och frisk luft! (Men min kropp skulle behöva motion också!)

Nyss kom beskedet att Loterias del Estado (de statliga lotteributikerna) kommer att hålla stängt. De flesta dragningar (till redan köpta lotter) kommer att skjutas framåt i tiden, och lotteri-vinster under 2000 € kommer inte att betalas ut förrän senare. Samma regler gäller Juegos Once (lotterna som säljs till förmån för handikappade).

Så här skriver Spanska Magasinet om det nationella nödläge som vi nu har i Spanien: https://www.svenskamagasinet.nu/shortnews.15175.html. Där framhålls att regeringschef Pedro Sánchez flera gånger under sitt tal till nationen sa "att ta hunden på en promenad är en tillåten aktivitet, men i övrigt gäller att stanna hemma”.

Vi har nyss varit ute, mina små och jag. Ute är det onormalt tyst och stilla. Vi mötte grannfrun när vi skulle ut. Jag sa att i dessa dagar är det skönt att ha hund, för då får jag lov att gå runt kvarteret. Grannfrun log och sa, att när jag kom tillbaka igen - så erbjöd hon sig att gå ytterligare ett varv med hundarna... Jag vet att hon också tycker om att röra på sig.

Innan vi gick ut så satt jag i solstolen på balkongen och läste ut boken. (Intressant, men ingen litterär höjdpunkt.)

Nedan skymtar ni mitt toa-pappers-lager bakom solstolen...

Vi har haft fint väder i dag, men fr o m i natt är det risk för regn. Kanske kvittar det, nu när vi ändå knappt får gå ut... 

Citat från Dagens Industri https://www.di.se: "Efter att Spanien under söndagen rapporterade 105 nya dödsfall har coronaviruset nu skördat sammanlagt 6.036 liv världen över.  Allra flest dödsfall har Kina – där virusutbrottet som nu utvecklats till en pandemin började i december – med 3.199. I fredags meddelade Världshälsoorganisationen (WHO) att Europa utvecklats till coronautbrottets centrum, med högre smittspridning än när viruset härjades som värst i Kina. Detta reflekteras även i dödssiffrorna. Med 1.907 dödsfall är Italien näst hårdast drabbat i världen. Antalet som bekräftats smittade världen över uppgår vid klockan 15 på söndagen, svensk tid, till 159.844 personer." (Min fetstils-markering.)

Eländes, elände! Helt klart är att spanska regeringen har gjort rätt som utlöst nationellt nödläge. Jag undrar hur Sverige tänker agera framöver?

Lite humor i eländet:

20-03-16:

Saxat ur Svenska Magasinet:

Spaniens alarmtillstånd kan förlängas och gränserna kan stängas. Premiärminister Pedro Sánchez håller idag en videokonferens med företrädarna för de politiska partierna för att få deras stöd för att förlänga alarmtillståndet. Två veckor inte kommer att vara tillräckligt för att få kontroll på coronautbrottet. Enligt den spanska konstitutionen kan regeringen bara utlysa alarmtillstånd i maximalt 15 dagar, därefter behövs kongressens godkännande. En stängning av Spaniens gränser diskuteras också idag inom regeringen.

Och Ekot rapporterar:

EU inför inreseförbud till hela Schengenområdet för människor från resten av världen på grund av coronavirusets spridning. Inskränkningen gäller i 30 dagar. Det meddelar kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i dag.

Det väntas också annat elände:

Den spanska väderlekstjänsten AEMET varnar för att ett oväder med regn, snö, stormvindar och kyla ("gota fría") drar in över stora delar av Spanien under veckan. AEMET har utfärdat gul varning (motsvarar svensk klass 1 varning) för kraftiga regn bl a i Alicante och Valencia.

Tja, vi måste ju ändå hålla oss inomhus... I dag har det varit mulet här, och det har regnat lite. Vi har passat på att gå ut de 2 gånger som det hittills har klarnat upp lite. Kanske blir det bara dessa 2 promenaderna i dag?

Annevi rapporterade från sitt besök på Mercadona om personal med ansiktsmask, tomma hyllor, säkerhetsvakt och avstånds-markeringar vid kassorna. Själv köpte jag ju både toalettpapper och några burkar tonfisk i lördags, så jag behöver inte handla än på ett tag. Lite aktuell humor under rubriken "Nu höjer vi insatserna":

Jag började läsa en ny bok i går. Det är bra tur att jag har flera olästa i bokhyllan. Hur skulle jag annars klara av de här dagarna? Visst, jag skulle kunna knäskura golven i stället, eller göra något annat nyttigt, men det känner jag inte för.

Fröken Gråsparv och hennes pojkvän har beslutat sig för att strunta i "fågelskrämmar-banden"...

   

Nedan visar Nellie hur hon roar sig (när hon inte ligger i mitt knä och blir klappad).

   

Den här lilla mjuka blå-gröna bollen är den absolut roligaste leksaken Nellie har. Härom veckan var den försvunnen. Vi letade överallt. Den brukar ligga under läs-fåtöljen, men där var den inte. Till slut (efter flera dagars letande) så hittade jag den under en sådan rullplatta som jag har växterna på balkongen på. Nellie blev överlycklig när bollen kom till rätta!

Sedan i går känner jag mig som om jag börjar bli förkyld. Kan det vara början på covid-19 tro? Eller bara en vanlig förkylning? Det återstår att se. Om det skulle vara coronaviruset så bör jag få feber och hosta, men än så länge känner jag mig mest "lite ruggig". Jag skulle inte ha något emot att få en lindrig släng av covid-19, för då skulle jag väl bli immun mot viruset åtminstone ett tag framöver. (Normalt brukar man bli immun ca 4 år mot virus av samma slag som man har haft. Men hur det är med viruset SARS-CoV-2 vet experterna ännu inte.)

Jag har läst att om man får covid-19 och äter antiinflammatorisk medicin typ Magnecyl, Ipren och Treo, så kan man eventuellt få svårare symtom. Om man nödvändigtvis vill ha ner febern så bör man välja något med paracetamol i, t ex Alvedon. (Fast Läkemedelsverket kommer f n inte att ändra sina rekommendationer.)

Kirurgen som opererade mitt ben ville att jag skulle äta en tablett innehållande acetylsalicylsyra (som Magnecyl) i 60 dagar. Tabletten är blodförtunnande med har fler biverkningar (bl a blödningar i magsäcken) än fördelar. Experterna avråder från långtidsbruk. Nu har jag ätit tabletterna i 17 dagar, men fr o m i morgon låter jag bli. (Ifall, ifall det skulle vara början på covid-19 jag har, och ifall tabletten skulle kunna ha en negativ påverkan.) Däremot fortsätter jag med sprutorna som motverkar blodproppar (trots att jag verkligen ogillar dem). Men nu ska jag bara ta 4 till - sen slipper jag.

Nu ska jag återgå till min bok. Så mycket annat har jag inte att välja på. Jag har ju ingen TV, och jag måste hålla mig hemma. (Och skulle jag vara smittad av coronaviruset, så är det ju väldigt viktigt att jag inte träffar någon den närmaste tiden. Skulle det vara en vanlig förkylning så vill folk förstås inte bli smittade av den heller.)

Kvällens stora (väntade) nyhet:

Spanien stänger sina landgränser. Spaniens Inrikesminister Fernando Grande-Marlaska har meddelat att landgränserna stängs från och med midnatt för inresande. Efter midnatt (= natten mellan den 16 och 17 mars) får endast spanska medborgare, fastboende utlänningar (residenter) i Spanien, samt gränsarbetare komma in i landet. Inrikesministern tillade att stängningen av gränserna inte kommer att stoppa godstransporterna, och inte heller de diplomater som är ackrediterade i Spanien. Det införs inga begränsningar från spansk sida när det gäller att resa ut ur landet, och tills vidare görs inga begränsningar för hamnar eller flygplatser.

20-03-17:

Virus är pyttesmå! De allra största är 160 nm i diameter. (1 nanometer = 0,000 000 001 meter.) Men de flesta är mycket mindre. Ändå kan ett litet virus förändra vårt dagliga liv så totalt. Fast de är förstås väldigt många! Och så vill de bli ännu fler!

Nedan de aktuella reglerna  för spanska livsmedelsbutiker. (Den här illustrationen fick jag från Aldi.) De släpper in max 50 personer åt gången i en stor butik, bara 1 per familj får handla, man måste hålla minst 1 meters avstånd till andra, man bör betala med kort, och bara köpa sådant som är absolut nödvändigt.

Ute är det grått och trist, och bara 15°, men det regnar i alla fall inte (just nu). Jag har varken fått feber eller hosta, och tänker läsa en hel del även i dag. Lyckliga de som har en trädgård att vara i!

I förmiddags gällde följande siffror på antalet smittade (och döda) i Sverige respektive världen. Sedan dess har det väl tillkommit en och annan...

       

Anders Tegnell på Folkhälsomyndigheten sa i dag:

Den spanska sjukvården vidtar kraftiga åtgärder för att kunna klara en ökning av antalet inkommande corona-smittade patienter. Alla privata vårdgivare ställs nu under de regionala hälsovårdande myndigheternas kontroll, detta innebär i praktiken att alla privatsjukhus nu står till den offentliga sjukvårdens förfogande. Detsamma gäller privata läkarmottagningar och privata ambulansföretag.

De som studerar sista året på sin läkar- eller sjuksköterskeutbildning tas i anspråk för arbete på sjukhusen. Pensionerade läkare och sjuksköterskor ombeds att återinträda i tjänst. Semestrar och ledigheter har dragits in.

För att frigöra sängar på intensivvårds-avdelningarna så ställs alla planerade operationer in, förutom onkologiska (cancer) vilka utförs enligt plan. Förstabesök, akutkonsultationer, akuta operationer som t.ex. kejsarsnitt, transplantationer och transfusioner skall dock fungera som vanligt.

I Spanien förbjuds all cykling (utom till och från jobb och mataffär). Orsaken är bl a att man är rädd att tävlings-cyklisterna ska råka skada sig, och menar att "vid en tidpunkt då vårdresurserna är ansträngda vill man inte addera skadade cyklister".

Förseningar i flygtrafiken väntas i Spanien. Detta eftersom ett stort antal spanska flygledare antingen har drabbats av coronaviruset, eller har symptom som gör att de måste stanna hemma från jobbet.

Ja, det är inte mycket som är sig likt längre. Inte i Sverige heller förstår jag. Storstockholms lokaltrafik (SL) uppmanar resenärer att från och med i dag gå in genom den bakre dörren på bussen, och inte gå fram till bussföraren. Detta för att skydda förarna från smitta. (Fortfarande måste förstås alla ha en giltig biljett.)

Jag läste ut boken Frukost klockan 8 i förmiddags. Genom boken fick jag ta del av 4 olika kvinnors liv. Trevlig bok. I eftermiddags valde jag en ny bok, den nedan. Jag har redan läst 1/3, och boken är mycket intressant. Men någon feel-good-bok är det inte. 

Det blir mycket läsande de här dagarna. Och ätande... Jag är nog uppe i 7 måltider om dagen. Ibland blir det bara en slät kopp te, och då gör det inget. Men oftast tuggar jag på något. Alla måltiderna rutar ju in dagarna, och får tiden att gå lite fortare. Jag älskar visserligen att läsa, men kanske inte 14 timmar om dagen. Mina ögon blir alldeles för ansträngda, och jag klarar inte av att sitta stilla så mycket. Men jag kommer att rulla fram, om det ska fortsätta så här...

Jag är så glad att jag har hundarna! Dels är de sällskap, och dels så skulle jag ju inte få gå ut om jag inte hade dem. Vi har lyckats komma ut 2 gånger i dag när solen nästan har tittat fram. (Annars har det regnat till och från, fast bara glesa droppar.) Jag hoppas att vi kan gå en runda till snart, fast det är grått ute. Det verkar vara uppehåll.

Stella har följt med varje gång. Det är ju roligt på sitt sätt. Fast Nellie och jag hade egentligen behövt gå längre och raskare. Hundarna har fått var sin "gnagis" (med torkad kyckling) för att ha lite att pyssla med. Stella är nöjd med att ta det lugnt, men Nellie och jag börjar känna oss rastlösa...

Ena rundan gick vi förbi Consum, så jag såg in genom dörren. Där såg ganska tomt ut, och innanför dörren stod någon form av handsprit som alla kunder skulle tvätta händerna med innan de fick komma in. Ännu behöver jag inte handla något. Jag har hyfsat stora lager (i förhållande till min lilla kyl/frys). Flera av livsmedels-butikerna har förresten ändrat sina öppettider. De öppnar nu 1 timme senare, och stänger 1 timme tidigare, än vanligt.

På sitt sätt skulle jag vilja bli smittad av coronaviruset nu (enligt tesen "lika bra att ha det gjort"), men ändå följer jag alla regler. När jag har varit ute så desinficerar jag händerna. (Jag har ju rört hiss-knappar, ytterdörren, grinden mm.) Ingen av oss kan ju i förväg veta 100% säkert, att just vi skulle få en lindrig variant av covid-19. Däremot vet vi att sjukvården inte har tillräckliga resurser, om alla skulle bli smittade nu. Därför är det bra om vi kan hålla oss friska åtminstone några månader till.

Det kommer ett antal enformiga dagar framöver. Men jag är glad att jag har hundarna, många böcker, och internet - så jag kan kommunicera med mina nära via mejl, och med alla er via min blogg. Tack vare hundarna och mejl, så behöver jag inte känna mig ensam - fast jag inte träffar någon.

20-03-18:

Ja, det blir en ryslig massa om corona-viruset i dag också. Som ni vet införde Sverige inreseförbud i går. Detta drabbar inte mig personligen. Jag får resa mellan Spanien och Sverige. Men om flyget går, det är en annan femma.

Antalet smittade har förstås stigit sen i går.

Jag pratade med Maud i telefon i går. Nu har viruset kommit till Senegal också. De har 26 smittade, men ingen har dött. I Sverige är 1279 personer smittade, och 8 har dött.

   

Min förkylning har inte blivit värre, snarare bättre. Jag tror att det är en vanlig förkylning, men eftersom jag inte vet 100% säkert, så är jag noga med att hålla avstånd. När jag var ute på balkongen hörde jag en kvinna ropa "Un metro de distancia!" (en meters avstånd) till en hon mötte på trottoaren. De flesta håller spontant 2-3 meters avstånd.

Titta gärna på 3-minutersklippet som hör till texten ovan. En spansk läkare talar till ungdomar på ungdomars språk:  https://www.facebook.com/SebastianVoght/videos/10156960639765779/

Själv är jag som ni vet lycklig ägare till inte mindre än 3 förpackningar toalettpapper. Jag behövde bara 1 förpackning, men drogs med i flock-mentaliteten. Jag är inte ensam...

   

Jag måste säga att jag är ganska förtjust i professor Agnes Wold. Hon är synnerligen kunnig, och kan dessutom tala klarspråk.

Håller vi 1½ meters avstånd till varandra så bör vi klara oss från smitta.

Eftersom solen skiner i dag så passade jag på att tvätta. Lakanen hängde jag på tork på takterrassen. Där blåste det så mycket att jag fick fästa dem med dubbelt så många tvättklämmor som i vanliga fall. Ändå vände de sig ut-och-in. I gengäld blev de torra på 1 timme. Små saker, som de handdukar och örngott jag tvättade samtidigt, hänger på tork på balkongen.

Nedan några foton från vår mitt-på-dagen-promenad. Ni ser att folk håller rejäla avstånd i kön till bankomaten. Och 2 har munskydd (vilket inte lär göra någon nytta).

I dag vågade jag gå ner till El Paseo. Jag bara måste få titta på havet. Men utan hundarna så hade jag inte haft möjligheten. Stranden är avspärrad med band som det står Policia Local på. Och röd flagg är hissad på samtliga stänger.

El Paseo låg i stort sett öde. Att lokalpolisen motade bort alla de första dagarna har väl gjort sitt till. Jag hoppas att jag "får" gå så pass långt hemifrån med hundarna som 300 meter. För det var alldeles underbart att gå längs El Paseo, trots att det blåste rejält från öster = havet.

Hundarna uppskattade att nosa på muren. Det var ju flera dagar sen senast.

Vi svängde som vanligt av vid Seis Perlas, fast jag egentligen hade velat gå längre.

Judasträden längs C/ San Bartolomé har börjat blomma.

 

Ett sådant här motionsredskap skulle jag behöva nu. Fast egentligen skulle jag hellre vilja ha en liten smidig hopfällbar kvalitets-motionscykel! (De är superbra men svindyra.)

De första försökspersonerna har fått vaccin mot covid-19! (I USA.) Se: https://www.lakemedelsvarlden.se/forsta-testet-pa-forsokspersoner-av-vaccinkandidat-mot-det-nya-coronaviruset-har-startat/

20-03-19:

I dag är det helgdag, San José / Día del Padre (farsdag), och alla affärer är stängda. Så nyss, när hundarna och jag gick vår förmiddags-promenad, var det nästan helt öde ute. (Jag såg bara en annan hundägare, och en som slängde sopor.)

Jag gick förbi det fina sandslotts-bygget i dag. Nu har stora delar rasat. Det känns lite sorgligt. Jag undrar hur det har gått för "sandslotts-byggaren"? Jag undrar också hur det går för Rolf! Kan han få ihop pengar till mat, nu när folk håller sig hemma? (Rolf är redan mager...)

I dag har jag valt stöd-strumporna nedan. Jag tycker att de är mycket roligare är "tant-varianterna". Och de gör minst lika mycket nytta! Fast roliga stöd-strumpbyxor (eller stayups) hittar jag inte. Där gäller tydligen bara svart eller hudfärgad nylon.

Nyheten nedan glömde jag att berätta om, för 2 dagar sedan då den var ny. Protección Civil (civilskyddet) här i El Campello delar ut medicin till äldre i bostaden, för att de inte ska riskera att bli smittade när de annars hade fått gå till apoteket. Det är ju ett jättebra initiativ! Och vi andra behöver inte längre gå till läkare för att få våra recept förnyade. Det räcker att vi ringer ett speciellt telefonnummer.

Spanjorerna är duktiga på att följa de nuvarande restriktionerna. Men alla turister tycks inte ha förstått allvaret. Det handlar ju inte främst om huruvida vi själva skulle bli smittade (vi som tror att vi skulle få covid-19 lindrigt), utan om vi sedan i vår tur smittar en person som kanske inte kommer att klara sig levande ur sjukdomen. Ingen vill väl ha någon annans liv på sitt samvete.

Men det är svårt, mycket svårt, att hålla sig inomhus mest hela tiden. Jag ser att det är fler än jag som saknar den dagliga motionen. I går gick en av grannarna förbi på loftgången, fram och tillbaka, fram och tillbaka. Han hade tofflor på fötterna, och de klapprade. Jag blev irriterad, och Nellie skällde. Men jag förstår honom! Dock förstår jag inte varför han inte valde att gå runt om vårt hus i stället.

Lite senare såg jag att den unge mannen, som bor i huset mittemot, satt på balkongen och cyklade motionscykel. Och i dag såg jag en annan man, i huset väster om Los Olivos, som först tränade armarna mot husväggen och därefter klev upp och ner för ett trappsteg. Ja, man kan inte sitta stilla dag efter dag. Människo-kroppen är gjord för rörelse. 

Westwing ligger rätt i fas. De säljer i dag utrustning för hemma-gymmet.

Bilden ovan är också från Westwing. Sådant pysslade vi med på pilatesen. Om jag hade bott själv, då hade jag kunnat göra sådana övningar på golvet. Nu skulle det inte gå lika bra. Åtminstone får jag själv väldigt svårt att koncentrera mig, om jag har en hund som klättrar upp på min mage, och en annan som samtidigt slickar mig på näsan och munnen. Däremot skulle jag kunna använda mina hantlar, om jag står stilla när jag använder dem.

När jag flyttade hit hade jag ett vackert regnbågs-färgat hopprep. Det gav jag till Irina, för jag trodde aldrig att jag skulle använda det. Nu skulle det ha varit bra att ha. Jag skulle ha kunnat stå och hoppa nere på gården...

Jag önskar mig en hopfällbar motionscykel. De billigaste jag hittar kostar 100 € inkl frakt. De som jag har tittat på är dessutom gjorda för längre människor. Mina ben är bara 71 cm långa, så jag skulle inte räcka ner till pedalerna... 

   

Jag har inte vägt mig på några dagar, men jag ser ju att jag har gått upp mycket. Det mesta ha satt sig som en bilring runt min f d midja. Jag kan bara ha ett fåtal av mina shorts, långbyxor och kjolar. De övriga går inte att knäppa i midjan. Jag har nog ett BMI på ca 23,0 nu. Det ligger alltså inom det normala. Men jag trivs mycket bättre när mitt BMI ligger kring 20,0. Då mår jag bättre både fysiskt och psykiskt. Och jag kan röra mig lättare och har mindre ont i kroppen. (Övervikt frestar på lederna, även om det inte är mer än 7-8 kg.)

   

Jag MÅSTE snart göra något åt mina överflödskilon. Men inte i dag... I dag köpte jag 6 mini-empanadillas (3 med spenat, och 3 med tonfisk&lök). Bagerierna hade öppet i förmiddags, och det doftade så gott när jag gick förbi. (De släpper bara in 1 kund åt gången. Näste man får vänta utanför.) 

Nedan lite fakta, som kan få alla oss som varken är lastgamla eller sjuka i "andra" sjukdomar, att känna oss lite tryggare.

Jag är glad att vi har balkongen, hundarna och jag. Särskilt i dessa tider av restriktioner. Och även om jag har planer på att glasa in den (för att öka bostadsytan något) - så gäller det INTE hela balkongen. Tredjedelen närmast tvättmaskinen vill jag fortfarande ha öppen. Jag vill kunna "komma ut i friska luften", och jag vill kunna ha åtminstone några utomhus-växter. Däremot måste jag inte nödvändigtvis ha plats för en hel grupp utemöbler. En hopfällbar stol skulle räcka.

De små sticklingarna av hjärtreva (dem som jag hittade vid sopcontainern) ser ut att ta sig allihopa. Kul!

Mindre kul är att 1 € nu kostar 11,30 SEK! Min pension blir lägre för var månad, efter hand som kronans värde försvagas. Suck!

Nu ska vi gå en runda, hundarna och jag. Ute är det sol, ganska blåsigt, och 18°. Återigen - det är en välsignelse att ha hundar! Annars skulle jag inte få lov att gå ut!

Om ni planerar att flyga från Spanien till Danmark, för att därifrån ta er vidare till Sverige, så kan ni ha nytta av ett intyg från Danmarks ambassadör i Spanien, om att detta är tillåtet. Intyget laddar ni ner här: http://www.svenskamagasinet.nu/admin/mfile/source/NYHETS-BILAGOR/SKM_C25820021617190%20(1).pdf

Åh så lättad jag känner mig nu! Jag har precis gett mig den 20:e och sista sprutan Hibor. Jag har tyckt att det har varit jobbigt att sticka mig själv i magen. Magen har inte heller varit särskilt förtjust. (Den är rödprickig nu...) Men hädanefter slipper jag! Skönt! 

Jag läste ut Att inte höra till i går. Boken är helt klart läsvärd! Och författarinnans barndom (från det hon sändes tillbaka till Finland) var gripande att ta del av. Nu har jag valt ut en ny bok, som jag strax ska börja på: 

Jag försöker variera mig, nu när jag nästan läser 1 bok per dag.

Min nya spansk-lärarinna Inés mailade nyss och berättade, att hon ska starta online-privatlektioner. Hon ska återkomma ang pris och detaljer. Det är ju en bra idé i dessa isoleringens tidevarv.  Jag tror knappast att jag kommer att ha råd, annars vore det förstås bra för mig.

Just nu har jag för mycket här i Dagbok, och Sparad dagbok 61 är full. Alltså bör jag skapa en Sparad dagbok 62 i morgon...

20-03-20:

I dag är det vårdagjämningen! Härligt! Nu går vi mot ljusare tider! I alla fall när det gäller antalet ljusa timmar per dygn. Hur det blir i övrigt återstår att se. Jag skriver mycket om Sars-CoV-2-viruset här i min blogg - för här i Spanien är livet påtagligt förändrat. Jag tror att många svenskar lever nästan som vanligt. I alla fall berättar Ulf att folk står lika nära varandra i kassaköerna som vanligt. Trots att läget är värst i Stockholm. Det gör vi inte i Spanien. Jag tror att läget måste ändras snart i Sverige - om smittspridningen ska kunna begränsas.

Jag hade 3 ärenden att uträtta nu på förmiddagen. Det första, som var slänga soporna, kunde jag göra som planerat. Sedan tänkte jag plocka ut 20 € i bankomaten (jag har bara 5 € i kontanter, och bagerier m fl tar inte kort). Men jag såg på långt håll att köerna var långa, så jag väntar. Jag klarar mig ett tag med mina 5 €.

Sedan gick jag till tidnings-affären (intill Consum) för att köpa min favorit-tidning Cosas de Casa som kommer ut i dag. Men affärs-innehavaren tar inte in nya tidningar längre. Han måste stänga butiken på söndag. 90% av hans inkomster kommer från lott-försäljningen, och nu får han inte sälja lotter...

Eftersom jag inte hade fler ärenden så gick jag hemåt. Övergångsstället ligger mitt för Consum-butiken. Jag såg att det var en lååång kö utanför butiken. De släpper tydligen bara in några kunder åt gången. Jag räknade till 25 personer, sen kunde jag inte se längre eftersom kön fortsatte i kvarteret bredvid. Alla stod ju på 2-3 meters avstånd från varandra. Jag gissar att fler handlar i dag på förmiddagen, eftersom affärerna hade stängt i går. Men ändå! (Synd att jag inte hade kameran med.)

Jag hade planerat att gå till Aldi, fast jag egentligen inte behöver handla, men för att få en hyfsat lång "laglig" promenad. Men jag skjuter på det till i morgon. Det är grått och blåsigt i dag, och bara 15°, så det är inte överdrivet kul att stå i kö utomhus.

Erik fyller år i dag, och sitter ensam i sin nästan tomma* studio och arbetar. Jag skickade ett grattis-mejl, vilket är det enda jag kan göra. Hans dotter Irina är med mamman och morföräldrarna i deras hus på landet (där de isolerar sig för att försöka undkomma smitta). Men även om de hade varit här i El Campello, så hade Erik ändå inte kunnat träffa dem. Ingen får inte lov att träffa någon som de inte stadigvarande bor tillsammans med. (Erik och mamman har delad vårdnad om Irina, och just nu, se nedan, har Irina det bäst hos mamman.) Vi lever isolerat! Tur att telefon och internet finns!

*Erik skulle egentligen ha flyttat senast i går. Han har hyrt ett hus med trädgård på landet, och har sett fram emot att flytta dit. Det mesta är nerpackat, och han hann precis köra några saker till sin nya bostad innan vi fick "utegångsförbud". Nu får han inte flytta det sista. Regeringen ger alla anstånd att bo kvar, men ytterst få får tillstånd att flytta.

Så här skriver doktorn.com angående viruset:

Jag har ännu inte gått ut med hundarna (eftersom det är trist väder), men nu måste jag snart - för Nellies skull. Hon bli "tokig" om hon inte får motion och stimulans. Stella däremot tycker att det är skönt att ligga inomhus och vila. Enligt väderleks-prognosen så verkar det blir grått och trist (och regnrisk) flera dagar framöver. Suck! Vi behöver sol! Vi har redan tråkigt.

Solen tittade fram, så hundarna och jag skyndade oss ut. Det är synd bara att Stella är en sådan bromskloss. Nellie och jag hade velat gå längre och raskare. Men man måste alltid anpassa sig efter den svagaste länken i kedjan. Alltså går vi i snigeltakt...

Rolf mår bra! Det har han skrivit på skylten nedan. Det gläder mig! Han må vara hemlös, arbetslös, papperslös (han har dock ett utgånget pass) och uteliggare, men jag räknar honom till mina vänner. Alltså hoppas jag att han även fortsättningsvis kommer att må bra.

Nedan en skylt i ett skyltfönster. Texten betyder: "Jag stannar hemma för min hälsa och er allas. Allt kommer att bli bra. Tag väl hand om er." Det är ju ett trevligare sätt att skriva att butiken är stängd. Alla vet ändå varför.

Jag får förresten mejl-reklam från flera stora butikskedjor (t ex Maisons du Monde, Zara Home och Laura Ashley). De skriver att deras fysiska butiker är stängda, men i gengäld ger de uppemot 20% rabatt på alla köp i sin webb-butik, samt gratis hemleverans.

Utanför Lidl var det bara en kort kö. Jag såg att vakten visade in en kund åt gången, i takt med att någon annan kom ut. Lidl har slutat ha "veckans erbjudanden" (på kläder, prylar mm). Nu får man bara handla mat och förbrukningsartiklar...

Utanför Consum var kön också kort, men där höll de väldigt långa avstånd.

Trottoarerna är nästan helt tomma, och på gatorna kör färre bilar än vanligt. Lokalpolisen cirkulerar och håller koll.

Men bygget är i gång precis som vanligt, och det är jag glad för. Ju förr det blir klart, desto bättre är det ju för oss som bor intill.

Ulf tipsade mig om den här annorlunda krönikan, med rubriken "Vems liv är mest värt i coronans tidevarv?": https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/AdMeJA/vems-liv-ar-mest-vart-i-coronans-tidevarv. Ättestupa eller ej, det är frågan som ställs. Så kan man ju också se det. Det är inte alldeles enkelt! För ALLAS liv är ju lika mycket värda! Jag vill inte offra någon! För mig kommer LIV före materiellt välstånd.

Ni vet att jag många gånger har klagat på spansk grädde. Nästan allt är bättre här i El Campello - men grädden är sämre! Nedan har jag hällt 2 matskedar matlagnings-grädde i kaffet. Matlagnings-grädde ska tåla värme. Varför blir den då så här grumlig? (Den blir likadan i te.) Grädden smakar som vanligt, men den ser inte aptitlig ut.

Eftersom det är vårdagjämningen i dag så plockade jag fram min (konstgjorda) tulpanbukett. Färgerna piggar upp! Men vasen som de passar bäst i står på balkongen. (Den har jag crassula-sticklingar i, för jag beskar den största crassulan häromdagen.) Ingen av vaserna nedan passar (1 är för liten, 1 är för stor), så jag la in buketten i skåpet igen.

Jag fick nyss via mejl erbjudande om att köpa bantningspiller. De nästan garanterade att man skulle gå ner 7 kilo i veckan! Wow! Tänk då hade jag bara behövt banta 1 vecka. Fast nu är jag inte så dum så jag går på det. (Gör någon det när löftena är så överdrivet osannolika?) Jag markerade avsändaren som spam...

I USA beordras alla invånare i delstaterna New York och Kalifornien att stanna hemma.

Här i Spanien har inrikesdepartementet beordrat all polis att utöka sina kontroller, för att se till att reglerna som det nationella nödläget medför efterlevs. Nu när allmänheten har fått ett par dagar på sig att anpassa sig, ska polisen i större utsträckning skriva ut böter till eventuella karantänbrytare. (Böterna är vanligen på mellan 100 och 600 €.) Om vi besöker en matbutik uppmanas vi att ta med kvittot på de inhandlade varorna, som ett bevis om vi blir stoppade av polis. Själv undrar jag hur vi ska kunna bevisa att vi är på väg TILL en matbutik. Räcker det att ha pengar, kasse och inköpslista i fickan?

Jag fick nyss mejl från Lidl. De meddelar att om man handlar i deras online-butik så tillkommer ingen avgift för hemleverans (om man handlar för minst 30 €).

Jag kommer att vara noga med att följa alla regler. Det vore oansvarigt att låta bli. Men än en gång. Tack och lov för hundarna! Annars skulle jag känna det som om jag satt i husarrest. Jag behöver egentligen inte handla mer än 1 gång i veckan, men behöver förstås mer än 10 minuters promenad per vecka.

20-03-21:

I Alicante-regionen finns nu 372 smittade, och 17 personer har dött. Polisen kontrollerar att folk sköter sig, och skriver ut böter till dem som bryter mot reglerna. En man i Elche fick böta för att han hade handlat för ofta (4 gånger på en dag). Några grannar i Alicante fick böta för att de hade promenerat med samma hund (var sin gång).

Det klargörs att man bara får gå med sin hund i närområdet, vilket innebär max 100 meter hemifrån! Dessutom ska hunden bara få uträtta sina behov, inte motionera.  (Stackars stora hundar, och dess ägare! Mina små kan springa inomhus, vilket Nellie behöver.) Men jag förstår att det inte kan bli fler promenader på El Paseo för min del. Inte förrän det här är över. Jag har 300 meter dit. Jag är glad för att jag i alla fall kan se havet (och horisonten) härifrån!

Det känns tufft och trist just nu, men det är bara att följa reglerna! Till råga på allt elände så ska det tydligen regna varenda dag framöver... Suck!

Fotona nedan är från i går, då hundarna fick sin kvällsmat serverad på aktivitets-mattan. Som de nosade! De hade roligt en lång stund. Det är sådant jag får ta till, när våra promenader blir kortare än vanligt.

   

   

   

Lite tur hade vi på vår förmiddags-promenad, för solen tittade nästan fram. Jag förstår, att om jag går med hundarna här i våra lugna kvarter, då kan jag nog gå nästan 200 meter hemifrån utan att riskera böter. Poliserna kör förbi här ibland, men de vet ju inte exakt var jag bor. Däremot har de hårdare koll på stora gator som San Bartolomé, och förstås populära stråk som El Paseo.

Sedan fick hundarna stanna hemma och jag gav mig ut för att handla. Jag gick till Mercadona. Där var det ingen kö. Däremot var det slut på 2/3 av det jag hade tänkt köpa (bl a hundmat och små fryspåsar). Och när jag tog en förpackning plastförpackade grönsaker, så kom det fram en vakt som sa att man måste ha handskar även när man tar i de färdigförpackade grönsakerna. Jag gick hem med det lilla jag hade handlat.

Därefter tänkte jag gå till Consum, men där var kön så lång - så jag gick till Lidl. Jag hade tur, och kunde gå direkt in. Där stod en vakt och sa att man först måste desinficera händerna, och därefter ta på sig plasthandskar. Det gjorde jag. Därefter stoppade han ett ungt par som kom in efter mig, och förklarade att bara 1 person från varje familj fick komma in. De tittade på varandra, ryckte på axlarna, och sedan gick kvinnan in.

Jag köpte några småsaker även på Lidl. Bl a lite nyttig avokado, halvnyttig banan, och onyttiga saker som 2 stycken chokladkakor (Ritter Sport med hasselnöt och russin) och 2 sötade yoghurt (Cremoso med fruktsmak). De senare är förstås tänkta för "tröstätning". Klart att jag kommer att gå upp i vikt om jag vräker i mig sådant!

I kassakön fick vi stå på 3 meters håll (markerat på golvet). Livet är påtagligt annorlunda nu i dessa corona-virus-tider! Tur att vi människor är hyfsat anpassningsbara. Men hur ska det gå för alla småföretag (typ caféer och klädesbutiker) som måste hålla stängt och blir utan inkomst? Hur många konkurser får vi i virusets spår?

På Lidl köpte jag också en rosa dipladenia. Det hade jag inte råd till (och inte chokladen heller). Men jag behöver muntra upp mig, och roligare än så här får jag inte. Hoppas nu att jag kan sköta om dipladenian bra, och att den inte får ohyra.

 

Nellie har energi för 3 hundar - allra minst! Hon pockar på uppmärksamhet hela tiden. Hon är nöjdast när jag antingen klappar henne på magen, eller kastar bollen så hon får jaga den. Men hon är också nöjd när hon äter, eller sover i mitt knä, eller när vi har dragkamp.

   

Stella föredrar att ta det lugnt. Hon är nöjd om jag klappar henne lite när jag går förbi.

För fåglarna är livet förstås precis som vanligt. Möjligen märker de att jag är hemma mera. Mio sjunger så vackert!

Det är så mycket jag borde göra. Att-göra-listan är jättelång, och tid har jag ju i överflöd. Men lusten saknas. När jag flyttade mina växter så ställde jag 4 prydnads-saker på hyllan där växterna hade stått. (Se nedan.) 4 saker som inte alls passar ihop sinsemellan. Ingen av dem kommer till sin rätt. Men jag har ingen lust att flytta omkring prydnads-saker just nu.

Jag borde verkligen montera garderobs-backarna som jag köpte för ganska länge sedan. Jag borde också måla luckorna på de grå skåpen på balkongen, det var länge sedan jag köpte färg. Det hade varit bra om jag hade gallrat bland mina kläder, men det kan jag inte just nu. Så tjock som jag har blivit kan jag inte prova de plagg som jag brukar använda. Och så är det minst 100 saker till som jag borde göra... Men, som sagt, jag saknar lust. Jag känner mig aningen deppig...

Jag blir normalt piggare när solen skiner och himlen är blå. När jag tittar ut nu så är himlen ljusgrå. (Det regnar i alla fall inte.) Vi har kallare än normalt också, så nu har jag bara 19° inne. Jag fryser, särskilt när jag sitter stilla. På kvällen sätter jag på elementet bredvid läsfåtöljen några timmar, men jag har egentligen inte råd.

I går kväll läste jag ut boken Mellan fyra ögon. Den var spännande! Jag kommer antagligen att välja ut en ny bok innan kvällen. Tur att jag fortfarande har många olästa i bokhyllan.

Så gott som alla följer noga de strikta karantän-reglerna. Och ändå. I dag har ytterligare 13 människor dött av corona-viruset här i Alicante-regionen. Sorgligt! Stackars dem, och stackars deras familjer! Antalet döda är nu uppe i 30 personer. Totalt är 479 personer smittade, varav 27 just nu vårdas på intensivvårds-avdelning. (Gäller alltså Alicante-regionen.) Så vitt jag vet är ingen i El Campello smittad, men det kan ju ändras.

Suck! Det kommer att dröja länge innan livet kan återgå till det vanliga. Det är allvar nu! Vi måste alla göra vad vi kan för att förhindra ytterligare smitt-spridning.

I Sverige har 20 personer dött nu, och 1746 har konstaterats vara smittade. (Varav 661 i region Stockholm, och 223 i Skåne.) Och smittspridningen fortsätter...

I Luxemburg gäller att alla (som inte tillhör samma hushåll) ska hålla 2 meters avstånd till varandra (men de får vara ute). Det vore väl något för Sverige att ta efter!  

20-03-22:

Den spanska regeringen har beslutat att förlänga vårt estado de alarma (= nationellt nödläge). Det innebär att karantänen ska gälla t o m 12/4 (= påskdagen). Trist - men nödvändigt!

I Santa Pola och Crevillent (söder resp väster om Alicante) skrevs hela 80 böter ut i går. (Det var bl a folk som gick ut för att röka, eller hundägare som gick ut tillsammans.) En lokal kändis sa: "Älskar du någon så gå inte ut". Under natten har ytterligare 58 personer i Alicante-regionen blivit smittade, och ytterligare 10 har dött...

Det har regnat en hel del i natt, och i morse. Men när solen tittade fram i förmiddags, så skyndade Nellie och jag oss ut på en "4-kvarters"-promenad. Stella föredrog att stanna hemma.

Först 2 foton från i morse, när det fortfarande regnade.

Resten är tagna sedan det hade klarnat upp. Men någon blå himmel har vi inte haft, och förmodligen kommer det mer regn.

Fiskodlingen in-zoomad (stora kameran, se längre ner):

Jag har plockat fram min stora kamera. Den som är för stor att ta med ut, men som är utmärkt att ha hemma. Fotona blir mycket bättre! Med den kan jag både ta närbilder och zooma. Dessutom blir färg och ljusstyrka som de ska. Min lilla behändiga krånglar på alla upptänkliga vis, och några till. (Den är färdig för soporna, men eftersom jag inte har råd att köpa någon ny - så får den hänga med ett tag till. Ett dåligt foto kan vara bättre än inget.)

Hon är inte överdrivet rädd för "fågel-skrämmar-banden", fröken Gråsparv. Inte för mig heller. Om det bara var hon som kom, då vore det helt OK. Men inte när hon tar med sig halva släkten...

Jag började på en ny bok i går. Den är lite "tonårsaktig", men underhållande ändå.

Läsa, äta, pyssla med något, äta, gå ut med hundarna, läsa, äta... Ungefär så ser mina dagar ut. Men det går ingen nöd på mig. Det blir lite enformigt bara. Nästa vecka hoppas jag dock ha tillräckligt med energi, för att åtminstone ta itu med något av allt som står på att-göra-listan.

Ute är det kring 15°, och inne har det varit nere i 18,3°. Nu har jag satt på 2 element, det i sovrummet och det vid läs-fåtöljen. Måtte jag ha råd att betala elräkningen när den kommer. Den här perioden blir extra kärv. Dels fick jag mindre pension (pga extra dålig kronkurs), och dels måste jag betala båda mina webbsidor med samma pension. (Räkningen för christel.es kom häromdagen. Den är på 58,07 €.) Jag har bara tänkt ha en webbsida (christel.es), men eftersom jag inte har tagit itu med problemet att få bloggen att fungera där än så...

I sängen under datorbordet ligger Stella och snarkar. Det gjorde hon aldrig när hon var yngre. Nellie ligger bredvid henne. Själv ska jag återgå till läs-fåtöljen. Jag lär knappt hinna sätta mig förrän jag har båda hundarna i knäet. Vi var nyligen ute alla 3, på ytterligare en "4-kvarters"-promenad. Kanske man bara får gå 2 kvarter hemifrån, men här är det så lugnt och dött nu att ingen ser oss. 

Grekland inför nationellt nödläge med utegångsförbud (liknande det vi har) fr o m måndag morgon.

Tyskland inför också nya reglerna fr o m måndag. Reglerna innebär förbud mot att samlas fler än två personer tillsammans, gäller både ute och hemma (fast i egna hushåller är antalet förstås obegränsat), samt att alla ska hålla minst 1½ meters avstånd.

Sverige? (Men vår stadsminister ska ju hålla tal i kväll, med anledning av viruset.)

Ute har det börjat regna igen. Jag läser...

20-03-23:

Läget i Spanien just nu:

Över 33 000 spanjorer har hittills testat positivt för covid-19. Tolv procent av de smittade är läkare, sjuksköterskor och andra anställda inom vården. De senaste 24 timmarna har 462 dödsfall rapporterats. Med en total dödssiffra på 2182 personer är Spanien nu det land i Europa med flest döda efter Italien. "Det värsta ligger fortfarande framför oss", säger Spaniens premiärminister Pedro Sanchez.

I morse gick Nellie och jag en rask 4-kvarters-promenad för oss själva. (Tack Nellie! Vad skulle jag ha gjort utan dig?) Mitt på dagen gick vi en synnerligen långsam 2-kvarters-runda alla tre. Då fick jag i alla fall mycket frisk luft, för det blåser i dag. Under båda promenaderna hade vi sådan tur att solen tittade fram. (Nu regnar det.)

Under den senare promenaden passade jag på att knycka 3 små sticklingar murgröna, från Cinco Torres jättelånga häck. Jag har satt dem i en liten vas på balkongen, och hoppas att de bildar rötter. Jag behöver lite att pyssla med...

Längre fram, när den hårt beskurna brokbladiga bougainvillean i kvarteret bredvid har vuxit till sig, ska jag ta en ny stickling från den också. Den första överlevde inte. Jag skulle nog ha väntat med att plantera den, och låtit rötterna växa till sig först. Lätt att vara efterklok...

Emellan promenaderna gick jag till Consum. Det var bara 4 före i kön, så jag fick komma innanför entré-dörrarna ganska snart. En expedit såg till att jag tvättade händerna i desinficerande gel, och sedan tog på mig plasthandskar. Därefter fick jag gå in i butiken.

Jag tycker det är bra med allt det här säkerhets-tänket. Det räddar säkert många liv. Det enda tråkiga är att man inte får gå motions-promenader. Utomhus, om man håller mer än 1½ meters avstånd, så kan viruset inte smitta. De dagliga promenaderna saknar Annevi och Staffan också! Det gör nog alla som är vana vid att röra på sig. Lena H är i Skåne. Hon får promenera, men saknar sol och värme. (Fast just nu har vi inte mycket sol och värme här...) Själv vill jag ha både frihet och solsken!

Mitt favoritcitat (av H C Andersen): Solsken, frihet och en liten blomma måste man ha.

Vi får ha tålamod. Frihet och solsken kommer vi att få! Längre fram.

När solen sken en stund, så ville Stella ut på balkongen. Jag öppnade dörren. Då passade fröken Gråsparv på att flyga in. Hon hann knycka några frön från sparvpapegojorna, innan jag lyckades få henne att förstå att hon borde flyga ut igen. Suck! Jag gillar lilla fröken Gråsparv, men hon får faktiskt inte komma in.

Nedanstående läste jag i Må Bra:

Jag tittade på instruktionsfilmen (skärmdump nedan, kvinnan har god marginal), men jag valde att använda måttband.

Hälften av 155 cm = 77,5 cm. Lite marginal har jag, men det lär väl ändra sig - så mycket som jag äter de här dagarna i "rumsarrest".

Jag läste ut Min förlorade oskuld i förmiddags. Boken var underhållande, men vände sig till yngre läsare. Jag har redan hunnit börja på en ny bok, den här gången en fakta-bok. Boken är mycket intressant! (Och lättläst.)

20-03-24:

Några aktuella tidningsrubriker:

Tänk om spanska regeringen hade tillåtit motion utomhus (som Storbritannien gör, se nedan)! Det hade gjort stor skillnad!

Nästan alla länder har infört hårdare regler. Men inte Sverige...

Ni kan ju ändå försöka att hålla avstånd till andra, även om ni inte måste.

I dag är vädret ännu tristare än i går, för hittills har det regnat hela tiden. Klockan är drygt 11, och vi har ännu inte haft lust att gå ut på promenad. Stella och Nellie har passat på att motionera inomhus i stället. Det är inte ofta de leker med varandra numera (Stella vill sällan), men nyss hade de skoj tillsammans en bra stund. Jag hann fånga den sista stunden (men hade tyvärr bara lilla kameran till hands).

       

       

Fotona nedan på hundarna är från i går:

Så har ytterligare 3 personer dött i Sverige. Jag tycker att Sverige inför för få restriktioner, i för långsam takt. (Senast att bara bordsservering ska tillåtas på restaurangerna.) Regeringarna (och opinionen) i nästan alla andra länder (däribland Spanien) menar att de själva har infört sina restriktioner för sent, för att de inte insåg allvaret i tid. Detta skulle Sverige kunna ta lärdom av.

I Spanien är läget akut. Värst är det i Madrid, Baskien och Katalonien. Det sägs att sjukvården kommer att nå sin gräns på onsdag, men redan nu är läget kritiskt i Madrid. Där ligger det t o m sjuka människor på golvet i sjukhus-korridorerna.

Med anledning av att Kina meddelar att karantänen av Wuhan (coronavirusets epicentrum) kommer att avslutas helt den 8/4, skriver Lena Mellin (Aftonbladet) bl a så här: 

Det är klart att vi behöver ha lite positiva framtids-perspektiv mitt i allt eländet. Men ännu får vi ha tålamod, och göra vad vi kan för att minska smittspridningen...

Nellie och jag gick nyss en rask runda. Det var uppehåll men blåsigt och grått. När jag med glad röst sa "Ska vi gå ut", såg Stella förskräckt ut och gömde sig, som ni ser nedan. Hon slapp följa med. Trots det tråkiga vädret tyckte jag att det var skönt att andas frisk luft och röra på benen en stund. 

Jag kan inte hålla på att äta och äta, dagarna i ända. Jag vill ju inte bli tjock! (Snart kommer jag inte i några av mina kläder!) Jag brukar inte äta något med socker eller vetemjöl i (eftersom jag vet att sådant både gör mig tjock, och triggar suget) - men nu gör jag. (Jag har redan ätit upp båda chokladkakorna!) Jag äter ofta 2 salta kex (coquetas de avena y chia) med ost på, till mitt te. Gott! Fast kexen innehåller förstås mest vetemjöl. Om jag slutar med choklad så kanske jag kan unna mig kex utan att bli ännu tjockare. Eller?

   

Te dricker jag ofta, för att jag fryser. Men också för att jag har tråkigt. Normalt diskar jag bara ur temuggarna och tekannan med varmvatten, diskmedel och diskborste. Men det blir beläggningar av te på insidan ändå. I dag la jag 2 muggar och min lilla tekanna i blöt i min väldigt lilla diskbalja. (Jag kan inte förvara en större i vask-skåpet.) Sedan skrubbade jag rejält, så nu är de rena. Eftersom jag bara har en ho, som också tjänstgör som utslagstratt, så blir den för smutsig för att kunna diska i. Särskilt nu.

   

Nu (sedan 3-4 veckor tillbaka) är nämligen spaken till mitt Brita-on-tap-filter trasig. Den har brutits av till 80%, och går inte längre att använda. Jag lyckades ställa den i läget "filtrerat vatten", men kan inte vrida tillbaka den. (Det röda "bandet" har jag satt på som påminnelse, för om jag försöker dra i spaken så kommer den att gå av helt.) 

Jag tror inte att det finns tillräckligt starkt lim för att laga spaken. Plast brukar vara svårt att laga, och i detta fallet måste lagningen tåla en hel del. Ja, jag får filtrerat vatten, vilket är det viktigaste. Men nedan ser ni den kraftigaste vattenstråle jag kan få i "filtrera-läget". Det är ju inte konstigt att min ho är skitigare än vanligt. Nu kan jag inte skölja av den ordentligt.

Filtret höll i knappt 2 år. Jag har för mig att det kostade ca 45 €. Så småningom, när jag får råd - och affärerna öppnar igen, så får jag väl köpa ett nytt. Men innan dess ska jag försöka laga det. Kanske lagningen kan hålla någon dag?

Något helt annat. Jag läste den här gripande artikeln i dag: https://ettlivpaflykt.story.aftonbladet.se/chapter/metoo/. Om Khitam som tvingades gifta sig 14 år gammal.

Nedan mitt tjusiga ben. Såren läks fint, men benet är fullt av "hårda knutor och gropar" (där blodådrorna är borttagna). I dag är det 25 dagar sedan jag opererades. (Jättetur att jag hann bli opererad innan corona-viruset-läget blev akut.) Jag undrar om det är normalt med "knutor och gropar", och hur länge det dröjer innan benet blir "normal-slätt" igen? För det blir väl slätt igen? I vanliga fall hade jag gått till vårdcentralen och bett en sjuksköterska titta på benet, men i dessa tider vill jag förstås inte belasta sjukvården med en sådan här bagatell.

Jag har inte ont, men jag känner fortfarande av "operations-området" vid varje steg jag tar, samt på natten när jag försöker sova. Det är så det kan vara när man har kommit in i "reparations-åldern"...

Färska "eländes-siffror":

Nu meddelar Nellie att hon också har tråkigt. Hummr, säger hon. Det betyder att hon vill att jag ska leka med henne. Det är väl bäst att jag lyder...

Jag har stått (och suttit) för mycket framför datorn i dag. Jag känner det i nacken och axlarna. Om jag inte passar mig riskerar jag att få riktigt ont. Jag läser nyheter som aldrig förr. Indien har bara 500 bekräftade fall av corona-viruset, ändå sätter de hela landet i karantän. Det är säkert klokt gjort, men tanke på hur tätt folk bor i slum-områdena (som har undermåliga sanitära förhållanden).

Det känns som om Sverige snart är det enda landet som inte inför några riktiga restriktioner. Hur kommer det att gå för Sverige?

Matematiker har räknat ut att vi får dras länge med viruset här i Spanien. Toppen beräknas komma vid månadsskiftet maj-juni. (Men om det blir varmt tidigt, kan toppen komma tidigare - och då får sjukvården svårare att klara alla patienter.)

Som jag förstår det, så kommer inte Ulf att kunna komma till El Campello i april-maj som planerat (fast resa och boende är bokat och betalt). Och Linda, Alva och Robert som tänkte komma i slutet på maj, får nog skjuta på sin resa. Däremot bör jag kunna resa till Sverige i juli-augusti som jag har planerat. Viruset kullkastar både stort och smått!

Det nedan är bara intressant för er som bor här i Spanien.

I kväll klockan 20 (= nu), liksom andra kvällar, går folk ut på sina balkonger (eller står i fönstret) och applåderar (och busvisslar) för all sjukvårdspersonal. Det känns fint! Första kvällen jag hörde det så förstod jag inte vad det var, men nu vet jag. Jag tror att man gör så på vissa orter i Sverige också.

Nu tänker jag läsa vidare om intelligenta växter.

Äntligen har jag skapat en Sparad dagbok 62. Tyvärr tog det exakt 18 minuter, och otaliga försök, innan Hyperlänk svarade. Om den länken inte fungerar, så kan man inte se webbsidan. Jag läste i boken medan jag väntade på att programmet skulle svara. Jag har lärt mig, att om jag "klickar igen" så tar det bara ännu längre tid. Alltså väntade och väntade jag. Och till slut kunde jag fylla i "adresserna".

Nyss fick jag ett mejl som berättade att min spanska heminrednings-tidning El Mueble inte kommer att delas ut nu p g a corona-viruset. Närmare förklaring stod inte. Däremot stod det att jag inte skulle missa ett enda nummer, för tidningen kommer att delas ut - sen. Typiskt! För det är NU som jag behöver läsa mer än någonsin, för att få dagarna att gå.

Nu ska jag läsa lite mer om växter, och sedan är det läggdags. 

20-03-25:

Sjukvården går på knäna här i Spanien. Många virus-smittade dör varje dygn. Alltför många...

Som jag kan bedöma det, beror katastrofen mycket på att man införde det nationella nödläget ca 2 veckor för sent. Det skulle ha blivit som den grå kurvan, men blev till hälften som den röda.

Själv undrar jag; Varför dör så många i Europa? Vi har ju bra sjukvård, och vi lever under bra sanitära förhållanden. Men framför allt - vi var förvarnade! Kina togs på sängen, ändå har de färre döda. Varför? Vad är det som har gått snett i Italien och Spanien?

Professor Agnes Wold (nedan) påpekar vikten av att hålla 1½ meters avstånd till varandra. Enbart om svenskarna förstår hur viktigt detta är, kommer Sverige att klara sig från att hamna i samma situation som Italien, Spanien, Tyskland, Frankrike m fl. Agnes Wold påpekar att det är en total missuppfattning att hon är lugn. Det tror hon inte att någon är inför den här pandemin. Själv träffar hon inte ens barn och barnbarn nu, eftersom hennes man tillhör riskgruppen på mer än ett sätt. Hon menar att det är viktigt att följa Folkhälsomyndighetens anvisningar. 

Sverige gör som bekant en egen bedömning av läget, vilket bl a syns på kartan nedan.

Ja, inte är det roligt precis, det här corona-viruset som vänder upp-och-ner på vår värld. Här har vi till råga på eländet ovanligt kallt, mulet och så regnar det då och då. Ute är det bara 13°, och innan jag satte på elementen i förmiddags så hade jag 17,3° inomhus. (Nu har jag 19,0°.)

I dag säljer Westwing en precis likadan aktivitetsmatta som jag har, och till ett bra pris. Jag köpte min på https://elarmariodesugar.com/, men de har sålt slut på sina. Det är en superbra leksak! Den bästa aktivitets-leksak jag har. (Dessutom är den tvättbar.) Jag rekommenderar den verkligen.  

Om någon av er som bor här i Spanien skulle vilja handla hos Westwing, så hör av er till mig först. Om jag "bjuder in er" så får både ni och jag en rabattkupong på 20 € som man kan handla för.

Bor ni i Sverige och vill köpa en sådan här "Pet Snuffle Mat", så googla på tillverkaren InnovaGoods.

I förmiddags gick jag till veterinären och köpte mer medicin till Stella. Jag vill inte riskera att stå utan, om jag skulle bli smittad och behöva isolera mig i hemmet. (Sjukhus kan det inte bli tal om för min del, för jag har ingen som i dagsläget kan ta hand om mina hundar.) Hos veterinären fick jag vänta utanför. De gläntade bara på dörren, och tog emot min beställning. Sedan lämnade de mig medicinen, och sträckte ut "kort-dosan". (Sjuka djur får naturligtvis komma in, men bara i undantagsfall deras hussar och mattar.) Det ligger förstås i vårt intresse, som djurägare, att veterinärerna håller sig friska!

Tack vare promenaden till Eurocan så fick jag 1900 meters extra promenad. Skönt och välbehövligt!

Javisst är det bra att kunna räkna!

Jag hade en elev en gång, som påstod att han inte behövde lära sig räkna. Han skulle nämligen bli rock-stjärna och tjäna massor med pengar! Jag sa att då skulle jag kunna bli hans manager, och få 60 % av inkomsterna. Han protesterade inte förrän jag hade förklarat det där med procent. Han förstod sen, att man faktiskt måste kunna räkna för att klara vardagslivet - och för att inte bli lurad i affärer.

Nedan regler för antalet personer som får lov att "samlas".

Nu har 42 personer dött av corona-viruset i Sverige...

Nu har jag läst ut Intelligenta växter. Den var mycket intressant. Den bygger delvis på samma forskning som boken Trädens hemliga liv, som jag tidigare har läst. Men redan i början på 80-talet läste jag om den första forskningen som visade att växter har minne, och kan skilja på olika människor. Ämnet fascinerar mig!

Nästa bok jag ska läsa blir en deckare. Jag tror att jag nöjer mig med att läsa förordet i kväll.

20-03-26:

I går var det den kallaste mars-dagen i Alicante sedan 2004. De började mäta temperaturerna 1938, och så här kallt är det nästan aldrig i mars. Men 1975 var det bara 12,6°. (Gäller högsta dagstemperatur. Lägsta temperaturen var i går 8°.) Det är inte konstigt att jag fryser, både ute och inne. I morse hade jag 16,3° i sovrummet och 17,6° i vardagsrummet. Jag har inte råd att ha elementen på nattetid, och egentligen inte dagtid heller, men nu har jag satt på 2 av dem. Om jag nu ska måste stå ut med "rumsarrest", så vill jag inte behöva frysa samtidigt.

I tidningen Información kan jag läsa om det första klagomålet rörande bristande resurser på sjukhusen i Alicante-provincen, och att man vid sjukhuset i San Juan testar folk för viruset medan de sitter kvar i sin bil. Provresultatet kommer inom 4-5 timmar.

   

Vad som händer i Sverige har ni förstås själva koll på. Själv tycker jag att det är hög tid att införa strikta regler för hur nära varandra man får stå. Det är grundläggande. Sedan finns det en del annat att önska också. Helsingfors är satt i karantän. Själv tror jag att det vore bra om Stockholm också sattes i karantän. Och att skidanläggningarna i Sverige stängdes ett tag framöver. Jag är förstås ingen expert, jag bara ser hur andra länder har gjort - oftast för sent. Sverige skulle kunna göra det i tid (senast i dag alltså). Det vore dåligt för ekonomin, men skulle rädda människoliv - och det borde vara viktigast.

I dag har vi solsken. (Fast enligt prognosen ska det börja regna igen i eftermiddag.) Stella ville inte följa med på morgon-promenaden, så det blev bara Nellie och jag. Jag skäms nästan för att säga det, men jag blev glad för att Stella stannade hemma. För då kunde Nellie och jag gå både raskt och långt. Eftersom vi inte får gå så långt hemifrån så gick vi först 3 kvarter åt ena hållet, sedan 3 åt det andra, och slutligen 3 kvarter åt det 3:e hållet. Varken Nellie eller jag klarar av att vara stilla dagarna i ända. (Stella följde med på den något kortare mitt-på-dagen-promenaden.)

Det är inte precis någon trängsel på trottoarerna.

Vi har en strandsatt cirkus här i El Campello. Den kom dagen innan det nationella nödläget utlystes. Nu kan de bara vänta på bättre tider.

De bor i alla fall i stora fina vagnar, så det går inte mer nöd på dem än på oss andra.

Varje gång jag går förbi det här huset så gläds jag åt de vackra färgerna, och alla fina blommor.

Men när jag ser den f d vackra brokbladiga bougainvillean i kvarteret bredvid, då blir jag ledsen. De beskar den alldeles för hårt. Många grenar är vissna, och bara ett fåtal har färska skott. (Ett rödaktigt syns mitt på fotot.) Hoppas den tar sig igen. Om den gör det så ska jag knycka en liten stickling längre fram.

Vi gick raskt, men stannade naturligtvis var gång Nellie ville nosa eller kissa.

Nu är årets pelargon korad. Den är påfallande lik en av dem som jag har på balkongen. Kanske är det inte exakt samma sort, men en väldigt nära släkting måste det vara.

Nedan min som ser nästan likadan ut. Solen har gått i moln, och jag kan inte komma nära pelargonen just nu. (Jag har nämligen ställt en tvättställning full med tvätt framför.) Jag ska ta ett nytt foto vid senare tillfälle, så det går lättare att jämföra.

20-03-27:

Som om det inte vore nog med att vi har utegångsförbud... Det är ännu kallare i dag än i går. (I morse hade jag 16,9° i sovrummet och 17,8° i vardagsrummet.) Och dagens väderleksprognos ser ut så här:

Ännu (klockan är 10:30) har vi inte varit utanför dörren. Vi är alla 3 mycket glada för hundarnas inomhus-toalett. De behöver aldrig hålla sig. Så här såg den ut i morse när jag klev ur sängen (hundarna hade då varit vakna 1 timme):

Det är lätt att ta det lilla bajset med toapapper och sedan slänga det i toaletten. Nedan slickar Nellie öronen rena på Stella. Tja, något får de ju ha för sig.

Jag har läst att på flera orter har hundägare fått böta för att de har gått för långt hemifrån. (Flest i Benidorm och Sevilla.) Regeln säger 100 meter, men de som har fått böta har oftast varit 1 km hemifrån. Eftersom de enda kartor jag kan få tag i över El Campello saknar skala, så kan jag inte kolla hur långt 100 meter är. Och själv har jag bara en vag uppfattning. Jag tror att jag går lite för långt med mina små, men troligen inte mer än 200 meter hemifrån, och jag tror inte att jag riskerar böter för den ringa överträdelsen. (Men om jag hade gått ner på El Paseo, som ligger 300 meter bort - då hade jag riskerat böter.) Jag fortsätter som vi går nu. Fast just i dag går vi kanske bara 50 meter hemifrån, i alla fall om det regnar.

Cirkusen jag visade foto på i går (Mouse cirkus) har det inte så bra som jag trodde. Eftersom de står helt utan inkomst, så har de inte längre pengar till mat. (Deras  enda inkomstkälla är föreställningarna. Och av förklarliga skäl kan de inte hålla en enda nu.) De är 14 personer, varav 5 barn. De skickade ut ett SOS via Facebook. Och nu har snälla El Campello-bor kommit till deras undsättning, och skänkt dem en massa mat. "Människorna i El Campello är extraordinära", säger cirkusens talesman Cristopher.

Väldigt många människor här i El Campello bär munskydd när de går ut. Det är både bra och dåligt.

Dåligt för att det INTE skyddar personen som bär det mot virus-smittan. (De enkla munskydd som vi som inte jobbar inom sjukvården kan köpa håller inte tätt + att de inte skyddar ögonen.) Detta ger en falsk trygghet.

Däremot skyddar munskyddet om det är en smittad person som bär det. Detta för att dropparna vid en eventuell hostning stannar i munskyddet, och de mötande (friska) inte får dem på sig. Men en person som har covid-19-liknande symtom ska ju inte gå ut alls! Även om vi tror att det bara är en vanlig förkylning eller influensa vi har, så ska vi isolera oss i hemmet om vi får hosta och feber. Bättre att ta det säkra före det osäkra.

Jag gick ut på balkongen och tittade till mina pelargoner. Även i mulet väder är de vackra!

I dessa dagar av "husarrest" har internet-användningen stigit oerhört här i Spanien. De som sänder streamad film har fått sänka sin kvalité för att nätet inte ska braka ihop, och själv har jag ofta svårt att ladda ner (eller upp) webbsidor. Nedan aktuell hastighet. Jag betalar för 300 Mb/sek...

Dagen svarta siffror. Sverige: antalet smittade 2 806, antalet döda 66 (2,35%). Spanien: antalet smittade 57 786, antalet döda 4 365 (7,55%). Världen: antalet smittade 528 661, antalet döda 23 946 (4,52%). Sorgligt!

Ulf påpekade att Google Maps faktiskt har skala. Så nu har jag kollat. Den röda stjärnan visar vårt hus. 100 meter blir bara vårt kvarter + ½ till. (De röda strecken är 100 meter, jag klarade inte av att lägga in en cirkel runt vårt hus.) Men jag mätte att jag (fågelvägen) faktiskt bara bor 217 meter från El Paseo, och således ca 235 meter från havet - inte 300 som jag trodde. (Det blir nog 300 meter när man går.) De blå stjärnorna visar var jag brukar gå, och de gröna vad som känns som ett absolut minimum.

Kanske jag borde vara försiktigare, och bara hålla mig inom det "grön-stjärniga" området? Vi kan ju gå först åt det ena hållet, och sedan åt det andra, så vi kommer upp i något fler meter sammanlagt. Men tänk om jag hade haft en STOR hund, med STORT rörelsebehov. Då är ju 100 meter nästan ingenting! Då vore 1 km ett minimum!

I vanliga fall går jag sammanlagt mellan 2 och 6 km per dag, beroende på vädret.

Klockan 13 var det bara 11,4° ute, och nu 14:45 är det 11,6°. Rekordlåga siffror! Varje gång jag tittar ut (eller går ut på balkongen för att känna efter) så regnar det, och vi har ännu inte varit utanför dörren. Jag har lekt både kasta-boll-leken och dragkamp-leken med Nellie, och så har jag klappat Stella lite extra. Men både hundarna och jag måste snart ut och röra på oss! I alla fall Nellie och jag! Vi får ta på oss regnkläder. Jag stoppade stegräknaren i fickan i morse, för att se hur få steg det blir en sådan här dag. Den visar just nu bara 917 steg. Minimum för hälsans skull är 4700 steg per dag, varje dag - 365 dagar om året.

Siffrorna för antalet döda stiger. Nu har 92 personer dött i Sverige.

För en stund sedan åt jag en skål kylskåps-kall yoghurt. Det var gott, men jag blev så frusen att jag skakade. Sedan drack jag en kopp te, så varmt som jag klarade av, och nu fryser jag bara lite. Men boken jag läser är både bra och spännande! Alltid något positivt!

Kopierat från Svenska Magasinet:

Jag har nu läst ut boken Rött stoft. Den var spännande till sista sidan, och person-teckningarna var bra. Rekommenderas! Klockan har hunnit bli 17:45, det regnar fortfarande ute, och jag har bara kommit upp i 1687 steg - trots att jag gjorde ett antal "höga knälyft med hopp" i köket. Nellie och jag gick ut och slängde sopor i regnet, det blev väl 30-40 meter sammanlagt...

Nej, det har inte varit någon rolig dag i dag.

Norska Spaniaposten, https://spaniaposten.no/, bidrar med den här informationen:

Klockan 19 blev det plötsligt uppehåll! Då rusade vi ut. Vi gick en näst intill laglig runda, inom "grön-stjärne-området" alltså. Det var vått, kallt och ruggigt ute - men skönt att röra på benen en stund. Tyvärr blev promenaden bara 1027 steg lång, så jag är bara uppe i 2935 steg sammanlagt. En bra bit kvar till minimi-antalet 4700... I morgon ska det förmodligen bli bättre väder. (I så fall får vi väl passa på att gå ut varannan timme.) Håll tummarna för solsken!

20-03-28:

Solen skiner! Vilken skillnad det gör! Himlen är inte molnfri, men ändå. Vi har visserligen ovanligt kallt fortfarande, så det blir kallt inne också. I morse var det bara 15,8° i sovrummet, och 17,2° i vardagsrummet. (Som ni vet så ligger sovrummet åt norr och vardagsrummet åt söder, därav temperatur-skillnaden.) Jag måste ha vetevärmare i sängen för att kunna somna, annars fryser jag för mycket (framförallt om fötterna). Men sedan håller jag värmen bra under mitt tjocka vinter-duntäcke. (Tack för täcket Gun! Jag skulle inte klara en vinter utan det.)

Det ligger snö på de höga bergen nu. Snögränsen går vid 1'300 meter.

Efter hundarnas frukost, men före min, så gick Nellie och jag en rask promenad (delvis inom "blå-stjärne-området"). Stella ville inte följa med. Jag hade velat gå mycket längre! Men nu blev det i alla fall 1648 steg före frukost. (Totalt i går kom jag bara upp i 3521...) En vanlig vecka så går jag sällan mindre än 10'000 steg per dag. Utegångsförbud är förödande för både muskler och kondition (och därmed hälsan).

Tänk om man hade kunnat!

I går kväll började jag läsa boken nedan. Grishams böcker är alltid väldigt spännande.

Läsa ska jag göra i kväll. Nu ska jag passa på att uträtta alla lagliga ärenden jag kan, i förhoppning om att få sol, frisk luft, och åtminstone lite motion.

Nu är jag uppe i 4912 steg. Först gick jag till tidningsaffären Poupee och köpte Cosas de Casa som äntligen hade kommit. (Allt är försenat.) Jag gick förbi stället där Rolf brukar spela. Han hade skrivit ett nytt meddelande. Det gläder mig att det är bra med honom!

Sedan gick jag till Lenas lägenhet. Där var allt OK och inga växter behövde vattnas. Därefter gick jag till Mercadona. Det var kö utanför, så jag fick vänta en stund. Vakten vinkar fram en person åt gången, efter hand som någon annan går ut.

I dag köpte jag inte minsta lilla chokladbit, men ganska mycket frukt, samt grönsaker, nötter och yoghurt.

På hemvägen såg jag Annevi på håll. (Hon var på väg till Lidl.) Vi ropade hej och vinkade. Det är vad socialt umgänge vi kan ha dessa dagar...

Nu ska vi ut på promenad, mina hundar och jag. Den här gången vill Stella säkert följa med. Det är växlande molnighet (solen tittar fram halva tiden), och utomhus-temperaturen är uppe i 15,8°. Mycket bättre väder än i går!

Inte förrän på dagens 3:e hund-promenad ville Stella följa med. Och ändå fick jag bära henne den sista biten hem. Jag räknade ut (med hjälp av stegräknaren och min normala steglängd) att våra promenader nu blir mellan 400 och 800 meter. Inte mycket att komma med, och då går jag ändå lite längre hemifrån än vad man egentligen får. Just nu (1 timme innan läggdags) visar min stegräknare på 8349 steg. Betydligt bättre än i går i alla fall.

Men i morgon är allting stängt, och gatorna ligger öde. Då kan jag knappast komma upp i mer än 4000 steg, hur gärna jag än skulle vilja. En söndag skulle det synas tydligt om jag gick för långt hemifrån... Men det ska bli sol i morgon, en tröst i eländet!

Boken är spännande och jag läser en hel del (sittande i läs-fåtöljen tillsammans med hundarna). Men jag måste upp och röra på mig då och då. Min kropp mår inte bra annars. Dessutom fryser jag. Den högsta temperatur som jag har lyckats få inomhus i dag är 19,1°.

20-03-29:

Ute skiner solen, men det är kyligt. (I morse hade jag bara 16,6° i sovrummet.) Det skulle vara så skönt med en långpromenad, men vi får nöja oss med våra lagliga rundor. Morgon-promenaden gick Nellie och jag själva. Stella vill sällan följa med på mornarna. Kanske hon har extra ont då? Då är det ca 24 timmar sedan hon fick kortison, och ca 12 timmar sedan hon fick opiater. Nu ska vi snart gå en mitt-på-dagen-promenad, och då hoppas jag att hon vill följa med.

Förmiddagen har jag ägnat åt att slarvstäda lägenheten, och sedan läsa ut Domarens brev. Boken var spännande, men inte riktigt lika spännande som vissa andra av Grishams böcker. Slutet var oväntat.

Här i Spanien har ännu fler dött av corona-viruset, och reglerna har skärpts ytterligare. Några skärmdumpar från svenska tidningar:

Så på måndag morgon kommer inga byggjobbare att jobba på bygget bredvid vårt hus. Och några av mina grannar, som hittills har jobbat, får stanna hemma.

Det blev bara Nellie och jag på promenaden. Nedan visar Stella hur hon ser ut när hon inte vill följa med. Lite rädd, lite ynklig, och med tydligt kropps-språk så jag förstår. Jag blir förstås bekymrad. Hur ont har hon? Hundar brukar tycka att det är roligt att få följa med ut. Nellie tycker att det är jättekul. Men allt oftare vill Stella stanna hemma.

   

Nyligen bad Stella mig att öppna balkong-dörren. Nu ligger hon där ute i solen. Temperaturen har faktiskt stigit till 17,5°, så i solen är det tillräckligt varmt. Det är inte sol och frisk luft Stella ogillar, utan att promenera. När vårt nationella nödläge är över ska jag ta Stella med till veterinären, och så får vi diskutera det hela igen. Vi vet ju att om vi ökar kortison-dosen, då mår Stella bättre, men samtidigt ökar biverkningarna, som får henne att må sämre på andra sätt. Det är en väldigt svår balansgång.

Stella tycker om att äta, och hon tycker mycket om att ligga i mitt knä (eller bredvid mig i min säng), när jag klappar henne. Särskilt mycket tycker hon om att bli klappad på magen. Och så tycker hon om att ligga i solen, eller intill elementet när det är på. Får hon ut tillräckligt mycket av livet? Var går gränsen? När tippar brädan över? På ena sidan smärta, på andra sidan livsglädje. Det är bra synd att hundar inte kan prata.

Jag översatte det jag har skrivit ovan om Stella, och skickade texten till veterinär Cristina. Hon svarade bl a (min översättning):

Varje hund har sin egen karaktär. För Nellie är livet lätt, roligt, och hon oroar sig inte för någonting. För Stella är Nellie hyperaktiv, lite galen ... Stella har inte tillräckligt med energi för att följa henne. Hon vet att när hon rör sig för mycket, så känner hon sig dålig senare, det är min åsikt. Det betyder inte att Stella är olycklig, men hon har sin egen livsstil ...

Sedan menade Cristina att jag förstås känner Stella bäst, att jag är den som lättast kan avgöra hur Stella mår, och att jag kan beställa tid så snart livet återgår till det normala. (Jag ska beställa tid då. Hur som helst så behöver hundarna få klorna klippta.)

Men för 2 år sedan tyckte Stella att det var roligt att följa med på alla promenader. Och för 2 månader sedan hände det inte att hon vägrade följa med 2 gånger samma dag. Jag tror inte att det är av "bekvämlighet" Stella väljer att vara hemma. Jag tror att hon har betydligt mer ont. Men jag tror att än så länge väger det positiva över.

I dag kommer jag nog över de 4700 steg som är absolut minimum ur hälsosynpunkt. Stegräknaren står på 4355 steg nu, och vi ska snart ut på en sen eftermiddags-promenad. Men hur kommer det att bli de kommande dagarna? När vädret ska bli så här:

Jag har valt en ny bok, som jag ska börja på i kväll. En tragisk historia ur verkliga livet. Men också en bok som visar vilken skillnad vilja och kämparanda kan göra. Alison sa under rehabiliteringen: "Jag tänker inte låta dem ta mitt liv ifrån mig."


Svenska Magasinet förtydligar inom vilka yrken det är tillåtet att jobba (fr o m i morgon):

Renhållnings-arbetare också, tar jag för givet.

I Sverige har 110 personer dött nu. Jag har tappat räkningen på det aktuella antalet i Spanien. Det blir fler för varje dygn, och sjukvården går på knäna.

Stella följde med på sena eftermiddags-promenaden. Vi gick förstås långsamt, och inte så särskilt långt. Stegräknaren har i alla fall kommit upp i 5850 steg, och några till blir det väl innan läggdags. (Fast jag planerar förstås att sitta stilla och läsa.)

Något annat. På sistone har jag tyckt mig se, att Nellie ibland lyfter upp sitt vänstra bakben korta stunder, när hon går raskt (eller springer). Kan det vara början på patellaluxation tro? (Grad 2 i så fall.) Det är ju inte ovanligt på chihuahuor från spanska kennlar (eftersom det inte finns någon regel här som förbjuder parning av defekta hundar). Det vore trist om Nellie har defekten, men inget att göra. Jag ska be veterinär Cristina undersöka Nellies ben, vid vårt nästa besök. Det känns som om samtliga mina hundar har varit behäftade med ett eller annat dåligt anlag. Jag vill förstås (precis som alla andra) ha 100% friska hundar!

Frågan "Vad är patellaluxation?" besvaras så här (av Agria):

Jag glömde berätta, att när vi nyss var ute så var det alldeles tyst och öde. Det var ju skönt på sitt sätt, men onaturligt. Vi hörde ingen bil, vi såg ingen människa. Fast nästan hemma igen så hörde jag några som stod och pratade med varandra. De stod på var sin balkong, i husen mitt emot varandra, och pratade (med höga röster). Tja, när inget annat socialt umgänge erbjuds så...

20-03-30:

Nu tittar solen fram. Den ska göra det mitt på dagen. I morse när Nellie och jag gick morgonrundan, då var det grått. Det var öde också. Inga bilar, inga människor, inte ens någon annan hundägare. Fast jag såg brevbäraren på håll. När Nellie och jag hade gått 3/4 av vår runda, och var 2 kvarter hemifrån, så började det plötsligt regna rejält. Vi sprang den sista biten hem. Nellie tyckte att det var jättekul! Själv märkte jag att min kondis har blivit sämre. Jag blev andfådd...

Tänk alla de som inte ens kan gå ut med en hund. De riskerar ju blodpropp om de bara sitter stilla, i alla fall de äldre. Själv hoppar jag några hoppsa-steg i köket då och då, samt gör tåhävningar - för blodcirkulationens skull. Men hur många äldre gör det? Och hur klarar barn (med massor av spring i benen) av att vistas i en lägenhet hela dagarna? Utegångsförbud är trist! Men här är det nödvändigt!

Själv sitter jag förstås mycket stilla, mycket mer än jag brukar. Jag har nästan bara läsning att fördriva tiden med. Hundarna uppskattar mycket att jag sitter stilla, och att de får ligga i mitt knä. Så de tycker nog att vi har det toppen. Stella brukar somna ganska bums, men Nellie pockar på uppmärksamhet. Ibland försöker hon klämma in sig mellan mina ögon och boken. Men hon är stilla så länge jag klappar henne. Då njuter hon. Och om jag slutar klappa (kanske för att vända blad), då sticker hon in sitt lilla huvud i min hand och talar om att jag ska klappa henne mer. Det senare är ju ganska gulligt.

Han uttrycker sig bra, Carl Bildt!

Sedan utegångsförbudet började har betydligt fler spanjorer än vanligt adopterat en herrelös hund. (Det kan tydligen ordnas digitalt.) Detta uppmärksammar Antonio Vercher, åklagare på motsvarigheten till Jordbruksverket. Han är orolig för att många av hundarna bara har adopterats för att den nye ägaren ska ha rätt att gå ut, och kommer att överges när den här krisen är över. Han framhåller att det är ett brott att överge en hund, och han har begärt in uppgifter från "hund-adoptions-organisationerna". 

Mycket viktigt (från Svenska Magasinet):

(Mascarilla betyder munskydd.)

Solen sken 1 timme, men resten av dagen har den gömt sig bakom molnen. Stella följde med på promenad 2 och 3. Nu är min stegräknare uppe i 5201 steg, fast jag inte har handlat i dag. Det verkar som om jag, tack vare hundarna, kan komma upp i miniminivån 4700 steg per dag. (Utom när det är ihållande dagsregn...)

Men nu ska jag sätta mig ner och läsa i den intressanta boken.

Det blir värre och värre - på alla fronter. Sverige hade tidigare i dag 4028 (bekräftade) smittade, och 146 personer hade dött. Spanien hade 80'110 smittade och 6'803 personer hade dött. Det verkar ha tillkommit fall, åtminstone i Spanien, se nedan.

Nu räcker det inte att ta med måttband när vi går ut med våra hundar, vi måste även ta med oss tidtagarur... Det har nämligen förekommit klagomål om att vissa hundägare har varit ute en hel timme (eller t o m hela förmiddagen). Så nu kollar polisen tiden, och skriver ut böter om vi är ute för länge. Suck! Mer än 10 minuter får promenaden inte ta.

Det skulle innebära att om bara Nellie och jag går, då kan vi hinna en bra bit. Men om Stella är med, då hinner vi inte ens runt kvarteret. Nu tror jag inte att en gråhårig kvinna med två mini-hundar tillhör dem som polisen misstänker i första hand. Men på dagens 3 hund-promenader såg jag totalt 4 polisbilar. (Böterna ligger på 600 € och uppåt...)

Egentligen är det ju löjligt med "max 100 meter hemifrån", och "max 10 minuters promenad". Det viktiga är att hålla avstånd. Och det har alla de som jag har mött hittills gjort. Många går över på andra sidan gatan, och möts man så håller folk minst 3 meters avstånd. Då kan viruset inte smitta.

Men nu hade det alltså kommit klagomål. Det är klart att om någon som inte har hund, och som måste sitta inne dygnets alla 24 timmar, ser en hundägare som går långt eller länge - då kan den förstnämnda bli avundsjuk. Fast lite småaktigt tycker jag att det är. Å andra sidan är regler till för att hållas. Det är när någon uppenbart bryter mot dem, som alla vi andra får problem.

Själv använder jag ingen klocka till vardags, så jag har ingen koll på hur länge jag är ute med hundarna. Och inte vet jag exakt hur långt vi går heller. Men jag gör så gott jag kan för att "göra rätt". Jag går aldrig 1 km hemifrån, och jag går aldrig en hel timme. Men kanske det blir uppemot 200 meter, och kanske ända upp till 20 minuter - ibland.

20-03-31:

Det regnade i morse, men nu skiner solen. Stella följde med på morgon-promenaden (precis när det blev uppehåll). Jag kan konstatera att när Stella följer med, då tar det 17 minuter bara att gå runt kvarteret.

Jo, jag ska skriva om det förhatliga viruset i dag också. Vi lever mitt i eländet, så vi kan ändå inte koppla bort tankarna från det. Men jag vill att ni nedan ska lägga märke till de gröna siffrorna = antalet tillfrisknade. Lägg märke till att de är betydligt fler än antalet döda. I dessa tider när vi dagligen matas med antalet smittade och döda, kan det vara skönt att tänka på att de allra flesta trots allt tillfrisknar.

Fast här i Spanien dör det väldigt många nu. Är toppen nådd snart? Vågar vi tro det?

Eftersom några unga friska människor nyligen har dött, så börjar forskarna undra om viruset har muterat (och blivit farligare) sedan det lämnade Kina. Men det kan också vara så att de unga som har dött har blivit smittade av flera, och därmed fått en högre dos virus.

Läget i Spanien, det är i alla fall inte värst här på Costa Blanca:

Och i resten av världen (jag tar bara med de värst drabbade länderna, samt Sverige och Norge). Nedan står också antalet tillfrisknade (spalt 5), samt när det första fallet rapporterades (sista spalten).

Här pågår kampanjen Yo me quedo en casa = Jag stannar hemma.

   

   

Här i Spanien har vi inget att välja på. Och jag vet att många av er i Sverige (ni som har möjlighet) också stannar hemma. Det är eländes elände nu, men vi måste tänka positivt och se framåt. Till sommaren beräknas det här vara över. Kanske redan i slutet på maj?

Det sprids tips på nätet om hur vi ska fördriva tiden i vår hem-karantän (allt mellan pyssel för barn och magmuskel-träning). På den här länken hittar ni ett blandat urval kända sånger framförda av lika kända artister: https://theconversation.com/coronavirus-five-musicals-chosen-by-a-musicologist-to-keep-you-going-during-lockdown-134215

Bilden nedan hittade jag faktiskt på en sida om corona-viruset. Men jag tog med den bara för att jag tycker att den är gullig.

I morgon ska jag till tandläkaren. Jag hade egentligen tid den 7:e, men de hade fått många återbud, så de ringde mig i dag. Jag har en gammal plomb som håller på att trilla ut. Den ska tandläkaren byta mot en ny. (Tandläkare får tydligen jobba.) Tyvärr vill hon ha betalt, så nu blir även april månads budget "överbelastad"...

När vi gick eftermiddags-rundan var det sol och 18°! Det var riktigt skönt! Tyvärr väntas mulet väder och regn framöver.

Nedan en svensk variant på temat ovan. Detta är Linda och Gustav som jobbar på akuten på Danderyds sjukhus (fotograferade av Stina).

Just nu ligger Nellie och Stella i hundsängen på golvet.

Nedan följer en stilstudie i hur man kan sitta och ligga i och på en fåtölj, när inte matte sitter i vägen.

Några dagar i rad har gråsparvarna knipsat av delar av mina hjärtreva-sticklingar. Nu har jag satt krukan i en transport-bur för smådjur för att skydda dem.

Jag har flyttat om böckerna i bokhyllan i dag. Efter hand som jag läser ut de "olästa" så ställer jag in dem på sina nya platser (i alfabetisk ordning som vanligt). Och så flyttar jag ihop dem som jag har kvar att läsa (inramade med gult). Eftersom jag har läst så mycket på sistone, så hade jag fått tomt på 2/3 hyllplan.

Nu flyttade jag alla mina böcker "ett steg åt höger", så att jag återigen fick mellanrum mellan "bokstäverna". Mellanrummen har jag märkt ut med små gula stjärnor. I framtiden har jag inte tänkt ha lådor, Ulfs dator, och DVD-filmer ovanpå bokhyllorna. Dessa har jag tänkt ha inne i ett skåp, och så ska det vara tomt ovanpå. Men f n har jag fullt i samtliga skåp.

Hörnan nedan är en nödlösning. Jag hoppas att jag en dag får råd att transportera ner min gamla Billy-hörnhylla som jag har kvar hos Ulf. Jag skulle verkligen behöva den! Bl a har jag några saker som är för djupa för att gå in i Billy- och Kallax-skåpen. Men de sakerna skulle få plats i underskåpet i hörnhyllan! Ni vet, sen när jag blir rik - då ska jag...

Det är fult att ha lådor stående ovanpå hyllorna. (Överst t v ett porslinsfat som inte går in i något befintligt skåp. Fast i hörnhylle-skåpet skulle det få plats.)

Jag läste att Universitetet i Malaga, och Real Estate Business Shool, har räknat ut hur mycket de spanska bostadspriserna kommer att sjunka p g a corona-viruset. De spår minus 16,7% på nybyggen, och minus 18,4% på begagnade bostäder. Om ni har tänkt köpa en bostad här, så passa på så snart viruset har gett med sig!

20-04-01:

Himlen var nästan helt blå i morse, fast prognosen säger att det ska regna. Det börjar komma enstaka moln nu, men är fortfarande fint. När Nellie och jag gick morgon-rundan var det 16° och jätteskönt. Jag vågar inte fotografera nu när övervakningen är så hård. Det ska man inte ha tid till, när man går ut med hunden...

Jag läste ut Tillbaka till livet - Alisons historia i går. Historien var tragisk men andades optimism. Alison hade en stark vilja att överleva, att leva ett normalt liv, och att inte låta förövarna förstöra hennes liv. Boken är läsvärd. När den var utläst googlade jag, och fick både se foton på alla inblandade, samt veta hur det gick "sen". Allt har ju hänt på riktigt!

Några corona-nyheter rörande Spanien: 

Jag tänkte på att det faktiskt är en smittorisk att gå till tandläkaren, både för dem som jobbar där och för oss patienter/kunder. Men nu tror jag faktiskt inte att vi har något fall av covid-19 här i El Campello (ännu). Jag hoppas i alla fall att det är så.

Nedan senaste hundmodet från italienska For Pets Only. (https://www.forpetsonly.it/gb/) De har väldigt många tjusiga saker, bl a halsband med äkta Swarowski-kristaller för 125 €... De lär sälja mycket till Japan. Jag har läst någonstans att många japaner väljer att ha en liten hund i stället för att ha barn. Då  lägger de kanske mycket pengar på sin hund? Stella och Nellie är söta som de är, så de klarar sig utan lyx-halsband. Dessutom har de några nästan lika fina, fast utan Swarowski och i prisklassen 20 €.

Vi har fortfarande underbart väder! Men jag ser fler och fler moln på himlen, och prognosen för i kväll säger 100% risk för regn. Det var ju tur att jag skulle till tandläkaren just i dag. (Jag är redan uppe i 6869 steg, nu kl 15.)

Hos tandläkaren var det om-ändrat. Sofforna och böckerna hade försvunnit från väntrummet, och där stod bara några stolar. Handsprit och handskar stod på disken. Så länge jag var där så var jag den enda patienten/kunden. Det behövdes ingen bedövning i dag, för plomben gick inte djupt ner i tanden. Tandläkare Laura bytte den snabbt och smidigt. Detta kostade 70 €.

På vägen hem så utförde jag en liten kupp. Jag hade planerat noga. Med mig till tandläkaren hade jag min shopping-kärra, och inuti denna hade jag en vanlig soppåse. Jag smet inom Lenas lägenhet! Där vattnade jag de växter som behövde vattnas. Sedan lyfte jag ur de mindre växterna ur sina ytter-krukor och ställde fram dem där det kan regna på dem. (Utan ytter-krukor kan de inte bli stående i vatten.) Men Lenas 2 pelargoner (de känsligaste växterna) stoppade jag ner i min medhavda soppåse och gömde på botten i shoppingkärran. Pelargonerna ska få bo hos mig tills Lena kommer hem igen.

Därefter gick jag inom Mercadona och handlade lite. Detta fick lätt plats i väskan bredvid pelargonerna. Sedan gick jag hem. Ingen polis kontrollerade mina förehavanden.

Hemma igen så gick jag en runda med Stella och Nellie, bara runt kvarteret, men det tog nästan 20 minuter eftersom Stella var med.

Jag har hittills aldrig blivit stoppad av någon polis. Men nedan kan ni läsa en intervju med Satu som Expressen har gjort. Hon har tydligen blivit stoppad, och kontrollerad, flera gånger.

Nu står Lenas pelargoner på min balkong. Det är de pastellrosa längst fram på bordet. (Lenas porslins-ytterkrukor lät jag stå kvar på hennes balkong.)

Pelargonerna får låna mina ytter-krukor medan de bor här.

Sedan jag tog fotona ovan så har jag tagit bort vissna grenar och blommor, och så har de fått var sin Provado-pin mot ohyra. Pelargonerna låter hälsa att de visserligen tycker att min balkong är i minsta laget (mot vad de är vana vid), men att det är trevligt med lite nya pelargon-kompisar. De uppskattar också smaken på mitt vatten (filtrerat och med gödning tillsatt). Jag hoppas kunna sköta om dem väl. Växterna på Lenas balkong har jag bara vattnat, jag har inte skött om dem.

Stella ligger i solen på balkongen nu. Vi passar på att njuta när vädret är fint. Det är 19,6° ute just nu (och 20,3° inne), och jag fryser inte alls. Men om det blir regn så kommer temperaturen förstås att sjunka igen. Norska väderlekstjänsten spår att det ska komma så här mycket i kväll och i morgon:

I Sverige förvärras läget, och regeringen skärper reglerna ytterligare (lite grann i alla fall). Några skärmdumpar:

Var rädda om er! Om ni kan undvika att bli smittade så är det förstås allra bäst! Ingen av oss vet ju om just vi kommer att behöva sjukhusvård eller ej. Men om 1 år så kan vi förmodligen bli vaccinerade mot corona-eländet.

Själv har jag bestämt mig för att sitta framför datorn och se film i kväll. Omväxling förnöjer.