Sparad dagbok 55. (Fr o m 19-05-19 t o m...)

 

19-05-19:

Mio tycker att det är ganska fräckt av unge herr Gråsparv, att para fröken Gråsparv inom syn- och hörhåll från hans bur. För det var faktiskt han som kvittrade med henne först, och det har inte flugit förbi en endaste kanariefågel-hona. Det gör tydligen ingen nytta att sjunga vackra serenader, menar Mio, och håller sig därför för stunden till pip och kvitt.

   

Visst var det bara ett par dagar sedan mina golv var glänsande rena? Det syns inte alls längre. Däremot syns det fullt med fläckar - överallt. Jag vet inte hur det går till, men uppenbarligen är det städdags igen. Fast jag skjuter upp det en dag eller två...

Sen förmiddag gick vi ner en runda på El Paseo.

Att sandslotts-byggarna även bygger en butiksskylt, beror förstås på att de har sitt slott mitt emot den butiken. De får väl någon fördel av skylt-bygget, antar jag.

   

Nedan cafeterian El Blanquet, där jag gick förbi så många mornar - och ofta hade lust att sätta mig och äta frukost i solen. Men jag hade aldrig någon annan än hundarna som sällskap, och ensam (människa) är det inte lika kul. Så inte en enda gång, på de drygt 8 åren vi bodde i kvarteret bredvid, blev det av...

Jag "whatsappade" i går med Carlos, han som ska sälja en sparv-papegoj-hane till mig. Han hade skrivit häromdagen, men jag har ju normalt aldrig mobilen på. Han hade upptäckt att hanen som jag hade valt ut (efter att ha sett foton) saknar 2 klor. Det är hanen nedan, jättesöt - men alltså aningen defekt (se foten närmast kameran). Jag tog foto av mobil-skärmen, därav "rutnät" och viss suddighet.

Nu väljer jag hanen nedan i stället, en bror till den övre. De ser nästan helt identiska ut. Båda är perfekt grönfärgade med klarblått på de rätta ställena.

   

Carlos berättade att fåglarna nu har lärt sig att äta själva. Alltså kan han skicka hanen (ovan) till mig med special-transport natten mellan torsdag och fredag, så jag kan hämta fågeln på kontoret i San Juan på fredag morgon. Det ser jag fram emot. Så roligt det ska bli för Lina!

När jag var på Kiwoko (bredvid Carrefour) häromdagen, så tog jag ett foto på den hane de fick hem, när jag hade beställt en grön. Han har visserligen grönt hansikte, och är blå där han ska vara blå, men resten av kroppen är grå - och det tycker jag inte alls är lika snyggt. Kiwoko har den här hanen, samt ytterligare några sparvpapegojor hemma - men ingen hane som jag skulle vilja ha. Visst är hanen ovan mycket snyggare!

   

I morse hade jag 9 punkter på min aktuella att-göra-lista. Nu när det snart är kväll, så har jag 8 punkter kvar. Det enda jag har gjort är tvättat lakanen jag hade i sängen, och bytt till andra (ljusa). Tyder det på lättja, att inget mer blev gjort?

Visst är illustrationen nedan bra! Sådant bör bl a skolorna tänka på, så att alla elever får lika villkor - utifrån sina egna förutsättningar. Några behöver mer stöd (fler lådor att stå på) för att lyckas. Men i verkligheten räcker pengarna bara till "halva lådor", även i ett rikt land som Sverige...

19-05-20:

Suck! Även i dag har Agencia Tributaria tagit pengar från mitt konto! Så var det med revisorns löfte om att de inte skulle dra något den här månaden, och aldrig mer, samt att jag skulle få tillbaka mina pengar. Suck igen! Jag har förstås skrivit till både revisorn och Fiona om att pengarna har dragits. (Jag skrev i fetstil, med jättestora bokstäver, för att markera att detta är viktigt.)

Nu kan jag bara konstatera, att om jag inte får tillbaka mina pengar senast den 29:e, så kommer jag inte att kunna betala mina räkningar den här månaden - varken lägenhets-lånet, de vanliga räkningarna, eller den försäkring som har förfallodag. Pengarna räcker bara till hälften. Jag kommer mer och mer back för var månad, och nu är botten nådd!

Hur kan det ha blivit så här, när revisorn sa att allt var betalt i höstas (efter att Fiona hade "tvingat" honom att betala själv)? Och när jag dessutom själv är helt oskyldig till alla dessa skatte-böter... Det finns värre orättvisor i livet (svåra sjukdomar t ex), men det här känns ändå väldigt orättvist. Man ska inte sparka på någon som ligger ner... Fast det gamla ordspråket kanske inte gäller längre? Suck!

Solen sken i alla fall på oss (om än inte från en klarblå himmel), när vi gick vår förmiddags-promenad på El Paseo.

Kommunen har påbörjat bygget av handikapp-badet. (Jag tror att det ska vara klart till den 1/6.)

Kameran kurvar horisonten så husen lutar. Lite synd att jag inte kan ställa in kameran på "normal-objektiv". Men det går ju inte på sådana här små automatiska. Den här håller ändå på att ge upp. Ungefär var 3:e bild som jag knäpper, blir ingenting. Bara under den här promenaden missade jag minst 4, som jag knäppte, men som inte finns på minneskortet. Bl a tog jag 2 på Stella framför blommorna nedan, och bara 1 på Nellie. Men Stella fastnade inte...

I går började jag läsa boken som jag fick av Inka härförleden. Den är spännande och intressant. Mycket "psykologisk"...

Jag ska fortsätta att läsa i kväll.

 

19-05-21:

Jag läste ut boken i går. Den var spännande! Jag tycker om att läsa. Nackdelen är att jag inte får något annat skött när jag läser mycket. Annat som kanske egentligen är viktigare...

I dag såg jag den liten video som är intressant. Titta gärna ni också, 5 min 16 sek om hur ett DNA-test kan förändra människor: https://www.youtube.com/watch?v=tyaEQEmt5ls. Om det inte hade varit så dyrt, så hade jag gärna låtit DNA-testa mig. Jag skulle gärna vilja härstamma från Spanien (och/eller Frankrike), men det gör jag knappast. Men varifrån (mer än Sverige)? Det vore intressant att veta!

Jag fick reklam från Bokus i dag; "Köp 4 pocketböcker, betala för 3". Jag hittade några trevliga som jag inte hade på min önskelista, så jag la till dem. Just nu har jag 157 böcker på önskelistan. Om jag vann en högvinst skulle jag faktiskt beställa alla, och läsa dem. Men var de sedan skulle få plats, det vet jag inte. Mina bokhyllor är fulla, och jag har inte plats till fler...

Just nu skiner solen, men det har varit ganska molnigt i dag. Eftersom vädret har varit halvtråkigt, och Stella inte har velat gå själv, så har det bara blivit några kortare promenader i närområdet. Kanske vi borde gå en lite längre runda nu?

Som vanligt har jag roat mig med att skumma igenom några av Westwings erbjudanden. (Fast jag borde ha pluggat spanska i stället!)

Allt-i-ett-saker gillar jag, som skålen nedan. Den kan vara 1 eller 4 skålar, men tar bara plats som 1.

   

De säljer också bilder av illustratören Laura Agustí som gillar katter. (Jag tycker bäst om hennes katt-teckningar, men hon ritar annat också.)

   

   

   

   

Westwing visar lite av Lauras hem också. Jag kan konstatera att vi har helt olika inrednings-stilar, men vi har ändå en sak gemensamt. Vi tycker båda om växter! Jag har allvarligt funderat på att försöka klämma in fler gröna växter i mitt vardagsrum, och kanske någon (hängande?) i sovrummet. Just nu har jag 12 gröna (många av dem är små) + 4 blommande i vardagsrummet, och ingen alls i sovrummet.

För att vara en webb-butik är Westwing ovanligt allmänbildande - för de berättar lite mer om sina produkter (lite om konstnären bakom verket, olika inrednings-stilar, om olika orter/länder som varorna kommer ifrån, olika typer av konsthantverk etc).

Trevliga och inspirerande foton från Westwing, som jag vill titta på fler gånger, sparar jag i en särskild fotomapp. (Fast jag sparade inget av fotona ovan. Inte min stil...)

Spansk-läxan ska vara gjord senast i morgon eftermiddag. Böckerna ligger framme på matbordet. Nu är det bara studie-lusten som fattas... Kanske den infinner sig om jag går en runda med hundarna först?

Nu var det väldigt skönt ute - och Stella ville gå! Kameran hade jag i fickan, men glömde bort den tills vi kom hem. Jag tog ett foto av bygget. Nu kan man se vilken yta som själva huset kommer att uppta, och det ser ut som om jag kommer att få behålla hela (eller nästan hela) utsikten mot havet och stranden. Bra!

Ni kanske minns att jag har klagat på spansk visp-grädde förr. Vi är vana vid att vispgrädde ska vara flytande, så man kan hälla 1 matsked i maten om man vill (eller 1 tsk i kaffet eller teet). Här är den ofta som en tjock klump, som man måste gräva ur förpackningen med ett smalt skedskaft. Grädden i förpackningen jag köpte på Lidl härförleden var ovanligt tjock. Jag kunde knappt få ut något ur förpackningen. Jag klämde allt vad jag kunde och fick över grädden i en visp-skål (vänstra fotot nedan). Visst ser det ut som om den redan vore vispad! Sedan vispade jag den (högra fotot).

   

Men nu vet jag inte vad jag ska göra med den. Man kan visst ha vispad grädde i mat, men det går inte att ta 1 tsk i teet. Och en hel förpackning vispad grädde gör jag inte av med innan grädden har hunnit surna. Man kan frysa in ovispad grädde i istärnings-formar (och sedan lägga över i en burk). Det kan man nog göra med vispad också. Men den här sorten ska jag aldrig köpa mer.

Den mest lättflytande sorten jag har hittat, är den nedan. (Den b finns bl a på Consum, Supercor och Carrefour.) Men ibland är den också alltför tjock. Nu när jag aldrig har mjölk hemma, så vill jag ha grädde. Ibland behöver jag en liten skvätt, och grädde håller längre än mjölk (samt finns i mindre förpackningar med skruvkork). Men ibland funderar jag på att vänja mig av helt även med grädde. Jag har ju smör, ost och yoghurt hemma, och mjölkprodukter behöver man egentligen inte alls. (Matlagnings-grädde är förstås flytande, men den innehåller fler kolhydrater - samt förtjocknings-medel.)

Nej, jag har fortfarande ingen lust att göra spansk-läxan - fast jag vet att det är jätte-dumt att skjuta upp saker till sista minuten.

Jag har glömt att påpeka, att det i dag har varit varmare i Uppland - än här! (Visserligen bara 2-3°, men ändå!)

Björn är i stort sett klar med min deklaration. Det ser ut som om den spanska skatten "bara" kommer att bli 2380 €. När jag har fått summan bekräftad, så har jag ordnat så att jag kan få låna summan, betala skatten, söka tillbaka pengarna från Skatteverket, och sedan betala tillbaka det jag har lånat. Så skönt att det kommer att ordna sig! Jag vet nu att man bara får dela upp skatten i 2 omgångar (med hälften i var omgång + lite tillkommande ränta). Om man gör det ska första halvan betalas senast 1/7, och andra halvan senast 5/11.

Nedan foton på några av mina favorit-pelargoner, som gläder mig med sina vackra blommor.

När jag inte gör vad jag ska (spansk-läxor och sådant), då hinner jag skriva mycket strunt här.

Jag kom på att vispad grädde kan bli gott i ägg-rätter, så jag gjorde en omelett med en klick visp-grädde i (och bara kryddor för övrigt). Jag åt upp 2/3, hundarna fick smaka lite, och resten sparar jag till i morgon.

 

Jag kom att tänka på 2 gamla recept, som båda innehåller ägg och vispgrädde. Recepten nedan. De här små-rätterna bjöd jag ofta på som entré-rätt på 70-talet, och i början på 80-talet (fast inte samtidigt förstås). Prova dem gärna - jag minns dem som väldigt goda. Det första receptet kommer från boken Gretas prisbelönta mat, det andra är ett tidnings-urklipp (där jag inte vet vem som komponerade receptet).

19-05-22:

Jag började på en ny bok i går, men jag läste bara några kapitel. Boken är rolig!

Och Westwing säljer en rolig och ovanlig förvarings-möbel. Det är säkert en "fin" möbel, för Westwing tar 730 € (och normalpriset är 1387 €). Själv skulle jag inte vilja ha den. Men i rätt miljö kanske den skulle göra sig bra?

       

I går kväll, när jag hade läst klart - då glömde jag att ställa hundarnas trappa upp-och-ner uppe i fåtöljen.   

Jag märkte det först efter frukost, när Nellie gick upp och la sig där. Så länge hon inte klättrar på armstöden, så är det ju ingen fara. Jag låter det vara så här i dag - medan jag håller koll.

Jag borde inte ha bytt till ljusa lakan i sängen - ännu. I morse såg jag fläckar på ett par ställen. Suck. Jag får gnugga för hand med diskmedel och kallvatten på fläckarna, innan jag stoppar lakanet i tvättmaskinen när det är dags för tvätt. Nu kan jag lika gärna ha det 1 vecka till...

Eftersom spanjorerna ofta slarvar med säkerheten, så känns det bra att byggjobbarna sätter upp säkerhets-räcken på bygget här bredvid. Då slipper jag oroa mig för att någon ska trilla ner.

På förmiddagsrundan, på väg mot El Paseo, såg jag att man har sågat ner en palm. Den stod vid pilen till vänster. Övriga palmer (i alla fall de närmaste, som jag kunde se) har en grön prick på stammen. Jag såg ingen prick på det nedsågade. Ska de med prick få stå kvar, tro? Den kanske var sjuk, eller murken, palmen som sågades ner? Plötsligt ser där så tomt ut...

Lejongap är fina. Jag skulle kunna tänka mig en gul och en rosa på balkongen, men ser inga i kina-butiken.

På El Paseo skötte sop-gubben sitt jobb.

Stella gjorde en efterkontroll, och sopningen fick klart godkänt.

I dag pratade jag med sand-slotts-byggaren. (Han luktade inte alls illa i dag. Kanske det är den andre som gör det?) Jag frågade var han kom ifrån, och han svarade att han kom ifrån Slovakien. Han såg glad ut när jag sa att jag tycker att bygget är väldigt fint, finast av alla som brukar byggas på vår strand. (Fast jag lägger aldrig pengar.)

Hundarna och jag gick inom Lovely, och jag passade på att ta en högst naturell selfie i spegelglaset. (Det är lättare att ta selfies mot en spegel, tycker jag.) Jag behöver inga kläder, men tycker att det är kul att titta nån gång då och då. Jag såg en snygg sommar-klänning för 17 €, men den fanns inte i min storlek. Jag skulle ändå inte ha köpt den. Jag har redan några sommar-klänningar, men ganska tomt i börsen...

Jag har solglasögonen på hjässan, det är de som "drar bak" håret. (Jag har det utsläppt.)

För 3:e gången på ganska kort tid, byter (restaurang-) lokalen nedan ägare och inriktning. (Det är den som ligger snett emot Lidl, i backen.) Men vilket språk är det 3:e? Inte svenska, norska, danska eller isländska. Så vad? Jag vet inte, och google translate tror att det är svenska...

Klockan är 14:30, och jag har ännu inte öppnat min läxbok. Risken finns att jag blir sämst av alla på spanskan i kväll. Senast 17:45 ska jag gå hemifrån.

Klockan är 16:35 och jag har precis slagit ihop mina spansk-böcker. Jag ger upp. Jag har gjort ca 75% av läxan, resten klarar jag inte av. Och på ett ställe (av sidorna jag gjorde) var jag tvungen att fuska (och titta i facit) på en av övningarna. Jag kan helt enkelt inte den grammatik som man ska kunna, för att klara att göra övningarna korrekt. Nåja, nu har jag gjort så gott jag kan i alla fall. Och det är uppenbart, att det jag behöver - det är att råplugga grammatik! När allt annat har lugnat ner sig, då hoppas jag kunna ta mig i kragen så pass - att jag varje vecka lär in några verb-former (samt en del annat nyttigt). 

19-05-23:

Jag kom hem sent i går. På spanskan (jag var näst sämst - utom på att prata) så gick vi igenom ett kapitel som handlade om bostäder. (De glosorna kunde jag redan, tack vare min spanska heminrednings-tidning och Westwing.) När lektionen var slut frågade min franska kurskamrat Colette, om jag hade lust att följa med henne hem och titta på hennes lägenhet. Jag svarade ja. Hon körde bil, för hon bor längs Playa Muchavista ("på mitten"). Lägenheten ligger på 6:e våningen (av 18) i ett hus i andra linjen. Hon har en fantastisk havsutsikt åt öster, och en lika fin utsikt över bergen åt väster.

Lägenheten var stor (3 sovrum, jättestort vardagsrum, kök med matplats) och ljus. Hon bjöd på ett "äppelte" (gott - det ska jag försöka få tag på) och vi satt och pratade (spanska) över en timme. Det visade sig att hon målar akvareller. Hon visade mig några som hon hade på väggarna i lägenheten, och de var verkligen fina. Superfina! Hon är väldigt skicklig både på att teckna och måla. Jättefina tavlor! Några sådana hade jag gärna haft på väggen.

Vi pratade lite om akvarellmålning, eftersom jag har tänkt börja öva mig - sedan när allt annat har lugnat ner sig. Jag har ju redan kursböcker, färger, penslar och block. Hon berättade om några saker som jag inte har tänkt på. Hon sa bl a att man måste ha mycket energi när man påbörjar en akvarellmålning, för man måste måla färdigt hela. Om man målar med oljefärg så kan man pausa då och då, och låta målningen ligga flera dagar. Men akvarellen måste bli färdig innan färgen hinner torka.

När klockan började bli mycket, så skjutsade hon hem mig. Efter nästa spansklektion (som inte är förrän 5/6) så ska jag bjuda hem henne till mig. Jag måste tänka på att städa innan hon kommer, för hon hade skinande rent hemma hos sig. Förresten har hon också en kanariefågel-hane. Hennes har en stor fin bur. Vilken otur att jag inte hade kameran med, jag hade gärna fotograferat akvarellerna och utsikten!

I dag hängde jag på låset när Lidl öppnade. Där köpte jag ett par knälånga shorts i lin. Jag har gott om shorts, men de flesta är väldigt korta - missklädsamt korta. Knälånga har jag bara 3 par (1 par marinblå och 1 par klarblå som jag använder ofta till vardags, och 1 par vit-turkos-blommiga som jag mest har "till fint", när jag inte har hundarna med). Det var tur att jag kom i tid, för där var massor av kvinnor som slogs om shortsen (och en del andra kläder i lin). Jag såg en kvinna som tog 3 par shorts. Jag fick de jag hade tänkt mig i rätt storlek (svensk 36, den minsta). Jag valde de med rosa-röda blommor (eftersom jag redan har marinblå, och för att de ljusare inte funkar lika bra i kombination med hundar).

Eftersom jag i dag har klätt mig i hängsel-kjol, som bara har en enda ficka (fram på bröstet), så kommer jag inte att kunna ta med kameran på våra promenader. Jag får bara ner nyckel + bajspåsar i fickan. (Och det skulle bli för varmt att ha väst utanpå.)

Så i dag blir det bara inomhus-foton. Föst ett som jag tog i går när jag var på väg i säng. Jag tycker att det är så gulligt, när jag ser att lilla Nellie ligger och väntar på mig. När jag kommer och lyfter på täcket så brukar hon lägga sig på insidan, under täcket, i höjd med min midja. Blir det sedan för varmt därnere så kryper hon upp och lägger sig ovanpå täcket. (Stella kommer först framåt tidiga morgonen, ofta kring klockan 04.)

Jag tror inte att jag har berättat, hur gulligt väckt jag blir emellanåt. Så sött så jag inte blir sur, fast jag hade velat sova en timme till. Ofta kommer både Stella och Nellie och nosar lite försiktigt i mitt ansikte (morrhåren kittlar). Om de då ser att jag har ögonen stängda, så drar de slutsatsen att jag sover - och lägger sig till ro ytterligare en liten stund.

Men ibland lägger Stella sin kind mot min, och stryker den fram och tillbaka med en belåten suck, som om hon kelar med mig, klappar mig. Och då måste jag ju bara vakna och klappa henne. Och ibland slickar Nellie mig på hakan, kinderna eller munnen, och då måste jag vakna ännu snabbare (bums om hon slickar mig på munnen - för det tycker jag inte om). Ni inser förstås, att jag vaknar så snart som småttingarna kliver upp på mig (för att titta om jag sover). Men ofta låtsas jag sova, och får på så sätt lugn och ro en liten stund till. Någon enstaka gång händer det att jag kan somna om.

Jag har låtit hund-trappan stå kvar på golvet, och hundarna ligger ofta i fåtöljen. Den var Bonnies favoritplats! Nu verkar Nellie ha lugnat ner sig lite, så jag kan nog ha det så här. Jag tycker det ser trevligare ut, även om fåtöljen blir smutsigare. (Men jag har både avtagbar klädsel, och ett extra tygstycke på själva sitsen - samt tvättmaskin, så jag kan lätt tvätta bort det värsta.) Mina gäster kan sitta i Poäng-gungstolen, som alltid är ren.

Här har det hänt saker! Mio har fått en bur! Det har jag ju planerat länge, men att han skulle få en just i dag (och att det skulle bli just den här modellen) det visste jag inte förrän sent i går. Och jag vågade inte tro det förrän budfirman kom med den.

Kommer ni ihåg att jag för en dryg månad sedan beställde en bur av en privatperson, för bara 20 €. En bur som var begagnad, men som bara hade använts en kort tid, och såg ut som ny på fotona. Jag väntade och väntade, men buren kom aldrig. Jag förlorade inga pengar eftersom jag hade betalat via Paypal, och de drar inte pengarna från bankkontot förrän varan är levererad. Jag trodde att säljaren hade ångrat sig, eller sålt till någon annan.

I går, när jag precis skulle gå till spanskan, så ringde en för mig obekant budfirma. De sa att de hade hittat en kartong på sitt lager som var adresserad till mig. De medgav att de hade "slarvat bort" kartongen, och att den inte hade blivit levererad i tid. De undrade om jag fortfarande ville ha varan. (Det tog en stund innan jag förstod att det gällde fågelburen som aldrig hade kommit.) Säljaren hade tydligen fått ut pengar från någon försäkring motsvarande värdet, så nu var det budfirmans egendom. Jag sa ja, trots att jag egentligen inte har några pengar alls nu. Men jag vet att jag inte kan hitta någon liknande bur för det priset. En sådan här bur brukar kosta mellan 50 och 58 €, och de finns inte kvar hos tillverkaren.

Det är en sådan bur som jag ville ha från början, eftersom den har samma färger som den stora buren - och är av samma bra fabrikat. Sedan dess har jag funderat på att köpa en bur i enklare modell, som är aningen billigare (en sådan med blå botten som jag visade häromdagen), men jag har inte hittat någon till nedsatt pris.

Det är nästan lite lustigt att buren kom just i dag. För i morgon bitti ska jag hämta Linas nye pojkvän. Uppfödaren har i kväll lämnat in hanen hos transportföretaget, och jag ska hämta fågeln så snart de öppnar i morgon. Jag ska ta 08-bussen (C53) till hållplatsen efter den vid KIABI-Sprinter. Så ligger kontoret där alldeles nära. Jag har studerat foton och kartor via Google maps, så jag vet att jag hittar. (Jag tar med frön och vatten, för säkerhets skull. För bussen hem igen går inte förrän 09:30, så vi kommer att få vänta - min nya fågel och jag.) Jag ska inte betala förrän jag har hämtat hanen. Då ska uppfödaren maila mig sitt bank-kontonummer.

Om inte den här buren hade kommit så lägligt, då hade Mio fått flytta till den lilla ljusgröna i dag. För nu måste Lina och den nye få hela den stora buren för sig själva. Jag har tagit bort 2 av matbehållarna, och stängt för öppningarna. Burtillverkarna vägrar sälja lösa dörrar (jag har frågat), så jag köpte ett kanariefågelbo (som man hänger utanpå buren) som jag slaktade. (Det köpte jag i mars, men jag har inte behövt det förrän nu.) Delen som blev kvar (nedan) ska jag skänka till djuraffären. Kanske de kan använda den till något?

Vackert blev det inte, men det fungerar så här: 

   

   

Jag behöver inte 4 matskålar till 2 fåglar, men den viktigaste orsaken till att jag var tvungen att ta bort matskålarna helt - är att de tog för stor plats. De sticker ut 5 cm utanför gallret, och om de hade suttit kvar, så hade Mios nya bur inte fått plats. Nu kan den stora stå alldeles intill Billy-hyllan. Jag har förberett vänstra halvan till den nye hanen. Jag tror att han behöver pusta ut för sig själv en stund, innan han får träffa Lina. (De kan ju umgås genom gallret om de vill.) När jag ser att allt går bra, då drar jag bara upp skiljeväggen - och burens båda halvor blir en hel bur. Lina är redan nu mycket intresserad av de leksaker som jag har satt på andra sidan skiljeväggen.

Mellan burarna är det i stort sett ingen marginal alls. Och på andra sidan sticker Mios badkar ut över kanten. Men så är det när man bor trångt. Jag har pusslat så gott jag kan. Jag hade planerat att ha Mios bur längst in, men det hade inte fungerat. Då hade han inte kunnat ha sitt badkar - och han tycker om att bada. (Det är ett mini-fågel-badkar, den lilla "skålen" som står mellan burarna. Kanske den nye hanen gillar att bada? Lina gör det inte.)

Mio verkar tycka att den nya buren är helt ok. Det dumma är bara, att hans spegel hänger snett. (Den lutar.) Den sortens spegel går inte att hänga på horisontellt galler, bara på lodrätt. Kanske jag längre fram kan hitta en annan spegel, eller göra om den här. Han gillar både själva spegeln och "kulramen" (men sittpinnen framför spegeln är inte bra för fötterna).

Sedan måste jag berätta något som jag faktiskt skäms för att berätta. Jag brukar ju vara ganska händig, men när jag monterade den stora buren så gjorde jag en dunder-tabbe! Ni vet att jag har klagat på att skålarna inte gick att säkra. Att det inte fanns något runt hål att stoppa de medföljande små "lås-tapparna" i. Och så spände jag en liten stropp runt om, bara för att Lina säkert inte skulle kunna öppna.

Buren som kom var förstås monterad. Och då såg jag, när jag jämförde - att jag hade monterat själva ramen som matskålen sitter i, upp-och-ner!!! På undersidan hittade jag nämligen ett runt hål. (Upptill fanns bara ett kvadratiskt.) Jag kände mig så dum, så dum... Nu plockade jag bort alltihopa, vände rätt delarna, och satte tillbaka dem. Så nu går det att stänga om matskålarna även till stora buren. Tänk att jag hade lyckats klanta till det så! Nu känns det bra, nu när jag sent omsider har fixat det. Det är förstås väldigt praktiskt när allt funkar som det ska.

Medan jag har donat med burarna, så har Stella och Nellie legat/suttit i fåtöljen.

Jag har varit för varmt klädd i dag. Det har visserligen inte varit mer än 24-25°, men nästan vindstilla, och så har luftfuktigheten varit hög. Så när vi i eftermiddags gick en runda längs El Paseo, då svettades jag - trots att det fläktade lite från havet. Nåja, jag svettas hellre än jag fryser.

I kväll ska jag lägga mig tidigt, för jag har satt klockan på ringning i morgon bitti. Jag ska ju hinna ut med hundarna (och ge dem deras frukost) innan jag tar bussen för att hämta fågeln. 

19-05-24:

Jag tog bussen 8:00, och var framme vid MRW's kontor 8:20. Den lilla transport-buren med fågeln stod framme på disken och väntade. (Jag såg en liten söt hundvalp i en transport-bur, strax intill.) Jag behövde bara visa legitimation, och så fick jag buren i handen. Då insåg jag att jag kanske trots allt skulle hinna med vändande buss tillbaka. Det fanns en gångtunnel under den stora vägen, och på andra sidan låg hållplatsen. Jag kom fram med 4 minuters marginal. Det var bra, för det hade inte varit roligt att behöva vänta en timme.

Det tråkiga var att jag tappade min sport-vattenflaska på vägen. (Den låg i ett ytterfack på väskan.) Det var min favorit-vattenflaska, som jag brukar ha med både på gympan, spanskan, och när jag åker någonstans. Jag har ringt MRW's kontor, men det var inte där jag tappade den. Nåja, jag får väl köpa en ny om jag kan hitta en lika bra (och liten).

Nedan ser ni buren som den lille färdades i. Han hade i alla fall väldigt gott om färdkost. Men han såg lite ynklig ut när jag tittade in genom gallret, där han satt och tryckte allra längst in.

   

Jag fick med ett papper med alla uppgifter om uppfödaren, fågelns födelsedatum, ringnummer mm. Den lille är alltså knappt 3 månader gammal, och ett halvt år yngre än Lina. Han kommer att få heta Linus!

Så fort vi hade kommit hem, så satte jag över Linus i den stora buren. Lina tittade storögt och undrande, och trodde först att han var en inkräktare. Lina gjorde lite utfall i början.

Fåglarna bekantar sig så smått. Hoppas att det kommer att gå bra. Ibland verkar Lina vara lite aggressiv (hon har ju varit ensam så länge, och är inte van att umgås), men ibland är hon gullig mot Linus. Ännu är han mycket mindre till storleken.

Jag tycker att Linus har lite svagare färger än på fotona, men han är helt klart söt. Och han är blå bakom ögonen, och under vingarna.

Fotona nedan visar 2 helt andra fåglar. Dessa fotona skickade Carlos till mig i går. Ska vi gissa att det är hans dotter som skymtar på det understa fotot? Den gröna honan till höger är troligen en syster till Linus. Henne har Carlos också sålt.

Nu (10:50) ska jag äta frukost. Jag drack bara vatten i morse. Håll nu tummarna för att Lina ska acceptera sin nya partner!

Lina är inte snäll mot Linus. Hon jagar ner honom på botten. Jag hade ju satt i skiljegallret i mitten på buren i går, men Carlos sa (när vi talade i telefon i går kväll) att jag skulle ta bort gallret, och sätta ihop fåglarna bums. Jag hade annars tänkt att de skulle få vänja sig vid varandra i lugn och ro. Att det blir lite problem nu, beror förstås på att Lina har varit ensam ända sedan hon lämnade holken + att det är hennes revir.

Jag har inte gjort något alls, säger Lina. Bara försvarat mitt revir...

Jag har läst på nu, om hur man introducerar en ny papegoja för den man redan har. Jag läser att det är bra om man först låter fåglarna bo i var sin bur nära varandra. Och sedan sätter in båda fåglarna i en bur där ingen av dem har bott tidigare. Då undrar jag förstås hur många burar en vanlig fågel-ägare normalt har. Hur många har minst 1 i reserv? Jag har ju den lilla gröna transportburen. Enligt råden så borde jag kanske låtit Lina bo där en dryg 1 månad först, och sedan satt ihop Linus och Lina i den stora buren - samtidigt.

Jag läser också: "Även papegojor av samma art kanske inte nödvändigtvis blir de bästa vännerna genast. Ofta kommer en av fåglarna att försöka hävda dominans över den andra, och detta kan leda till otäcka slagsmål om du inte är mycket försiktig. För att hjälpa dina fåglar att lära känna varandra långsamt, flytta din nya fågelbur till rummet där din äldre fågelbur finns, och låta dem observera varandra på avstånd i flera dagar. När de blir vana vid varandra kan du identifiera tecken på att de blir bekanta med att vara närmare varandra."  (Lite konstig svenska i citatet, tycker jag. Det kanske är översatt från engelska?)

Nu har jag satt dit mellanväggen igen. Jag tror att Linus behöver lite lugn och ro. Han måste hämta krafter efter resan, och i lugn och ro få anpassa sig till sitt nya hem - och mig.

Mio verkar vara glad och må bra! Han är en tålig fågel, för han har faktiskt tvingasts byta hem 3 gånger. (Men han har fått behålla pinnar och leksaker, så allt har inte sett nytt ut.)

Så bra! Fast lite otroligt är det allt, att min blogg ligger så högt på listan.

I dag har det varit 22° varmt i havet, men det har vi inte haft någon glädje av. Molnen har nämligen jobbat övertid i dag, och det har varit mulet nästan hela dagen. Det har också regnat, vid ett par tillfällen, men bara lite. På en av våra promenader började det regna när vi hade hunnit halvvägs. Och även om det bara kom några glesa droppar, så vägrade Stella gå. Hon vill inte riskera att blöta ner tassarna. (Hon är sin mor upp i dagen.) Men Nellie skuttade på lika glatt som vanligt.

I kväll ska jag fortsätta att läsa lite i boken Svinhugg. Om jag sitter i läs-fåtöljen med hundarna i knäet, så står ju fågelburarna alldeles intill. På så sätt är vi ju tillsammans - hela min lilla brokiga familj och jag. Det är fridfullt i papegojburen, nu när Lina och Linus har var sin halva. Men jag hoppas förstås kunna ta bort mellanväggen ganska snart.  

Maud ringde nyss. Hennes hund Sabi har dött. Hon är förstås ledsen. Sabi var en så fin och trevlig hund. Det känns alltid svårt att förlora en vän!

Nedan Sabi, på den tiden då de bodde här i El Campello.

   

19-05-25:

I morse blev jag väckt ungefär 1 timme innan jag var utsövd. Det var Stella i dag igen. Hon la sin kind mot min och gnuggade. Sedan stoppade hon in huvudet i min hand. Jag började klappa henne. Slutade jag så buffade hon antingen huvudet i handen, eller duttade till mig med tassen på kinden. Tja, det gick faktiskt inte att somna om - fast jag var sömnig nog för att ha kunnat. När jag väl vaknade "på riktigt" då ville Nellie också bli klappad. Om jag inte vore så sömnig, och inte tvingades att ha armarna i så konstiga vinklar för att komma åt att klappa på de små magarna - då skulle jag också ha tyckt att det var jättemysigt.

När jag sedan hade klivit ur sängen, och skulle dra upp persiennen, så gick en del sönder. Det är en av de små rullarna som bandet löper på som trillade av. Den går inte att laga, utan man måste byta hela plastgrejen där bandet går in. Eftersom jag inte kan något om den här typen av persienner, så behöver jag antagligen hjälp dessutom (vilket blir dyrare). På sikt måste jag lära mig att reparera persiennerna själv. Om någon kommer hit och fixar detta, så kanske han kan lära mig? (Jag skriver han, för i Spanien har jag hittills aldrig hört talas om någon kvinnlig persienn-reparatör.)

   

Jag hoppas att jag kan dra upp, och ner, min sovrums-persienn ytterligare en tid - innan bandet går av. Det är redan slitet. Egentligen behöver jag ha reparerat den lilla persiennen i vardagsrummet också, för den har fastnat. (som tur är i uppfällt läge). Fast jag måste betala skatten, och alla mina räkningar först, och sedan se om det blir några euro över - innan jag kallar på en persienn-reparatör.

Ljusstakarna nedan såg jag hos Westwing i dag. Jag tycker att de är fina! Fast själv använder jag mest ljusstakar för värmeljus. Bådadera är lika mysigt, men typen nedan ser festligare ut.

Westwing visade också det vackra fönstret nedan. Jag gillar både utsikten, och färgen på fönsterbågar och fönsterluckor. (Fast det är opraktiskt att ha inåtgående fönster och fönsterluckor.) Men tänk att sitta vid bordet nedan, och äta frukost en sommarmorgon...

Även i dag är det molnigt, men inte lika grått som i går. Jag borde ha tagit med kameran när vi gick längs El Paseo i dag. (Men jag har hängsel-klänningen med bara 1 ficka på mig.) Jag kunde ha tagit annorlunda foton! Det var inte mindre än 5 segelbåtar, alla med fulla segel, som seglade ganska nära stranden. Och i förgrunden så tränade minst ett dussin nybörjare på att surfa. (De flesta låg i vattnet, eller på brädorna, men någon enstaka lyckades rida på en våg en kort stund.) Sammantaget skulle det ha kunnat bli en intressant och vacker bild...

I stora fågelburen kvittrar det aningen mer än vanligt. Det är mest Linus, tror jag. Han är fortfarande rädd för Lina, även om han nu har ett galler till skydd. Linus är rädd för mig också, om jag går förbi när han inte är beredd. (Men inte om jag står stilla och pratar med honom.) Han kommer att vänja sig, men det måste få ta några dagar. Linus satt gärna på sin uppfödares hand. Men eftersom Carlos och jag knappast är lika på minsta lilla sätt, så får jag delvis börja om. Förresten så märks det att Linus inte är van vid att flyga. Han har nog bott i en väldigt liten bur. Men han kommer att träna upp sin färdighet! Han är nyfiken på både Lina, och sina nya leksaker - och klättrar, samt flyger runt, i buren.

Tyvärr kan jag bara fotografera Linus i motljus. (Om jag försökte från andra hållet, så skulle jag få ta fotot genom en tämligen skitig fönsterruta.) Färgerna ser annars finare ut från andra hållet...

Lina är mycket nyfiken på honom. Men om han sätter sig på gallret i mitten, då jagar hon bort honom.

Jag tror ändå att de har visst sällskap av varandra. Och bättre ska det väl bli. Det får ta den tid det tar.

Jag provar ändå att fotografera genom fönstret. Färgerna blir bättre i dagsljus.

Nu ska jag sätta mig i läs-fåtöljen för att läsa (och klappa hundar).

Vid 2 tillfällen har jag sett papegojorna vänslas genom mitten-gallret. Lina har kliat Linus på huvudet. Det tar sig alltså! Om några dagar kan jag säkert ta bort mitten-gallret igen.

   

Jag har bara lite kvar i boken. Klockan är visserligen redan 21:10, men kanske jag hinner läsa ut den i kväll.

19-05-26:

Jodå, jag hann läsa ut boken. Den var rolig och trevlig - trots att den delvis handlade om att önska livet ur folk. Svinhugg går igen, som ordspråket säger.

I morse kunde jag inte dra upp min sovrums-persienn helt. Den vill fastna, och jag vågar inte ta i med våld. Då vore det stor risk att bandet går av, så jag får leva i mörker tills pengarna räcker till en reparation. Det funkar så här. Om jag är försiktig så håller det nog en tid.

Även i dag bekantar sig Linus och Lina med varandra. Kanske jag kan ta bort mellanväggen i morgon bitti?

   

Om en stund kommer Lena och Lucky inom, för att titta på Linus. Sedan ska vi gå en promenad tillsammans Lena, alla 3 hundarna, och jag. I dag skiner solen!

Lena och jag tog sikte på den närmaste hund-rastgården, eftersom hundarna uppskattar att få gå lösa. Men när vi hade läst plakatet på grinden, så vågade vi inte gå in. Alla våra hundar äter nämligen med förtjusning, allt som de hittar på marken.

Texten ungefärligt översatt: "Varning! Till alla användarna av parkerna, de har lagt mat med gift både i och i närheten av parkerna. Var vänlig var uppmärksam på vad våra husdjur förtär från (plattorna) marken."

Det är ju inte klokt om folk lägger ut gift! Att det finns sådana hund-hatare! Det är ju mordförsök på familjemedlem! Lena höll i hundarna, medan jag fotograferade skylten.

Vi beslöt oss för att promenera uppe i gamla El Campello i stället. Där får visserligen inte hundarna gå lösa, men där finns mycket nytt och spännande att nosa på. Stella och Nellie gick sida vid sida. Det är tryggare så på främmande mark.

Vi gick förbi ett språk-café som ingen av oss kände till tidigare. Det stod "bibliotek" också.

När jag kom hem så tittade jag på deras webbsida. Det står att de har 2 behöriga lärare, en brittisk och en spansk. Men kurserna är dyra, och  informationen nedan är inte uppdaterad sedan 2016... Annars lät allt trevligt!

Vi gick vidare.

Vi gick förbi den "övre" kyrkan, och biblioteket.

   

Och kulturhuset...

Vi följde Lena och Lucky hem till deras port, och gick sedan El Paseo hemåt. Ännu en gång dansade Alicantes Lindyhop-förening på gatan. Ååh, så roligt det såg ut. Jag hade SÅ gärna velat dansa med. Men jag hade ju hundarna med mig. Annars hade jag nog frågat någon av proffsen, om jag inte hade kunnat få dansa en dans. (Inte för att jag kan Lindyhop, men jag har ju dansat liknande danser.)

När vi vek av från El Paseo såg jag fler palmer med märken. Den här gången röda streck. Undrar om de som har streck ska stå kvar? Eller sågas ner? Eller om de ska behandlas på något sätt? Och de omärkta palmerna, vad sker med dem? Jag lär väl märka det så småningom. Längre ner mot rondellen (på den här sidan gatan) har man tagit bort alla palmer utom en. Var de sjuka tro?

I eftermiddags kom Erik inom för att hjälpa mig att borra 5 stycken hål. Jag kan borra själv (men får inte "ta i" ännu, p g a operationen) + att Erik är starkare och längre. Dessutom har jag gett honom den stora borrmaskinen, så när han ändå skulle komma med den - så kunde han lika gärna borra också. Jag hade ritat X i förväg, där hålen skulle borras.

På balkongen ville jag ha uppsatt en hållare, för att sätta sopborsten i. (Den här typen av borstar blir så fula om de står på golvet. Stråna viker sig.) Dessutom ville jag ha en skruv att hänga upp min lilla sjöhäst på.

Samt en skruv att hänga upp min mini-maxi-termometer på.

Bakom dörren i sovrummet skruvade Erik upp en väskhängare. Jag har haft den hängande på dörren tidigare, men det blev mycket bättre så här. Genomsnitts-kvinnan har många hand- och axelrems-väskor, samt några små ryggsäckar. Själv vill jag gärna ha en i varje färg och varje storlek (vilket jag inte har). Det blir ändå minst 20 sammanlagt! Mina allra minsta väskor, inkl midje-väskorna, ligger i ena skofacket i hallen.

   

På baksidan av dörren hänger min morgonrock, samt några klädesplagg som jag har "på gång". Min lilla laddbara dammsugare sitter på väggen, dammsugar-tillbehör hänger i en korg, och så står min tvättunna där. All yta måste användas i en liten lägenhet. Men nu går dörren att ha mer öppen än tidigare. Det skiljer ca 15 cm - vilket har betydelse i praktiken.

I vardagsrummet flyttade vi väggklockan. Här ser jag den bättre.

Jag har 4 små tavlor som jag vill ha upp någonstans, men jag vet inte var. Kanske jag sätter en på någon av garderobs-dörrarna i sovrummet? (I så fall behöver jag inte borra - bara skruva i en skruv i träet.)

   

Den lilla blå med vattendroppe vill jag egentligen ha i badrummet. Men jag drar mig för att borra i kakel. Dessutom går det troligen el-ledningar i väggen, just där jag vill ha tavlan. Nu hängde jag den, där kroken efter klockan sitter kvar. Så döljer den kroken så länge. Jag har tänkt ha en tavla där sen, men har ingen lämplig för stunden. (Så där får vi vänta med att borra.) Det får vara så här så länge, även om det kanske ser lite konstigt ut.

19-05-27:

Jag började på en ny bok i går kväll, men läste bara några kapitel. Den är bra hittills, fast aningen sorglig.

Vi gick vår mitt-på-dagen-promenad längs El Paseo. D v s, Nellie och jag gick. Stella blev buren ca 90% av sträckan. Hon är inte riktigt i form i dag. Det är varmt och skönt i solen. Tänk att jag inte ens har gått med fötterna i vattenbrynet än! Det har varit så mycket annat. Jag har inte riktigt kunnat koppla av mentalt, och då håller jag mig mer hemma (och äter mer och fel).

Jag vägde mig i morse, men jag kan inte berätta vad jag vägde. Vågen kunde nämligen inte bestämma sig. Jag provade 3 gånger i rad, med olika resultat var gång. Minst ett par kilo för mycket, alla gångerna, men jag måste nog köpa en ny våg snart. Det räcker med en som bara visar kilona, men jag vill förstås att den ska väga på hektot exakt. Men just nu har jag inga pengar.

   

I eftermiddag kommer Kerstin inom en stund.

Som vanligt när Kerstin kommer och hälsar på, så lämnar hon några böcker - och lånar andra. Och så dricker vi te och pratar en stund.

I morse tog jag bort mellangallret en stund. Men det gick inte riktigt bra, så jag satte dit det igen. Med galler emellan så fungerar umgänget bra. Papegojorna kvittrar lite med varandra, och "rör" varandra genom gallret. Men när gallret är borta, då jagar Lina undan Linus. Han flyttar sig frivilligt, för han blir rädd när hon kommer emot honom häftigt. Jag tror att det kommer att ordna sig på sikt, inte minst när han växer till sig storleksmässigt - så de blir mer jämbördiga. Uppfödaren tror att Lina kommer att visa ett helt annat intresse för honom - när han blir könsmogen. Synd att jag inte kan prata med dem, och förklara... Lille Linus är aningen rädd för mig också. Men han vänjer sig förstås.

   

19-05-28:

Stella är inte i form i dag. I morse ville hon inte äta frukost (men jag lyckades få i henne medicinen), och sedan har hon inte velat gå själv. Jag provade att sätta ner henne vid ett par tillfällen, men hon tittade bara ynkligt på mig - och tog inte ett steg. Har hon extra ont i dag? Jag tyckte att hon kändes onormalt stel i början när jag bar henne. Först när vi var nästan hemma igen så slappnade hon av. Jag ska prata med veterinär Cristina när vi ska dit nästa gång (19/6).

I dag hade jag med kameran när vi gick ner på El Paseo. Jag hade tagit min tunna ofodrade väst utanpå T-shirten, för alla fickornas skull. (Men det blev för varmt.) På vår eftermiddags-promenad i går borde jag ha haft med mig kameran, men det hade jag inte. Precis utanför vår port gick en ekorre balansgång på elledningen. Det hade kunnat bli bra foton, med bara himlen som bakgrund - och på ganska nära håll. Nu får ni se nästan likadana foto som från gårdagens promenad längs El Paseo... (I havet är det 21° varmt, och vi har UV-index 8.)

   

På nästan alla palmer sitter en sådan liten plastgrej som nedan. Genom hålet i den sprutar kommunen in insektsgift då och då. Det finns en sorts röda baggar som dödar palmer, Picudo rojo de la palmera = röd palmvivel (Rhynchophorus ferrugineus). Den baggen är man rädd för, eftersom den på kort tid kan döda många palmer. Att spruta insektsgift i tid, räddar palmerna. (Kanske det var infekterade palmer, de som kommunen har fällt? Och att palmerna fälldes för att baggen inte skulle sprida sig?) 

Baggen är  2-5 cm lång, och ser ut som nedan.

Ni som kan läsa mellan raderna, ni har säkert räknat ut att jag återigen har börjat räkna kolhydrater. Ja, jag måste sätta stopp innan jag går upp mer. Jag har som vanligt känslo-ätit en period. (I ett dysfunktionellt försök att dämpa oron för skatteböterna mm.) I går åt jag omelett med ost och tomat, och just nu håller jag på att koka kyckling. Jag köpte ett stort huvud blomkål i går, som jag också ska koka. (Fast både hundarna och jag tycker om rå blomkål också.)

I morgon har det gått precis 8 veckor sedan jag blev opererad. Så nu får jag börja röra på mig igen. Jippie! Jag ska troligen börja på gimnasio Canto igen, fast jag egentligen inte har råd. Det är både roligt och nyttigt.

Jag fick nya boktips från Bokus i dag, så nu har jag 164 böcker på min önskelista...

Jag borde skapa en Sparad dagbok 55 i dag. Det börjar bli för "fullt" här i Dagbok... Och så borde jag duscha hundarna, och måla pallen samt byrån och...

   

Stella och Nellie var ännu snabbare än kameran, så de hann äta upp sin kyckling innan jag hann fotografera. Vov-super-smaskigt, tyckte de båda.

Och lille Linus är precis lika söt som han var i går...

Nyss, på eftermiddags-promenaden, så gick Stella själv.

Den brokbladiga bougainvillean är fin! Jag undrar om just den här sorten är svår att få tag i? Jag får inte plats med fler bougainvilleor på balkongen, men jag skulle kunna byta ut en av de andra mot en sådan här. Till nästa säsong kanske?

Blåa pilar visar var jag bör klippa av det trasiga på markiskappan. (Jag funderar på att ta bort hela kappan, den är bara till besvär. Kappan sitter normalt inte ihop med resten av tyget.) Det är bara det att kappan sitter så högt upp - eller långt ut om jag vevar ner den, så jag har svårt att räcka till. Den gula pilen visar var det är tänkbar att gråsparvarna har byggt bo. Jag kan inte komma åt att titta där, för det är utanför min balkong.

Sedan Linus kom, så har inte Lina haft mycket tid för sin favoritleksak. Hon har annat för sig... De umgås långa stunder genom gallret, som än så länge får sitta kvar. Det vore dumt att stressa lille Linus.

Westwing lär mig många nya ord. I dag lärde jag mig sostenibilidad som betyder hållbarhet. Ett bra ord att kunna.

19-05-29:

Min spanska heminrednings-tidning El Mueble (som kom i går) har ofta ett par sidor recept på slutet. Visst är salladen nedan vacker!

Det är ingen LCHF-mat (= inget för mig), men vill ni prova så får ni receptet nedan.

Kostdoktorns webbsida (som numera heter Diet doctor) finns det 1000-tals recept med stor variation. Mycket ser väldigt gott ut. Om jag hade varit matlagnings-intresserad, så hade jag haft en guldgruva där. Men nu är jag ju inte det, och därför blir min mat en smula enformig. Dagens frukost (som jag åt efter 17 timmars fasta, så det blev en brunch) blev omelett (med grönsaker). Eftersom jag fick kyckling över från i går, så kommer jag att äta kycklinggryta (med bl a curry och gurkmeja) + någon grönsak i kväll igen. Dagens omelett t v, gårdagens kycklinggryta t h. All min mat har samma färg, eftersom jag häller nyttig gurkmeja i nästan allt.

   

I morgon ska jag ha blomkåls-mos. (Det tycker jag är jättegott!) Likaså tycker jag om laxfilé, men det är för dyrt för att äta ofta. Jag håller mig mätt på kosten, mår bra, och går ner i vikt om jag är strikt. Jag längtar inte efter något särskilt, möjligen bär (som jag får äta i små mängder). Men jag skulle behöva lära mig att laga fler (enkla, snabblagade) rätter. Jag kan läsa innantill, så visst kan jag följa recept - men jag tycker att det är trist att laga mat, särskilt till 1 person.

Min våg funkar ju inte, men jag tror att det rör sig om 5 kilo som jag vill ha bort. Alltså måste jag räkna kolhydrater, och hålla mig under 20 gram per dag. (Enligt flera evidensbaserade studier är LCHF effektivare för att gå ner i vikt, än kaloriräkning och låg-fett-dieter. Och jag vill inte banta längre än nödvändigt. Fast sedan ska jag lära mig att hålla vikten. Det är det svåra hur man än bantar.)

Det blåser en del i dag, och är en del moln på himlen. Det är färre som solar och badar.

I dag gick Stella nästan hela vägen själv.

Jag såg flera övergivna solstolar...

Jag har inte tänkt på, att de här träden kan bli så stora. Det är bara när de blommar, som jag ser att det är samma sort som de pyttesmå längs El Paseo.

De är så vackra när de blommar (i vitt och pastellrosa)!

Jag duschade förresten hundarna i går, så nu luktar de så gott! Jag använder bara ljummet vatten, eftersom de använder Frontline så här års. Men pälsen blir mjuk, och deras naturliga rena doft tycker jag så mycket om - att jag gärna sticker näsan i pälsen. Det varar förstås inte så länge. Små hundar blir väldigt lätt smutsiga...

Jag borde måla byrån och pallen. Jag tycker det är kul att måla. Och det är jättekul att se resultatet sen. Det är bara det, att om jag börjar på jobbet - då kommer jag att blockera matbordet för flera dagar framöver. Det är enda stället jag har att måla på. (Jag har plast att täcka det med.) Eftersom jag har hundar så kan jag inte lägga/ställa något på golvet. Jag måste måla minst 2, förmodligen 3 gånger - med torktid emellan. Så minst 3 dygn kommer bordet att vara fullt. (Förutsatt att allt får plats på bordet samtidigt, annars tar det dubbla tiden.)

Skåpsluckorna på balkongen målar jag nog längre fram i sommar. Ibland tänker jag att jag bör vänta med att måla inne, tills det är varmt nog att ha fåglarna på balkongen dygnet runt - för att de ska slippa färglukten, som säkert inte är hälsosam att andas in. Hundarna och jag får stå ut. Vatten-baserad lackfärg luktar inte så länge. Men jag har en känsla av att det inte blir något målat i dag... Jag vill hellre läsa!

Det är uppenbart att effektiviteten minskar när man blir pensionär. Innan, när jag jobbade heltid, då fick jag ungefär lika mycket skött på min fritid, som jag nu får skött på en hel dag. Lättjan segrar ofta när man inte har piskan på ryggen... I alla fall är det så för mig.

19-05-30:

Jag läste ut boken Låt vargarna komma i går. Den var riktigt bra! I dag är det precis 1 år sedan Bonnie dog. Hon är saknad! Jennis hund Molly fyller 4 år i dag. Hundarna och jag har mailat och gratulerat.

I dag har himlen varit underbart klarblå! Är inte färgerna nedan ofattbart vackra!

Vid ett bord på Code1900 satt Josefina och Kiko. Det var länge sedan vi sågs, så jag slog mig ner, och Josefina bjöd mig på en flaska vatten. (Jag valde själv dryck.) Hon hade vatten med till Kiko, som mina fick smaka, och dessutom fick de hundgodis av Josefina. Längst t h syns lilla Lea. Hon vågade inte komma ända fram.

Ovan, en av El Campellos snyggaste portar. Nedan, hotell Familias trappa, som är snygg den också.

Våningsplan 1 verkar nu vara klart på bygget, och man förbereder för våning 2.

Stella trivs bra på sin kudde på balkongen. Jag är lite bekymrad för henne. I morse ville hon inte alls följa med ut. Hon låg kvar i sängen. Jag och Nellie gick själva, både långt och raskt. (Nellie både vill och kan.) Nästa promenad (strax efter kortison-medicinen) ville Stella gå själv (nästan hela vägen). Stella behöver egentligen högre dos kortison, men biverkningarna förkortar hennes liv. Pest eller kolera? Det är jättesvårt att veta vad som är bäst. Veterinär Cristina menar att vi ska hålla den här lägre dosen så länge vi kan. Jag ska prata med henne igen 19/6 när Stella har tid för vaccination.

Jag har hämtat Amudecas höstprogram, och fyllt i gymnastiken som jag vill gå på. Den kostar 6 € per termin. På måndag (3/6) är det dags att anmäla sig, och betala. Man kan vänta till hösten med att anmäla sig, det funkar med många av kurserna. Men inte med den här gympan som är populärast av alla. Det brukar vara drygt 50 anmälda till de 30 platserna - alltså ska jag hänga på låset när de öppnar klockan 18.

I dag säljer Westwing flera kul saker som jag gärna skulle vilja ha. Visst är den både rolig och trevlig, handduks-hängaren nedan. (Självhäftande.)

       

   

Och ljusstaken nedan för värmeljus, skulle jag också vilja ha. Men nu är det ju så, att jag varken har pengar eller plats - alltså avstår jag.

Jag tror att jag har visat den roliga bajspåse-hållaren nedan förr. Själv föredrar jag mjuka hållare (typ små väskor med hål i botten och blixtlås upptill).

Jag tycker om när man använder mulliga tjejer i reklamen, och inte bara tråd-smala. Alla ser vi olika ut. Det är lika vanligt att vara tjock, som att vara smal. Flickorna nedan är söta, trots att de har några kilon över idealet. Jag tycker att man borde ha människor som ser "vanliga" ut, på reklambilder! Då vore det lättare att identifiera sig.

Jag gick till vårdcentralen i dag och beställde en tid. (Jag ska dit 4/6 kl 10, samma dag som jag har tid på sjukhuset kl 13 för efterkontroll av min gyn-operation.) Jag vill ha en remiss till ögonläkare. Sedan 1-2 månader tillbaka ser jag mycket sämre på mitt högra öga (allt är dimmigt även med nyaste glasögonen), och ögonlocket hänger delvis för pupillen. Kanske jag bara behöver nya glasögon, men jag vill gärna ha kollat så trycket är normalt mm. Synen är det allra viktigaste sinnet för mig.

19-05-31:

I går kväll tog jag bort gallret mellan papegojorna. Det går inte bra, men hyfsat. Linus blir rädd när Lina kommer häftigt emot honom. För det mesta gör hon inget, men ibland "hackar" hon. Jag försöker hålla koll på dem. Lille Linus kvittrar förnöjt när han får sitta i lugn och ro.

   

Nu vet jag säkert, att Stella får Occipital dysplasi-anfall. Jag har misstänkt det länge, men trott att jag kanske bara inbillade mig. Men i morse var det så tydligt. Hon ville följa med på promenaden, men plötsligt ville hon inte gå. Jag lyfte upp henne. Jag kände då att hon liksom darrade i kroppen, och sedan fick hon ryckningar i höger baktass. Efter en stund slappnade hon av igen. Det var ett typiskt anfall, fast lätt. Och tydligen känner hon något precis innan det ska börja. Jag känner igen allt från lilla Nova som dog. Fast hennes anfall var fruktansvärda på slutet. (Ni som inte läste min blogg på den tiden, läs längst ner på sidan Om mina djur.)

Jag tror att det är dags för Stella att öka sin dos kortison. Hon ska inte behöva ha ont. Samtidigt vet jag, att om vi ökar dosen, då börjar vi nedräkningen av hennes livstid. Hur vi än gör kommer hon inte att leva ett normallångt liv. Det är så SVÅRT! Veterinärerna lägger över ansvaret på mig, det är jag som får bestämma. Men det är ju de som har kunskapen! Hur ska jag veta när det är dags för det ena eller det andra? Hur som helst vill jag inte att Stella ska lida. Svårt, svårt! Jag vill ju behålla min lilla ögonsten!

Efter anfallet så gick hon själv, fast inte raskt. Jag hörde, och såg, påfågeln. Men de foton jag tog blev helt misslyckade, och han spände ändå inte ut stjärtfjädrarna.

Jag tycker inte om orangea blommor. Men kanske någon av er gör det? Så här får ni se en orange bougainvillea.

Lila bougainvillea tycker jag om, men jag skulle inte vilja ha det själv. Jag föredrar som bekant rosa. Men lila är vackert tillsammans med de gröna växterna!

Texten nedan finns på en bil som brukar parkera här i närheten. "Min bil har inte hästar (häst-krafter) den har enhörningar (enhörnings-krafter)."

Byggjobbarna håller på att montera skyddsnät runt bygget. Den här typen av nät ser man på alla byggen. Själv tycker jag inte att de ser tillräckligt säkra ut. Man kan falla flera meter, innan man fångas upp i nätet.

När jag var på Lidl i går, så såg jag att de sålde person-vågar för 14 €. Jag köpte en. Egentligen skulle jag hellre ha velat köpa en rese-person-våg, som är mindre än hälften så stor som en vanlig. (Man får stå på tå när man väger sig.) Men sådana är mycket dyrare. Den här fungerar bra, och jag kan kasta min gamla. Jag invigde den nya i morse, och den visade 52,3 kg. Jag har alltså 4,3 kg kvar till min målvikt. Situationen känns bekant på något vis. Var det någon som sa något om jojo-bantning? Tja, man ska aldrig ge upp! Bara för att jag har misslyckats med att hålla vikten några gånger, så betyder det INTE att jag kommer att misslyckas den här gången. Så det så!

Det är stoltare våga sitt tärningskast, än tyna med slocknande låge. Det är skönare lyss till en sträng, som brast, än att aldrig spänna en båge…skrev Verner von Heidenstam i dikten Åkallan och löfte.

Förresten så har jag något färre värme-vallningar när jag äter LCHF, än när jag stoppar i mig snabba kolhydrater. Det är ju BRA! Jag vaknar alltså inte fullt så ofta på nätterna, "bara" 4-6 gånger.

Det går hyfsat bra med Lina och Linus. Och jag tror att det kommer att gå ännu bättre efter hand. De sitter ganska nära varandra, men inte sida vid sida. (Ser ni så "vit-prickigt" "bur-taket" är? Det är för att Lina har klättrat där. Den andra bur-halvan, där Mio bodde, är alldeles ren. Jag får väl ta och torka av gallret ordentligt endera dagen...)

Mio är svårast att fotografera, för han hoppar omkring så fort han ser kameran.

Himlen är lika vackert blå i dag, och jag kan konstatera - att när solen skiner från en klarblå himmel (och det inte blåser), då är det egentligen för varmt med T-shirt och shorts.

För hundarnas skull, så försökte jag gå i skuggan där jag kunde.

Jag har sett att sand-slotts-byggaren använder vattenpass när han bygger. Men så blir det ju fint!

På ett ställe var det massor av folk i vattnet. Kan det ha varit en skolklass, eller någon annan grupp? (Det är 24° i skuggan i luften, och 21° i havet.)

I dag hade jag sol-skärm på mig när jag var ute. Kanske inte solglasögon skyddar ögonen tillräckligt? (Jag funderar ju på om jag kan ha början på grå starr.) Jag tycker att det är både bättre, och snyggare, med solhatt. Men eftersom jag har relativt litet huvud (54 cm) så är det jättesvårt att hitta hattar som passar. När de är för stora (som i stort sett alla är), så blåser de av vid minsta lilla vindpust. (Jag har en turkos barn-hatt som passar, men på sådana blir brättena för smala.)

Hundarna och jag brukar någon gång i veckan, gå inom någon av alla affärerna längs El Paseo. Jag tycker att det är kul att titta, även om jag inte planerar att köpa något. Men i dag köpte jag faktiskt en solhatt som jag av en slump fick syn på. Jag tycker normalt det är snyggare med hattar i turkost, ljusblått, rosa eller vitt - men den här hatten har något ovanligt praktiskt på insidan.

Nämligen ett resårband, så man kan anpassa storleken! På högra fotot har jag knutit det så hatten sitter bra på mig. Den sitter skönt också, utan att "spänna". Superbra! Fördelen med den neutrala färgen är förstås att den passar till allt. Så den här hatten kommer jag säkert att använda mycket i sommar.

   

Jag köpte den på Again Beach, och den kostade 15 € (vilket jag egentligen inte hade råd med). Å andra sidan äter jag ganska lite just nu, och fastar jag några dagar så kan jag "tjäna in" så det räcker till hatten. Den skyddar ju ansiktet också. Det behövs om man inte vill få fler rynkor än man annars skulle ha fått. Solen "skrynklar till" huden rejält om den får chansen.

   

Oj, det är visst Tobaksfria dagen i dag. Det måste jag uppmärksamma. Jag tycker väldigt illa om cigarrett-, cigarrill- och cigarr-rök! Skärmdumpen nedan är från Svenska Magasinet. Det märks tyvärr tydligt att rökning är betydligt vanligare här än i Sverige. I Sverige är det numera (enligt siffror från 2018) bara 7% som dagligen röker, fast sedan tillkommer 12% som snusar. Men det senare lider de ju mest själva av. De förpestar i alla fall inte luftrummet.

19-06-01:

Som ni vet är jag glad för blommor. Men jag har inte obegränsad plats. Jag borde nog inte ha sått så många luktärtsfrön, men å andra sidan har jag dem bara en kortare tid. Och de luktar så gott!

Nu har jag beslutat mig för att ge bort min stora asparagus (hängsparris), fast jag tycker om den. Men den har vuxit ur sin kruka, och behöver planteras om i en betydligt större. Och en större kruka kan jag omöjligt få plats med. Den har stått till vänster om (de hopträngda) pelargonerna. Dessa har jag nu spridit ut lite mer.

   

Jag får väl fråga Erik och Lena, om någon av dem vill ha asparagusen. (Båda har större balkonger.) Annars ställer jag ut den vid återvinningen en morgon. Det är alltid någon som tar hem den. Det är ju en fin växt! (Kanske jag köper en ny pytteliten?)

Eftersom solen skiner från en klarblå himmel, så tog jag på mig min nya bekväma solhatt i dag - när vi gick vår mitt-på-dagen-runda. Grannhusets vita nerium oleander luktar så gott.

Badvakterna har börjat jobba, och de har hissat gul flagg i dag.

På stranden har de lokala livräddnings-sällskapen massor med tävlingar för barn och ungdomar. Och kanske vuxna också? (Svårt att se på håll.)

Ambulansen står beredd - om, utifall att...

Det fanns nästan ingen skugga till mina små, så vi gick inte hela vägen. Nu bör jag gå längs El Paseo enbart på förmiddagarna, för då finns det skugga bredvid muren. Småttingarna väljer gärna att gå där, så här års.

Bara under de stora träden är det skugga nu.

I går kom elräkningen som ska vara betald den 7/6. Den var på måttliga 33 €, men så slösar jag inte i onödan. Nu syns bara min egen elförbrukning på stapel-diagrammet nedan. Det var ju i mars förra året, som jag flyttade hit. Det syns tydligt under vilken period jag har behövt ha elementen på.

Kortison, som Stella tar, har många biverkningar. Man delar upp dem i kortsiktiga, och långsiktiga. Stella måste ju ta kortison resten av livet, sorgligt nog. Och förr eller senare måste vi öka hennes dos, och då ökar risken att få fler biverkningar. Hittills märks det mest att hon har tappat hälften av sin päls.

Kortsiktiga biverkningar är de som vi förväntar oss att ett husdjur upplever när de nyligen fått kortison. Exakt vilka biverkningar som hunden får och hur allvarliga de är beror helt på hunden, dosen och hur länge hunden står på kortison:

• Ökad törst och urinering.
• Ökad hunger.
• Onormalt och ökat flämtande.
• Låg energi eller (väldigt hög energi hos vissa hundar).
• Utvecklar infektioner (speciellt bakteriella hudinfektioner) eller de befintliga blir värre.
• Kräkningar eller illamående (mindre vanliga).

Långsiktiga biverkningar: Vissa sjukdomar och medicinska tillstånd kräver långvarig behandling med kortison. När kortison behöver ordineras i mer än 3-4 månader kan nya biverkningar orsaka problem. De vanligaste är:

• Urinvägsinfektioner hos upp till 30%. Eftersom kortison kommer att trycka ned inflammationer som uppstår vid urinvägsinfektioner så kommer de vanliga symptomen inte att synas. Därför kommer man kontinuerligt behöva att ta urinprov för bakterieodling för att se om hunden har drabbats av urinvägsinfektion.
• Tunnare hud, pormaskar och en tunnare och "tröttare" päls.
• Sämre förmåga att läka sår.
• Utveckling av fetma på grund av ökad hunger.
• Svagare muskler på grund av proteinkatabolism.
• Utveckling av hårda plack eller fläckar på huden.
• Ökad mottaglighet för opportunistiska eller sekundära bakterieinfektioner
• Ökad mottaglighet för svampinfektioner (särskilt i nosen).
• Större risk att utveckla diabetes.

Inga roliga saker, som ni ser. Och ovan är det bara listat de vanligaste biverkningarna... Stella har ätit kortison i drygt 1½ år nu, om jag minns rätt. Dessutom läste jag, på en svensk webbsida för veterinärer, att hundar bör ta sin kortison-tablett på morgonen (och katter på kvällen). Det har min veterinär inte sagt något om, och jag ger den vid lunchtid nu. Innan jag ändrar så måste jag fråga om Stella kan ta sin kortison-tablett samtidigt som hon tar sin opiat-tablett.

Det är roligare att vara frisk!!!

Nu har jag ordnat klart på balkongen. Fast jag tog bort den stora asparagusen, så är det ändå trångt ovanpå de grå skåpen. Men jag ställde dit vippjasminen (som har rätt stor kruka), och så har jag totalt 12 pelargoner samt en liten rosmarin. (Och den lilla nejlikan, men den har snart blommat klart - och sen slänger jag den.) Den lilla lila pelargonen t v är en doft-pelargon som luktar citron, och påstås hålla mygg borta. (Annars skulle jag inte ha valt en lila.)

Problemet är att luktärterna också vill stå i solen. Så dem ställer jag framför skåpen (där de står ganska mycket i vägen). Men de är förstås lätta att flytta. Och som sagt, det är bara tillfälligt. De bör börja blomma snart, men om en månad har det blivit för varmt för dem - och då är det bara att slänga dem.

När hundarna och jag nyss gick kvällsrundan, så tittade jag på balkongen utifrån. Den ser helt OK ut. Som vanligt är den "blommigare" än alla grannarnas är - tillsammans.

19-06-02:

Det går bättre och bättre med Lina och Linus. Ibland samsas de bra, men ibland drar Lina Linus i fjädrarna. Det kommer att dröja ett tag till innan Lina ser Linus som sin partner.

   

Mina små ligger gärna kvar i sängen på mornarna, efter att de har ätit frukost. Så jag kan inte bädda bums. Det är därför traven med kuddar och överkast syns i bakgrunden nedan. Jag tog en selfie för att visa att jag har mina progressiva glasögon på mig. De fungerar utmärkt inomhus. Jag kan se allt jag behöver se, även på datorn. Däremot ser jag inte tillräckligt bra med dem för att kunna läsa, och på långt håll är allting suddigt - så jag kan inte ha dem när jag går ut på promenad. Visst vore det skönt om jag kunde hitta ett par som jag kan se med i alla situationer! (Gärna med snyggare bågar än dessa.)

Vi gick ner till El Paseo på förmiddagen. Även i dag hissade badvakterna gul flagg. Och det är fortsatta tävlingar på stranden och i vattnet.

Ovan och nedan. Hon har fin figur, den unga kvinnan. Jag är bara lite avundsjuk... (I dag visade vågen 50,5 kg så det går åt rätt håll.)

Om det inte hade varit så proppfullt på stranden i dag, så hade jag antagligen gått ner och promenerat i vattenbrynet (kanske iklädd bikini, om jag hade vågat visa magen, annars korta shorts och tankini). Kanske jag går ner på stranden nästa vecka, en vardag med mindre folk.

Stella har ont i dag. Hon ville inte ens gå från lägenheten till hissen. Jag bar henne nästan hela sträckan, men satte ner henne då och då. Hon måste ju få nosa! Och lite motion behöver hon. Men hon går stelt och mycket långsamt. Jag måste prata med veterinären. Det är ju ingen vits med att försöka få hennes liv så långt som möjligt, om hon har ständiga smärtor. Då är det bättre med ett kortare liv, med mindre ont. Tror jag. Helt smärtfri kan Stella inte bli, sådana under-mediciner finns inte. Usch så svårt det är att veta, vilket som är bäst. Stella är 7 år och 3 månader nu. Kanske hon bara blir 8 år? Min lilla älskling...

   

Eftersom vi gick på förmiddagen, så kunde Nellie gå i skuggan.

Nedan vår förra lägenhet, som tillfälligt har fått bättre havsutsikt - men som troligen kommer att förlora den helt om något år. Jag tror faktiskt att vi sålde i precis rätt tid.

Nedan det stora blommande trädet. Jag tycker inte om att kameran gör om alla lodräta linjer till sneda. Se så huset och lyktstolparna lutar...

Under träden ser det höstlikt ut, eftersom där ligger så många nerfallna blad. Men det är väl torkan som ställer till det. Både gräs och träd bevattnas här, men de stora träden får nog inte tillräckligt.

En bild från Westwing. Katten ser ut som en blåmaskad helig birma. Det är mysigt med katter, och jag tycker bäst om helig birma. De är lugna, "hundlika", och följsamma. Jag saknar mina katter då och då, men alla 3 är döda nu. Jag minns inte om jag nämnde på bloggen, att Estelle dog nu i maj. Daniel och Sandra (tango-danslärarna som fick henne), skrev och berättade. Estelle blev äldst av alla katterna, men borde ha levt ett par år till. Fast hon hade diabetes på slutet, och fick insulin dagligen. Som sagt - det är roligare att vara frisk!

Kors i taket! Jag har varit flitig i dag, och faktiskt betat av flera punkter på min långa att-göra-lista. Först vårdade jag mina inomhusväxter, och la Volaton (pulver) i krukjorden. De har nämligen alla sorgmyggor, och Volaton tar död på sådana. Det är irriterande med små miniflugor överallt, även om de bara skadar växternas rötter och inget annat. Jag passade på att flytta om växterna också. De minsta satte jag lägre ner, så jag räcker till dem bättre när jag ska vattna.

Sedan skruvade jag upp en list med krokar på, bakom sovrumsdörren. Som jag skrev häromdagen, så måste alla ytor utnyttjas i en liten lägenhet. Bakom dörren har jag bl a hängande sådana plagg som jag har använt en dag, men kan ha ytterligare en.

   

Därefter satt jag upp några små tavlor, och en vepa, som jag har haft liggande. De får inte plats på väggarna, så jag fick hitta andra ställen. Den lilla söta handmålade vepan nedan, köpte jag på Ven för många år sedan.

Tre små tavlor fick sitta på garderobs-dörrarna. (Jag har säkrat dem i nederkanten med häftmassa, så de inte ska dingla omkring när jag öppnar och stänger dörrarna.)

Och så klistrade jag upp en självhäftande krok-list i tvättmaskins-skåpet. Jag började med att hänga mellan-gallret till fågelburen där.

   

Därefter var det dags för te-paus. Det är säkerligen barnsligt, men jag tycker mycket om att variera mina te-muggar. (Jag har ju en gedigen samling.) I går bytte jag till "papegoj"-muggen, trots att jag inte riktigt gillar det tillhörande filtret. (Det släpper igenom lite te, vilket inte mina vanliga gör. Men de vanliga är för smala för den här koppen.) Jag blir gladare av att dricka teet ur en vacker mugg. Men efter någon vecka så tröttnar jag på motivet, och då byter jag. (Jag drack ur en turkos mugg i början på veckan.)

   

Sedan gick vi ett varv runt kvarteret, och därefter städade jag fågelburarna. Därefter dammade (slarvigt), dammsög (noga) och våtmoppade (noga) jag hela lägenheten. Och sedan klippte jag till halkskydd att ha under mattorna. Vinylmattor glider lätt på klinkergolv. Jag har haft provisoriska halkskydd, men de har inte funkat något vidare. De på översta fotot nedan:

Nu klippte jag till Ikeas Stopp, som är superbra: tunna och "tröga". Tyvärr hade jag bara 2 rullar. Jag skulle behövt 5-6.

Halkskyddet räckte till den långa blå mattan i vardagsrummet.

Och till båda mattorna i köket.

Ikea säljer fortfarande de här halkskydden, som ligger på 67 cm breda rullar:

   

Hittills har Ikea bara skickat små paket (max 40 cm) för 5 €, enhetspris. Om varan var längre, då fick man betala 69 €, vare sig man handlade en liten gardinstång eller en stor dubbelsäng. Men till min stora glädje, såg jag i dag att de har ändrat system - till det bättre! Nu får paketen vara 75 cm långa! Och beroende på köpesumma så kostar frakten 4-9 €. Superbra!

Om jag skulle beställa 4 rullar Stopp, så skulle det kosta totalt 24 € inkl frakt. Och det skulle jag nog ha råd till! Jag har ytterligare 6 mattor som jag skulle vilja ha den här sortens halkskydd under.

När jag vet att skatten är betald, och jag ser om jag har några pengar över, då beställer jag nog de här halkskydden. (Är det någon här som också behöver något smått, så säg till så kan vi sambeställa.)

Kvälls-sol på balkongen.

Förresten har jag satt i mina myggnät nu i kväll, så jag kan vädra på kvällen utan att riskera att få in något flygfä. Det gick bra i vardagsrummet, men i sovrummet fick jag inte i det riktigt (så där håller det inte 100% tätt). Jag ska titta närmare på det i morgon. Jag är ovan vid sådana här skjut-myggnät som löper i samma skenor som skjutdörrar och skjutfönster. (Det är svårt både att förstå i vilken skena de ska löpa, och sedan att få i dem just där - både upptill och nertill.)

19-06-03:

I natt har jag inte sovit mycket. De första timmarna, när jag inte kunde somna, är mitt eget fel. Jag låg och tänkte - för mycket. Jag funderar på att flytta in mitt datorbord till sovrummet, och jag vägde för- och nackdelar i tankarna. (Längre ner återkommer jag till detta.)

Men sen, ca 01, när jag precis höll på att somna - då var det Nellie som fick mig akut vaken. Hon kräktes nämligen i sängen. Hon kräktes på påslakanet, och eftersom jag var rädd att det skulle träcka in i täcket (täcken av silkesvadd är inte lätta att tvätta), så rusade jag upp och slet av påslakanet. Bara pyttelite hade hunnit träcka igenom, och det kunde jag torka bort med en trasa. Medan jag gjorde detta, så kräktes Nellie på underlakanet. Innan jag hann få bort det så hade fukten träckt in i madrass-skyddet, och nästan helt igenom. (Tur att jag använder madrass-skydd, för en Tempur-madrass går inte att tvätta, bara överdraget.) Jag hängde ut allt det våta-kräkiga över stolarna på balkongen. Hundtrappan framför sängen hade jag redan tagit bort.

Klockan var drygt 02 när jag kunde lägga mig igen. Fast då var jag ganska klarvaken. Jag hade satt på nytt dra-på-lakan, men det madrass-skydd och täcke som jag har i reserv var för bökiga att plocka fram (de ligger i lådor i överskåpet på den fasta garderoben) - så jag la bara överkastet över mig (inte skönt). Och hundarna fick sova i hundsängen som står intill sängen...

I morse när kom upp så såg jag att Stella hade haft diarré tidigt i morse. Hon hade skött om på sin toalett, precis som hon ska. Men sedan hade hon torkat rumpan på 2 olika mattor. De mattorna som jag våtmoppade rena i går... (Förresten så bytte jag lakan för 2 dagar sedan.) Nåja det är inte hundarnas fel. De kan ju inte rå för att de kräks eller blir lösa i magen. Fast jag undrar förstås vad de kan ha fått i sig. Något från marken? Det är sällan jag hinner stoppa dem, om de hittar något.

Som tur är så är det lätt att rengöra vinylmattor, och jag har ju tvättmaskin. Nu hänger tvätten på tork på tak-terrassen. Jag ska använda madrass-skyddet när jag bäddar, och så tänker jag använda samma påslakan eftersom örngotten är anpassade till det.

 

Egentligen hade jag tänkt börja på gympan i dag, men jag insåg att jag inte skulle hinna. Jag börjar på onsdag i stället. Eftersom jag inte har hunnit betala än, så förlorar jag inget på att vänta 2 dagar.

Efter hund-frukost + hund-promenad + min frukost, så funderade jag vidare på eventuell datorbords-flytt. Så här ser det ut just nu (se nedan). Inte så snyggt i ett vardagsrum. Bl a har jag en del papper fastsatta med tvättklämmor på tidnings-backarna i bokhyllan. Och så måste jag ha almanackan + några kom-ihåg-lappar liggande framme. Själva datorn "stör" minst.

Jag skulle ställa bordet framför de fasta garderoberna i sovrummet, se fotot nedan. Normalt har jag den ena karmstolen + rullvagnen med gympa-saker stående framför dörrarna. Just i dag står även hundtrappan där, och så ligger överkast och kuddar kvar i karmstolen (+ att sängen är obäddad). Även nu måste jag alltså flytta saker för att komma in i de fasta garderoberna (där jag har verktyg, sybehör och ritmaterial). Om datorbordet stod framför, skulle jag få dra det åt vänster var gång jag skulle in i garderoben. Som tur är glider möbler lätt på klinkers.

Jag kollade hastigheten i vardagsrummet med fast sladd (överst), och i sovrummet med wifi (nederst), och skillnaden är inte särskilt stor.

Det finns naturligtvis både för- och nackdelar med att flytta datorbordet.

Nackdelar: Det blir lite bökigare att komma in i den fasta garderoben. Man ska egentligen inte ha en dator i sovrummet. Eftersom karmstolen inte längre får plats, och jag får ersätta den med en pall, så blir det svårare att stapla upp sängkuddarna på natten.

Fördelar: Det blir prydligare, och aningen rymligare, i vardagsrummet. (De båda karmstolarna skulle få stå där den ena + datorbordet står nu.) Jag kan ha alla de stora "lapparna" uppsatta med häftmassa på garderobs-dörrarna (så mina gäster slipper se dem). Eftersom jag inte skulle ha växter på datorbordet i sovrummet (de är ju till för att skymma röran på bordet från hallen), så skulle jag få en liten skrivbords-yta. Jag skulle kunna sitta på en pall framför och använda den delen av bordet som skrivbord.

Det tål att tänka på...

Angående datorbordets placering. Från början (innan jag hade fällt ut det) så stod det så att jag kunde se ut (och se blommorna på balkongen, samt havet). Men nu ser jag bara bokhyllan. Att se en garderob är i stort sett detsamma. Och dagsljuset skulle bli bättre i sovrummet. Kanske jag provar att flytta om? Fast sen, när sängen är bäddad. Jag kan ju prova en period och känna hur det känns.

I dag är det betydligt lugnare på stranden och El Paseo. T o m havet är lugnare, så i dag är det grön flagg.

På mornar och förmiddagar så städas El Paseo och stranden.

Nu har vi förklaringen till det mystiska språket. Det var någon form av norska!

Någon har satt upp en skylt på vårt hus i dag. En likadan lägenhet som min har blivit till salu. Jag undrar i vilket skick den är (renoverad eller ej), och vad den kostar. Markis-kappan är hel, så kanske resten av lägenheten är lika välskött. Om ni vill bo lika bra som jag (ekonomiskt, nära till allt, fast på liten yta) - så kan ni ju slå till.

Det ser ut som om även de på första våningen, kommer att få havsutsikt från grann-fastigheten. Det är ju trevligt för dem!

Jag ska slänga mina välanvända Skechers-skor i dag. (Jag ska bara ta av "gummibands-stängningarna" först, för dem kan jag använda på andra skor.) Skorna har varit så sköna, men nu är hälkapporna alldeles trasiga - och säsongen över för så här varma skor. Jag får köpa ett par nya Skechers till hösten.

De har blivit blekta, mina praktiska "skosnöres-ersättare". De heter förresten Hickies, och finns förstås även i neutrala färger som t ex svart, grått och brunt. Jag rekommenderar dem verkligen. Det är så bekvämt att inte behöva knyta, och knyta upp, skosnören! Eftersom de är elastiska, så är det bara att trä skon på foten. (Jag använder skohorn.) Dessutom slipper man problemet med skosnören som går upp. De verkar vara hållbara. Hittills har jag bara behövt byta en (den översta på ena skon). Jag tänker inte återgå till skosnören.

Nu har jag satt klockan på ringning kl 17. Jag planerar ju att "hänga på låset" när Amudeca (kvinno-föreningen) öppnar i kväll, så jag säkert blir en av de 20 första som anmäler mig till höstens gympa. Jag vill gärna komma med! Den gympan (Mantenimiento GAP) är både rolig och nyttig, och 6 € per termin är ju synnerligen överkomligt. Det enda jag inte gillar är att gympan är på kvällstid (18:30 - 19:30).

Jag har precis ätit blomkåls-mos (för 3:e dagen i rad) till huvudmål. Det är SÅ gott! (Men i morgon ska jag äta något annat.) Jag tycker oftast bäst om vegetarisk mat (och mjölk-produkter), men kan tycka att t ex lax, torsk, kyckling och nötfärs är gott som omväxling.

Jag har sett i dag, att Nellie också är lös i magen. Kan de ha ätit något ute i går? De slickar ju trottoaren ibland. Jag försöker alltid hindra dem, och jag skannar alltid av trottoaren i förväg - så gott jag kan. Men jag tittar ju åt andra håll ibland, eller tar ett foto... Nu tror jag att bådas magar har lugnat ner sig, så jag hoppas de är normala till kvällen. Att ha hundar är i mångt och mycket, som att ha bebisar...

Jag kom med på gympan! Jag var 4:a i kön, och de släppte in oss som var där i förväg en halvtimme innan de egentligen skulle öppna. Jag tycker minst lika bra om gympan på Canto, men det är stor prisskillnad. Canto tar 31 € per månad, medan Amudeca tar 6 € per termin...

Veterinär Cristina mailade svar på min fråga. Det går utmärkt att ge Stella de båda medicinerna samtidigt på morgonen.

Nu när Ikea har ändrat sina fraktvillkor, så kollade jag vad det skulle kosta att få hemskickat en sådan pall som jag skulle vilja ha framför datorbordet. Det kostar bara 6 € nu - mot 69 € tidigare! Jättebra! Fast jag har ändå inte råd att köpa någon pall just nu. (Jag har en enkel hopfällbar som får duga så länge.)

   

19-06-04:

Dagen i korthet: Vårdcentralen kl 10 (drygt 1 timmes försening), hemma 20 minuter, gyn på sjukhuset i San Juan kl 13 (drygt ½ timmes försening), promenad därifrån till Carrefour, hemma 20 minuter, tittade på grannlägenheten tillsammans med Kaisa. Nu har hundarna och jag gått en avstressande promenad längs El Paseo. De har varit ensamma mycket i dag...

Om allt ska jag berätta när jag har pustat ut. Jag har också foton att visa. Nu har jag huvudvärk, delvis p g a stress men troligen också för att jag har druckit för lite i dag. Antingen uppdaterar jag i kväll, eller i morgon dag. 

Jag är för trött för att uppdatera i kväll. Men eftersom jag ändå gjorde i ordning fotona jag tog i grannlägenheten, för att skicka till Kaisa, så får ni se dem. De är helt oredigerade. Lägenheten kostar 85'000 €, vilket nog är ett hyfsat pris. Den är i originalskick, men synnerligen välskött. (De har bara bott där semestertid.) Comunidaden / hyran är 42 € per månad. Man behöver köpa ny tvättmaskin, samt komplettera lite i köket, men det är det enda. Lägenheten är precis som min - fast spegelvänd.

Kaisa verkade vara ganska intresserad, men vi får väl se vad hon kommer fram till när hon har sovit på saken.

Det blir 1 foto till i dag, ett som jag tog alldeles nyss. Jag såg nämligen att de 2 första luktärterna har slagit ut. De doftar jättegott!

19-06-05:

I morse gick Lena och jag tillsammans till Aldi. Jag planerade att köpa växt-stöd, men de hade inte fått in dem. Vi handlade lite mat var, och sedan gick vi hem igen. Det är roligare med sällskap på vägen! Jag följde Lena nästan ända hem, för jag tänkte titta inom Tedi. De säljer också växt-stöd. De hade bra, som små pyramider i svart metall (stabila), som kostade 4 €. Tyvärr kunde de inte sälja dem, för halva lappen med streckkoden hade försvunnit. De ställde undan 2, och ska försöka få tag på koden. Jag ska inom i morgon och kolla. Det är ett par av luktärterna som behöver bättre stöd. (De bryts så lätt av i vinden, om de inte har tillräckligt stöd.)

Gårdagens berättelse med tillhörande foton, får ni vänta lite till på. Jag måste först göra spansk-läxan, och sedan se om det blir tid över i dag. I gengäld får ni se några foton från i dag.

När vi gick t o r Aldi så blåste det kraftigt på vissa gator. Min nya solhatt blåste inte av, men jag var orolig för att den skulle göra det. Så när vi gick ner på El Paseo tog jag på mig min turkosa barn-hatt. Den är liten i storleken och sitter tight. Men eftersom den är gjord för barn så har den mindre brätten. Den skuggar i alla fall ögonen och näsan. (På selfien nedan ser den ut att skugga mycket mer än den egentligen gör.) Fast på El Paseo var det kav lugnt, så jag kunde ha valt en av mina andra solhattar...

Hundarna valde skuggan när de kunde...

I dag hade jag egentligen planerat att gå ner på stranden - men jag kommer inte att hinna. Nåja, här i Spanien vet jag ju - att det kommer fler soliga dagar. I Sverige kan man inte vara lika säker. Fast i dag har ni härligt väder, ser det ut som. Passa på att njuta!

Vill ni se hur läckert det kan se ut med LCHF-mat så titta på tallrikarna här: https://www.instagram.com/lchf_med_vikingafrun/. Själv åt jag en köttfärsgryta som omväxling; Nötfärs, 1 brk krossad tomat och en ½ påse (djupfryst) grönsaks-blandning (som även innehåller lök och vitlök). Det blev gott! Och räcker till minst 2 portioner till.

Nu MÅSTE jag göra läxan!

Jag hann göra klart läxan, med ½ timmes marginal. Det var sista gången på spanskan i kväll, och den börjar inte igen förrän efter fiestan i oktober. Men lärarinnan lovade att jag kan få maila och fråga om saker i sommar. Det är ju bra!

Min "klasskamrat" Colette följde mig hem i kväll, och vi satt ganska länge och pratade - på spanska förstås (vårt enda gemensamma språk). När hon gick så kände jag hur skönt det var ute, så hundarna och jag gick en runda längs El Paseo. (Själva paseon var nästan tom, men restaurangerna var ganska fulla. När vi kom hem var klockan 21:30, och mina termometrar visade båda 27°! Det är så skönt med tropiska nätter (som de bekant kallas när det är över 20°). Nu börjar solen gå ner, och jag ska strax i säng. I morgon har jag inget inbokat, så då ska jag berätta om i går.

19-06-06:

Jag hoppas att ni har det riktigt trevligt på Sveriges Nationaldag, och firar ordentligt!

       

För mig blir det inget firande, nu när jag är till hälften spanjorska...

Bättre sent än aldrig. Nu kommer berättelsen om vad jag gjorde i tisdags (inkl foton). Först besökte jag min nye läkare på vårdcentralen. De har organiserat om, så alla har fått byta. Min nye läkare, Carlos, visade sig vara trevlig (samt blond och blåögd), och så talade han utmärkt engelska. Det senare var bra när jag inte visste vad ögonlock heter på spanska. Jag ville ha remisser, dels till ögonläkare, dels till en specialist angående mitt svullna ben. Jag fick tid redan på måndag hos en kirurg i Alicante för benet. Tyvärr dröjer det ända till 3/10 innan jag får komma till ögonläkare.

Lite humor på väggen i läkarens rum:

Jag kom in till läkaren en dryg timme för sent (de är alltid försenade eftersom de bara får 7 minuter per patient). Jag var klar 11:15. Jag skulle ta bussen 12:00 till sjukhuset i San Juan. Nu hann jag gå hem (raskt), och vara hemma 20 minuter innan det var dags att gå till bussen. Bra att jag hann hem emellan, för då kunde jag ge Stella och Nellie deras lunch.

Jag hade tid hos min gynekolog för att kolla att allt är bra efter operationen. Jag kom fram 12:30, hade tid 13:00, och kom in lite drygt 13:30. Precis allting såg bra ut. Skönt! MEN - läkaren sa att jag inte får lyfta tyngder. Jag frågade hur tungt hon menade. 1 kg, sa hon. Totalt omöjligt i vardagslivet, sa jag. Det minsta jag måste kunna bära är 3-4 kg, annars funkar inte livet. Jag sa också, att eftersom jag bor ensam, så måste jag ibland bära betydligt tyngre saker. Hon sa att det var risk att jag skulle få framfall igen. Suck! Dessutom sa hon att jag inte fick träna magmusklerna (av samma orsak).

Klart att jag måste träna magmusklerna! Jag vill väl inte se ut som en degklump. Jag måste ju inte göra 30 situps på raken, men lite måste jag kunna träna. Och lite kommer jag att bära också. Jag måste ju inte bära 50-kilos säckar... Men jag måste kunna leva ett normalt liv!

När jag var klar så var det 45 minuter till nästa buss skulle gå. Jag beslöt mig då för att gå till Carrefour. Det är bara 2,6 km mellan sjukhuset och Carrefour, så dit skulle jag ledigt hinna, innan bussen skulle avgå. 

Solen sken från en klarblå himmel, och jag behövde inte frysa alls... Jag tog förstås några foton längs vägen.

Blommande jakarandor är vackra!

Ett helt kvarter fick jag gå på nerfallna blomblad.

Jag gick förbi ett ställe där det växer en väldigt pampig gryningsvinda (Ipomoea indica). Förmodligen är det flera plantor. Men jag har aldrig sett så många klarblå blommor på en gång. Visst är det vackert!

Senare passerade jag andra vackra blommor: Blyblomma, plumbago auriculada, som i Spanien ofta kalls Celestina (azul celeste = himmelsblå) och ibland azulina (azul = blå).

Eftersom jag ändå passerade både Sprinter och Kiabi, så gick jag inom och tittade. På Sprinter såg jag ett snyggt och svalt rosa linne, som jag tyckte om. Men det kostade nästan 20 €, och var alltså inte att tänka på. När jag passerade Aki så gick jag inom en snabbis där också. När jag var framme vid Carrefor, så hade bussen antagligen precis passerat, men jag hade ändå räknat med att ta nästa.

Carrefour hade de den sortens choklad, med 90% kakao, som jag är så förtjust i. (De hade slut både förra och förrförra gången jag var där.) Så nu köpte jag alla kakor de hade - 7 stycken à 80 gram! Nu har jag ett rejält lager. Hoppas de inte smälter när det börjar bli varmare. (Då får jag lägga dem i kylen, fast choklad blir grå då.) Jag har inte smakat ännu. Jag bantar ju! Fast en ruta 90%-ig choklad kan jag äta ändå - bara inte varenda dag. (I detta fallet innehåller en stor ruta (8 gram) bara 1.3 gram kolhydrater.) Det enda jag köpte därutöver, var en påse blandade små tomater i olika former och färger (sådana man plockar ihop själv). Tomaterna har jag smakat, och alla sorterna var riktigt goda.

När jag sedan stod och väntade på bussen hem, så kände jag hur het solen gjorde huden på fötternas ovansidan. Jag hade inte planerat att vara ute så mycket, så jag hade inte satt på solskydd. Jag ställde mig så att fötterna hamnade i skuggan av buss-hållplats-skylten. (Det fanns ingen annan skugga.) Och fötterna klarade sig, huden blev inte bränd.

Ja, sen vet ni att jag hann vara hemma 20 minuter innan jag tillsammans med Kaisa tittade på grannlägenheten. Det verkar förresten som om Kaisas man Matti kommer att köpa lägenheten, som en investering, och för att hans döttrar ska kunna bo där när de kommer på besök. Vi får väl se om köpet blir av. För mig vore det bra, för då vet jag att jag får skötsamma grannar.

Då har jag hunnit fram till i dag. Hundarna och jag gick morgon-promenaden på El Paseo. Så dags har hundarna gott om skugga bredvid muren. De valde förstås att gå där.

Fast det är nog inte bara skuggan som lockar. Där luktar väldigt intressant också.

Stella gick själv, men hade knappt styrfart. Ibland väntade vi på henne, ibland bar jag henne (för att vi skulle komma någon vart). Stella vill gärna bli buren.

Det var lugnt och fridfullt.

Ibland är det kö till intressanta träd. Ranghögst får lukta först...

Inka skickade mig några foton i dag. Först ett riktigt somrigt:

Nedan ser ni Rolf. Han ser glad ut, och texten på tröjan, Never give up, passar honom bra. Jag vinkade på honom i går när jag passerade med Lena, men jag har inte pratat med honom på några dagar.

Nu ska vi ut på promenad, mina små och jag. Det är lite moln på himlen, och "bara" 24°. Det är faktiskt skönt med en svalare dag mellan de varma. Det tycker i alla fall hundarna.

Oj, jag höll på att glömma! Jag har varit på banken i dag och betalat min spanska skatt! (Jag har betalat Björn också, för att han deklarerade åt mig.) Det känns SÅ SKÖNT att ha betalat! Jag vill aldrig mer råka ut för skatte-böter. (Varken Fiona eller hennes revisor har hört av sig!) Jag har nästan inga pengar kvar på bankkontot (59 €), men jag kommer att klara mig fram till nästa pension. Det viktiga är att allt är betalt i god tid.

Jag har redan ansökt om att få summan tillbaka från Skatteverket. (Fast i dag jobbar de förstås inte.) Jag vill ju kunna betala tillbaka pengarna som jag var tvungen att låna, så snart som möjligt.

Kerstin skickade den här gulliga filmsnutten med basket-spelande agapornis- (kärleks-) papegojor i samtliga roller: https://www.facebook.com/UppskattatSE/videos/2389999417934908/  

Ulf berättade att han har haft drygt 28° varmt i dag (= några grader varmare än vad vi har haft). Han och Bosse L passade på att ta en riktig långpromenad. De gick från Kungsholmen, förbi Fredhäll och över Tranebergsbron till Alvik. Därifrån vidare genom Brommastadsdelarna Äppelviken, Smedslätten, Ålsten och Höglandet till Nockeby, vidare över Nockebybron in i Ekerö kommun där de stannade vid Brostugan (nära Nockebybron, inte långt från Drottningholms slott). På Brostugan drack de var sin kall öl, för det tyckte de att de hade gjort sig förtjänta av. När Ulf kom hem så visade hans stegräknare att han hade gått 21'210 steg!

Det är förstås bara Stockholmare som förstår var de gick, utan att titta på en karta. Ulf berättade för mig, och Brostugan har jag faktiskt besökt en gång. Jag minns det som dyrt men trevligt.

19-06-07:

I dag är det precis 1 år sedan som Jan ofrivilligt lämnade oss, alldeles för tidigt! (Den förhatliga cancern...) Jan var en väldigt fin människa, som alla tyckte om. Vi är många som saknar honom! I dag tänker jag både på Jan och hans änka Lena. De borde ha fått många fler år tillsammans. Men livet är sällan rättvist.

Det gäller alla som har stått oss nära, även hundar och andra husdjur. Förra året var ett förlustens år. Min mamma dog ju också då. Fast hon blev väldigt gammal - och då är det naturligt, som det ska vara. Det är när människor (och hundar) dör innan de har levt färdigt, som det är dubbelt sorgligt.

När jag i går gick inom Tedi, så hade de hittat koderna och kunde sälja växt-stöden till mig. Nedan står de på balkongen, men nu sitter de på plats i krukorna och jag har hjälpt luktärterna att "hamna rätt". Sedan får de klättra vidare själva. I dag slog ytterligare en luktärt ut, också den rosa. (Jag sådde drygt 50% rosa, och resten i blandade färger.)

I dag gick vi inte ner till El Paseo förrän på eftermiddagen. När det inte är ett moln på himlen, så är det egentligen för varmt för hundarna då. Så vi nöjde oss med att gå 2/3, sedan vände vi.

Det var ganska fullt på restaurangerna, men lugnt på El Paseo.

Nellie lyckas få ut tungan längst. Se fotot ovan. Tänk att det ryms en så lång tunga, i en så liten mun...

Utanför Valor blommar hibiskusar i olika färger. Hibiskusar är vackra, särskilt rosa, gula och röda (i den ordningen). Men den orangea nedan är förstås också fin. (Jag vet inte varför jag inte gillar orange, det bara är så.)

Jag har alltid varit väldigt "färg-känslig", och jag ser väldigt många olika nyanser. (Alla ser inte lika många. Det är medfött.) Så hur färger kombineras är viktigt för mig. Muggarna nedan är väldigt fint färgstämda. Så dem skulle jag vilja ha bara för att titta på (stående i vitrinskåpet). Men jag använder inte melamin-muggar i vardagslag (men gjorde när barnen var små), så affären få behålla de här.

Ytterligare en väl genomtänkt färg- (och form) kombination:

Och apropå ett av mina andra intressen:

Texten nedan, ur en krönika av Amelia Adamo, den borde jag ha lagt in här i går, på Sveriges Nationaldag. För det är väl enda dagen på året som vi vågar skryta lite om Sverige och våra landsmän. Eller?

19-06-08:

Solen skiner och himlen är blå. Det är 24° (och ska bli varmare), men det blåser. Så här såg vi ut när vi gick morgon-promenaden, mina små och jag:

   

Jag fyller år i dag, 67 närmare bestämt. I dag bantar jag inte! Lite vill jag ju fira, även om jag vet att det blir svårt att återgå till dieten i morgon. I morse åt jag 1½ sådant här kex (med havre och chiafrön) till frukost. Jag hade ost och paprika ovanpå. Supergott! (Jag åt en liten frukost för att kunna få plats med lunch i magen.)

Sedan bjöd Lena mig på lunch (3-rätters-meny) på restaurang La Toscana (vid El Paseo). När jag berättade för mina små att vi skulle träffa Lena och Lucky - då blev det fart t o m på Stella. (Både hundarna och jag tycker alltid att det är så trevligt att träffa dem!)

Det blåser rejält i dag, men eftersom vindarna är ljumma så behöver vi inte frysa. Det är röd flagg förstås.

Inför restaurang-besöket bytte jag till blus, för det passar bättre än linne. Men håret som jag kammade noga innan jag gick hemifrån, blev rejält vindblåst... Vi hade tänkt sitta ute, men de bad oss komma in. De var rädda för att allt skulle blåsa bort annars, och det hade det nog gjort.

Lucky låg under bordet, men Stella och Nellie satt på stolen bredvid mig när vi åt. De tittade på varenda tugga jag tog, men just när jag fotograferade dem så tittade de på när Lena åt. Visst ser de sugna ut. Då ska ni ändå veta, att de fick lunch innan vi gick hemifrån + att de hade fått smaka en hel del av min kyckling. Så utsvultna var de knappast. Men söta! (Det är därför ni får se 4 nästan likadana foton på dem. Nellie tittar åt olika håll.)

Jag åt först grillade grönsaker med fetaost, sedan panerad kycklingfilé (pommes fritesen hoppade jag över), och till efterrätt ½ portion tiramisu + ½ portion chokladtårta. (Lena åt de andra halvorna.) Jag orkade bara min ena kycklingfilé, så den andra fick jag med mig hem i en påse. Mätta och belåtna gick vi sedan ut i solen och blåsten igen.

Eftersom Lucky inte kom med på ett enda foto från restaurangen, så tog jag några foton av honom efteråt.

I tisdags gav mina favorit-solglasögon upp. Synd, för de var de skönaste jag hade. Jag trodde först att det var den lilla skruven som hade trillat av (inte ovanligt), men det var det inte. Det var själva bågen som hade knäckts just där skruven är fastsatt - och då går det inte att laga. Innan jag slänger dem ska jag skruva loss de två skruvarna. De kan vara bra att ha om jag tappar en skruv på ett annat par.

Oj, ursäkta, jag glömde - till nu:

Ha en riktigt trevlig pingsthelg!

19-06-09:

I går sov Nellie i den här personliga sov-ställningen en stund:

Själv hade jag lite ont i magsäcken hela eftermiddagen och kvällen, eftersom jag hade töjt ut den så plötsligt och mycket. 3-rätters luncher äter jag aldrig till vardags, och under bantningar så äter jag mindre än vanligt. Egentligen är det inte själva maten som är det bästa med att gå på restaurang - det är ju det trevliga sällskapet! Det är mysigt att gå på restaurang, att få maten serverad, och att äta i lugn och ro medan man småpratar. Men jag skulle i princip bli nöjd med en förrätt + 1 stor flaska vatten. (Tyvärr kostar en separat tallrik ofta lika mycket som en hel dagens meny...)

I dag ska jag äta kycklingen jag tog hem, tillsammans med ärter. (Inte LCHF) Och jag tänker ta en stor ruta choklad i dag också, precis som jag gjorde i går. Jag kommer att återgå till min diet först på måndag. Det får bli som det blir.

I dag är här ganska molnigt. Bara då och då tittar solen fram. Vi gick vår morgon-promenad på El Paseo.

Jag fotograferade mannen på brädan, sekunden innan han föll av...

Sandslotts-byggarna hade sovmorgon...

De är skickliga!

Jag har börjat förbereda den där om-möbleringen jag pratade om. Jag är inte säker på att jag kommer att tycka om att ha datorn i sovrummet, men jag vill prova ett tag. Det blir ju bättre i vardagsrummet. Kanske jag låter karmstolen stå kvar i sovrummet, då framför hörn-garderoben. Den är ju lätt att flytta, och så har jag någonstans att lägga överkast och kuddar på nätterna. Jag skulle vilja göra en hylla ovanför sovrums-dörren (liknande den i hallen) för att lägga hund-trappan på, de perioder när jag inte använder den.

Rullvagnen med mina gympa-saker på, ställde jag bakom gungstolen. Inte idealiskt, men jag har inte många ställen att välja på. Den syns ju inte så mycket...

Faktum är att jag har börjat sukta efter lite mer utrymme. Jag funderar på att glasa in balkongen. Nej - inte hela (som grannarna har gjort). Jag vill ha åtminstone lite öppen balkong. Men faktum är, att jag använder balkongen mest till att ha växter på. Jag sitter inte så ofta där. Jag öppnar dörrarna helt, och sitter vid matbordet och tittar ut...

Men det alternativet som jag funderar på, är att glasa in 2/3 av balkongen (vänstra biten sett utifrån). Då skulle jag inkorporera den inglasade biten med vardagsrummet, och ha matbordet där - och få ett mycket rymligare vardagsrum. På den öppna delen av balkongen skulle jag ha 2-3 av mina bougainvilleor, 1 stol, och så står ju tvättmaskinen där. Alla mina pelargoner då? Jo, i så fall skulle jag bygga breda fönsterbräden längs balkongens inglasade insida, så jag kunde ha massor av mindre växter där. En så ljus och mysig matplats det skulle kunna bli! (Med havsutsikt.)

Nu är detta en fantasi förstås, eftersom jag saknar pengar. Enligt mina spanska heminrednings-tidningar så kostar det i runda tal 10'000 € att glasa in en balkong, allt inklusive. Och skulle jag renovera köket samtidigt, som jag vill, så skulle det gissningsvis kosta 20'000 € sammanlagt. Det är inte så mycket pengar egentligen, i dagsläget ungefär 213'200 SEK. Men, det skulle ta många år för mig att spara ihop en sådan summa, och jag kan förstås inte börja spara förrän jag är skuldfri. Annars tror jag att den här lösningen skulle kunna bli riktigt bra!

Nu ska jag värma kycklingen, och sedan ska jag flytta datorbordet mm.

Om-möbleringen är klar. Eller i alla fall så gott som. Det finns lite små detaljer som jag kanske byter plats på. T ex måste jag ha en mindre hundsäng under datorbordet, annars får jag inte plats med fötterna. Och jag kanske flyttar några krukväxter. Under själva möbleringen så experimenterade jag också lite, och provade på ett par olika sätt. Det ser ni på fotona nedan.

Den här gången stoppade jag alla sladdar ordentligt i facket i datorbordet, som är avsett för just detta. Då slipper jag en stor härva på golvet, och det blir mer lättstädat.

   

Mina almanackor, kurs-scheman och kom-i-håg-lappar syns ju mindre så här, än när jag hade dem i vardagsrummet.

Jag kommer att få skjuta datorbordet åt sidan när jag ska in i garderoben bakom (men innan fick jag flytta på karmstolen och rullvagnen). Dessutom kommer jag att få flytta på karmstolen när jag ska in i hörngarderoben. Det är så när man bor trångt - bara att acceptera. I gengäld får jag betydligt lättare att komma åt i flera av Billy-skåpen i vardagsrummet!

   

Jag flyttade runt fåtölj, karmstol och gungstol, tills jag blev nöjd.

Det har blivit rymligare!

Och det ser bättre ut från hallen. Luftigare och prydligare...

Innan jag flyttar de sista små-sakerna på rätt plats, så ska vi gå en promenad.

Nedan bougainvillea kombinerat med luktärt. Färgerna skär sig, men det är vackert ändå!

Nu tycker jag att man ser matbords-stolarna bättre, när det blev ytterligare 1 dm luft runt om på alla sidor. Så nu kanske jag kommer att byta klädslar på dem. (Bara för att jag gillar att leka med färger.) Jag har 5 "ombytes-klädslar; 1 ljusgul, 1 klarblå, 1 ljus turkos, 1 blåblommig och 1 ljusblå (den sista i lin, övriga i bomull). Några av dem har jag aldrig använt. (Självklart har jag matchande kuddfodral.) Jag har också de 5 vita original-klädslarna, som jag har tänkt färga himmelsblå.

Men innan jag byter klädslar (de som sitter på behöver ändå tvättas) så bör jag måla den lilla pallen, samt de små byrålådorna. Detta ska jag ju göra på matbordet. (Jag har täck-plast.) Det kanske vore ett bra projekt att jobba med nästa vecka? På måndag ska jag till doktorn i Alicante, och på onsdag ska jag äntligen börja på gympan igen. Men annars har jag inget inplanerat.

Nu har jag bytt plats på hundsängarna. Det blev bättre så här. Hundarna ligger alltid helst nära mig, så just nu ligger Stella under datorbordet. Fast Nellie ligger kvar i vardagsrummet, där jag var nyss. De gillar också att ha sällskap - men så tillhör de ju gruppen sällskaps-hundar!

   

Apropå inget särskilt:

Själv lever jag periodvis alltför mycket, med att planera inför morgondagen och framtiden, och inte alls lika mycket i dag (som man ska). Hundar klarar mycket bättre av - att leva här och nu!

Jag skrev ett långt argt och desperat mail till Fiona i kväll (med kopia till revisorn). Jag skrev att jag går i konkurs och får sälja lägenheten om jag ska behöva betala motsvarande 2000 kronor per månad i skatteböter, hela detta året. Dessutom är jag oskyldig, och ska inte betala några böter!

Fiona svarade faktiskt ganska bums. Hon skrev bl a (jag kopierar):

It is VERY necessary for you to see the accountant. He has a certificate from the tax office saying YOU OWE NO MONEY TO THEM.
IT IS A MISTAKE BY THE TAX OFFICE THAT THEY KEEP TAKING MONEY FROM YOU AND WE NEED TO ASK FOR IT TO BE RETURNED TO YOU.

Det låter ju inte klokt! Är det möjligt att en skattemyndighet av "misstag" kan ta pengar från folks konto, månad efter månad? Har de noll koll?

Fiona bad mig ringa i morgon (fast hon glömde bifoga sitt telefonnummer). Jag ska kontakta henne när jag kommer hem från mitt läkarbesök i Alicante. En spännande fortsättning följer...

19-06-10:

I morse tog jag Tram-tåget 09:12 in till Alicante. Jag skulle till "specialist-läkar-huset" på C/ Gerona. (Det ligger nära El Corte Inglés, och ännu närmare Agencia Tributaria.) Jag kom fram 10:02, och hade tid 10:20. Redan kl 11 förstod jag att läkaren var ganska försenad. Kl 11:35 kom jag in. Först verkade det som om han inte ens noterade att jag var i rummet, han pratade bara med sin läkarkandidat (om föregående patient). Sjuksköterskan såg uppgiven ut, och gjorde honom uppmärksam på att jag fanns i rummet.

Men hela tiden när jag var där, så tittade han inte mig i ögonen, och pratade inte med mig (så när som på några direkta frågor). Men eftersom han noggrant beskrev allt för kandidaten, och de gemensamt klämde på benet, så fick jag ju veta det mesta ändå. Han trodde att jag hade haft en blodpropp i benet, och att någon blodåder hade blivit skadad då. Han skrev en remiss till någon form av ultraljud av venerna. Han trodde jag sa fel, när jag sa att jag har haft problem med svullnad mm i minst 2 år. Han trodde jag menade 2 månader. Men min förra läkare skrev aldrig någon remiss, och jag tryckte inte på. Jag fick recept på en gel som jag ska stryka på var 6:e timme (jag har inte hämtat ut den än), och så skulle jag ta ibuprofen lika ofta. (Fast det senare struntar jag i.)

Sedan skulle jag gå till administrationen, på andra sidan byggnaden, för att lämna in remissen. Där var det kö-lappar, och det var 27 före mig. Men det tog inte så lång tid, bara 20-25 minuter. De ska ringa mig när det finns en tid ledig. Undersökningen ska göras på sjukhuset i San Juan. (Det är ju närmare och lugnare.) Vi får väl se vad de kommer fram till där. Det vore skönt om man kunde göra något åt eländet...

Jag kom inte hem igen förrän kl 13:30. Då fick hundarna en försenad lunch, och sedan en kort promenad. Därefter åt jag lite yoghurt med frön i, och drack en kopp te. (Jag räknar inte kolhydraterna i dag, bara äter "rätt".) I morse åt jag bara ca 10 hallon och 2 skivor ost till frukost-teet, så det var gott med yoghurt. Senare i dag måste jag förstås äta något vettigt, framförallt grönsaker. Trots de 2 dagarnas "bantnings-paus" så känner jag mig inte sugen på något som jag inte borde äta. Det är ju bra. Ibland kan det vara väldigt svårt att gå tillbaka till dieten...

Jag har fått mail från Silvia som meddelar att jag ska träffa revisorn på Fionas kontor i morgon 13:45. Revisorn ska då "förklara". Jag undrar vad han ska förklara? Det vore bättre om han GJORDE något! Jag har trots allt bett om hjälp sedan januari.

I går kväll tog jag fram all mina färgburkar som innehåller turkos-blå färg. (Efter om-möbleringen så kommer jag åt skåpet där jag har färg.) På de burkar som inte hade "färgprov" utanpå, så målade jag dit ett på locket. (All färg ser ju annorlunda ut när den är genomtorr.) Burk nr 1 och 2 är av samma sort som den gula jag målade kökspallen med. Jag gillar inte kvalitén riktigt. Burk nr 3 kan målas på trä och metall som är grundat. (Men pallen jag ska måla är av obehandlat trä, och jag har ingen grundfärg hemma.) Nr 4 är fönsterfärg, en jättebra färg som träcker in ordentligt i träet och är hållbar. (Samma sort som jag målade mina balkong-stolar rosa i för några år sedan). Nr 5 ska ha samma nyans som balkong-bordet, och är tänkt för att måla skåpsluckorna på de grå skåpen på balkongen.

Nr 6 är min ljusbeiga vägg-färg. Det är ju lika bra att jag målar de 4 elementen när jag ändå är i farten. Jag tror att jag ska måla den lilla pallen med nr 4. Det är ju bra om en pall man dagligen använder är tålig. (Den ska stå i hallen.) Men kanske jag målar de 5 små byrålådorna (på hallbyrån) i både nr 1 och 2? Då skulle jag kunna måla 2 av lådorna i den ljusare (2) och 3 i den mörkare (1). Det blir roligare så.

Jag ska börja måla den här veckan. Matbordet (där jag ska ha sakerna jag målar) kommer att vara helt ockuperat en tid (det tar ju tid för färg att torka), så jag kommer att få stå och äta i köket (eller sitta på den gula pallen). Och om jag får gäster så kan vi kanske sitta på balkongen...

Erik tittade inom. Han hjälpte mig att vända på bakstycket till buffén. Det är meningen att den ska stå mot en vägg, så därför var insidan målad - men inte baksidan. Men hur det ser ut inne i skåpen spelar ju ingen roll. Hur ofta tittar man bakom alla saker som står där? Nu när buffén blev vit på baksidan - så ser den mycket bättre ut (den biten som sticker fram), och jag slipper måla bakstycket. Bra!

   

Nu ska hundarna och jag gå en kvällsrunda. Kanske vi går ner till El Paseo?

Vi gick knappt halva El Paseo eftersom klockan började bli mycket. Men det är alltid skönt att se himmel, hav och horisont. Det ger frid i själen.

Mannen som övade sig att jonglera, tappade käglorna då och då. Ändå var han skickligare med 5, än jag skulle ha varit med 2...

Målningen är påbörjad. Det är modernt att bara måla halva möbler, men jag tänker måla hela pallen ändå. Att jag enbart målar sitsen först, är för att jag i nästa omgång ska vända pallen upp-och-ner, och måla resten underifrån. Och sist så ska jag måla sitsen igen. Det kommer troligen att behövas 3 lager färg.

Lådorna målar jag i 2 olika nyanser. Den mörka täcker bättre (eftersom lådorna är grå från början). Tyvärr går knopparna inte att skruva av. Jag låter dem förbli vita (som resten av byrån). Även här kommer det att behövas 3 lager färg. Kanske jag kan måla en omgång i morgon förmiddag, och sedan en omgång på kvällen?

Kanske jag börjar måla elementen i morgon? Jag kan komma åt alla. Där räcker det säkert med 2 lager. Jag ska rolla på färgen. Det är ganska kul att måla! Men nu är det läggdags!

19-06-11:

Jag började dagen med att måla. Redan innan jag hade klätt på mig, så målade jag 2 av lådorna (de som ska vara ljusa) med ytterligare ett lager färg. Sedan fick hundarna frukost, och jag klädde mig.

När det var dags för morgon-promenaden ville Stella inte gå ur sängen. Nellie och jag gick själva 1/3 av El Paseo-rundan i rask takt. Vi kan gå mycket fortare när inte Stella är med. När vi kom hem så mötte Stella oss. Men då var hon arg på Nellie, och morrade. Avundsjuk?

Det har varit lite morrande och markerande, flickorna emellan på sistone. Så har det aldrig varit förr. Vad de blir osams om hinner jag aldrig notera. Båda reser ragg och morrar hotfullt, men jag ser på Nellie att hon är rädd. Ingen ger sig. Jag brukar försöka hitta på något kul en bit därifrån, och då glömmer de snabbt sin osämja och kommer. Jag vill inte riskera att de börjar slåss, men vill heller inte bryta så de märker att jag gör det. Kan det vara så att Stella har ont, och därför blir lätt-irriterad? Hon brukar ju vara en räddhare annars...

Därefter målade jag mina 4 element. Nedan har jag rollat ett enda tag till vänster på elementet. Ni kan se att det är samma färg som på väggen. När väggen är så pass ljus så "syntes" de vita elementen ändå inte så mycket. Men om väggen hade varit mörk, eller tapetserad, så hade det vita stört. Skönt då att man både kan måla och tapetsera på den här sortens element. Det ser nästan ut som om ett enda lager skulle räcka. Men jag ska titta noga när färgen är torr.

Sedan målade jag pallens ben och undersida. I kväll ska jag måla detta en gång till. Sedan ger det sig, om det behövs ett 3:e lager färg. Hur som helst får pallen torka över natten, innan jag kan måla ovansidan igen.

Innan jag fortsatte måla, så tog jag frukost-paus, men sedan målade jag alla 5 lådorna. De som jag har målat med den mörkare nyansen ser färdiga ut, de behöver inte ett 3:e lager. Men de ljusa, som nu är målade 3 gånger, måste målas en gång till. Tänk att färgerna täcker så olika, det är ju bara lite nyans-skillnad på dem. Annars är det exakt samma sorts färg.

   

När jag började måla lådorna i går, så brydde jag mig inte om att sätta målar-tejp på knopparna. Jag skulle ju måla så försiktigt, så försiktigt... Pyttsan! De vita knopparna har samtliga fått turkosa fläckar nu. Nu är det inte så noga med hallbyrån. Jag kanske ändå får måla om hela byrån längre fram. Den är spraymålad så tunt, att färgen skavs av jättelätt. Dessutom är den helmatt, vilket inte är optimalt i en hall. (Helmatt stöter inte ifrån sig smuts. Jag använder halvblank/sidenmatt färg nu.)

Sedan var det dags att gå till Fiona. Innan jag gick tittade jag på mitt bankkonto via internetbanken, och såg att jag faktiskt fick tillbaka 1 av de 5 månads-avgifterna från Agencia Tributaria i går. Bättre än inget, men jag kommer inte att klara månadens räkningar om jag inte får tillbaka de andra också - före månads-skiftet. (Lånet dras redan den 28:e nu i juni.)

Revisorn och Fiona tog emot punktligt. Fiona översatte hela tiden, fast jag sa några ord direkt till revisorn på spanska. Revisorn tittade mig inte i ögonen förrän jag gick. Men det verkar faktiskt som om revisorn har försökt att rätta till det hela. Jag fick intyget där det står att jag inte är skyldig Agencia Tributaria några pengar alls. Men det visade sig, att de som skrev intyget inte jobbar på samma avdelning som de som skickar räkningar och drar pengar. Det tar normalt 20 dagar innan en ny uppgift når de senare. Det var därför som det drogs pengar i maj igen - efter att intyget hade utfärdats.

Jag har blivit lovad att få tillbaka de pengar som Agencia Tributaria felaktigt har dragit. Men jag kan inte få tillbaka allt som en klumpsumma. Nej, det här är ju Spanien! De olika månadsavgifterna har olika referens-nummer, och då måste man söka om att få tillbaka varje summa separat. Revisorn lovade att jobba hårt för att få dem att göra detta snarast. Det uppmanade jag honom på spanska att göra. Och Fiona dubbelkollade att han sa ja.

När jag gick så var Fiona väldig kärvänlig. Hon kramade om mig och undrade om jag hade det bra (utöver det här skatte-krånglet). Hon undrade hur jag trivdes i min lägenhet, och hur det var med hundarna. Och så berättade hon att hennes mamma Trisha är i England, och inte kommer tillbaka förrän i september. Hon verkade mån om att återställa vår relation.

Jag passade på att fråga angående de pengar som hölls inne vid försäljningen, och som Ulf ska ha. (Skattemyndigheten behåller alltid 3% tills de har hunnit kolla upp att personen inte har några skulder i Spanien. Gäller personer som inte bor här.) Ulf tycker att det är på tiden att de betalar ut dem nu. Det är 15 månader sedan vi sålde lägenheten. Fiona visade att hon hade skrivit till Agencia Tributaria senast den 7/4 och bett att få pengarna utbetalda. Hon lovade att stöta på igen. De har lite märkliga system här i Spanien. Ingenting går automatiskt.

Jag vägde förresten 51,7 kg i morse (suck, jag går alltid upp när jag "frossar" några dagar), men nu har jag börjat räkna kolhydrater igen. Och i morgon har jag för avsikt att börja på gympan!

Nu har det blivit dags för te, och därefter en hund-promenad.

Nu har jag målat klart elementen, byrå-lådorna och pallens undersida. I morgon bitti/förmiddag ska jag måla sitsen på pallen. Om det inte räcker med 2 lager färg på ovansidan, så får jag måla den igen till kvällen. Därefter måste pallen torka allra minst 1 dygn innan jag kan börja använda den. Byrå-lådorna däremot, kan jag nog ta i bruk redan i morgon.

1-2 dygn ytterligare kommer jag alltså att få sitta i köket och äta. Jag saknar matbordet!

Nästa målningsprojekt är skåps-luckorna på balkong-skåpen. Frågan är om jag ska vänta tills luktärterna har blommat över, för då blir det lite rymligare på balkongen. Jag måste måla dagar när det inte blåser (eller regnar). Och jag kommer att få flytta undan raden med krukor som står närmast luckorna. Kanske jag inte kan måla alla skåpen samtidigt? Vi får väl se. Jag kommer att tycka att skåpen är vackrare, sedan när de har fått mint-gröna luckor. Det är egentligen inte själva målandet som är roligt - utan förändringen av det man målar! Det blir en "ny" möbel!

Mascoboutique (hund-webbshop) tipsar om hur hundar vill ha det i sommar:

   

Så här tjusigt kan det se ut, när en och samma person både är kock och mat-stylist. Westwing visade häromdagen hur Laura Ponts lägger upp maten:

    

   

   

Inte färska nyheter, men desto bättre! (Från Svenska Magasinet.) Inte för att jag vet hur El Campello kommun ställer sig till förbudet, men visst vore det skönt att slippa både stank från cigarretter mm, och en massa fimpar i sanden.

Om jag i framtiden får bättre med pengar, då skulle jag vilja köpa en toalett-borste i silikon. Det verkar vara både praktiskt och hygieniskt. Westwing sålde häromdagen, och de tog slut bums. (Agotado betyder slut.) Smarta saker har en annan variant. Vilken sort som är bäst vet jag inte, men den som heter Sea är snyggast. De från Joseph Joseph har plats för en flaska toa-rengöringsmedel "på baksidan".