Sparad Dagbok 50. (Fr o m 18-10-04 t o m...)

18-10-04:

I dag blir det inte många rader här, och inte ett enda foto som jag har tagit själv. I förmiddags tittade Anette och Håkan inom. Det var trevligt. Och de var så hänsynsfulla, att de inte svimmade när de såg röran. De sa faktiskt att här ser bättre ut nu, än förra gången de var här (när flyttlådorna fyllde vardagsrummet).

Jag mailade till paret i djuraffären, och berättade att Lillan äter själv. Och så frågade jag hur det går med syskonen. Det går tydligen bra, och de mailade fotot nedan. Med ryggen mot kameran (med vitt i nacken) sitter "ettan". Honom känner jag igen. Men ett par av de andra börjar ju bli riktigt fina de också. Snygga färger. Det kan vara så att den till vänster om ettan är en hane, och den till höger en hona. Me det är svårt att se på ett enda foto. 

I kväll har jag varit en stund hos Lena. Dit kom också konsul Björn Sandström. (Lena och jag ska ju båda byta från Fiona till Björns firma, när det gäller våra deklarationer mm.) Björn är både trevlig, och mycket kunnig. Vi fick svar på våra frågor. Nu ska vi skicka in våra kontaktuppgifter, kopia på lagfart på lägenheten, kopia på pass mm - så blir vi registrerade i kundregistret. Men vi behöver inte betala något förrän i maj nästa år, när han gör våra deklarationer. (Förresten har Björn och hans fru 4 hundar, och "hund-människor" brukar ju vara trevliga.)

Linda skickade texten nedan, som hon hade hittat på Facebook. Jo, jo - det ligger lite i det...

Bilden nedan hittade jag i en av mina tidningar, och den får ni se bara för att den är söt. Klart barnen ska ha "lagom stora" möbler. Men just den här lilla soffan tycker jag är hutlöst dyr. De växer ju, barnen...

Nu har jag bara kvar 3 nummer av ToppHälsa, och sedan den stora traven med Drömhem& Trädgård, att gå igenom. Skönt att det snart är klart, så jag sedan kan komma vidare i gallrandet och ordnandet.

I morgon ska vi i "svensk-gänget" (Staffan, Annevi, Håkan, Anette, Lena och jag) äta lunch tillsammans på restaurang Fresco (vid El paseo). Det ska bli jättetrevligt! Och det är klart att jag kommer att strunta i bantningen just då. Jag håller min diet till frukost, och sedan igen på kvällen. Då gör det inget om jag äter lite fel (och troligen även lite för mycket) på lunchen.

18-10-05:

I förmiddags såg jag en 11 minuter lång video med den kände hjärtspecialisten Malhotra. Det handlar om läkemedels-industrins vinster, och den lilla nytta vissa mediciner faktiskt gör (fast de har massor av biverkningar). Malhotra menar att detta inte är etiskt. Och jag håller förstås med. Mycket intressant och sevärt! (Dessutom är det en vacker man att titta på. Ni vet, i min ålder är det bara att titta som står till buds...)

https://www.dietdoctor.com/se/doda-for-att-gora-vinst

Det 3 första fotona nedan är från i går. Både Stella och Nellie hög-löper. Eftersom de nu inte har någon hane att tillgå, så "parar" Nellie Stella (som snällt viker undan svansen). Båda verkar vara nöjda med arrangemanget. Och jag planerar ändå ingen valpkull, så jag har inga synpunkter på saken.

   

Stackars lilla Stella. Pälsen på benen blir glesare för var dag, och inte kan vi minska kortison-dosen. Det är faktiskt så att hon har ont i bland, trots medicineringen. Ibland vill hon upp i min famn, och jag känner att hon är stel (och rädd eftersom hon inte förstår varför det gör ont). Och någon någon när jag stöter till hennes nacke (helt lätt), i samband med att jag tar av en sele - så skriker hon till. Ibland undrar jag hur gammal hon kommer att bli. Om hon verkligen kan komma upp i medel-livslängd? Alla mediciner har biverkningar, kortison har svåra sådana - och ändå är kortison den skonsammaste medicinen som hon kan få mot sin smärta. Jag önskar att min lilla ögonsten skulle slippa detta.

I dag har vi ätit lunch tillsammans, Staffan, Annevi, Håkan, Anette, Lena och jag. Det var mycket god mat - och vi hade väldigt trevligt. Jag tycker så bra om dem alla!

   

   

Jag valde en sallad med varm kyckling, lök och champinjoner. Riktigt gott och mättande! (Apelsinskivan åt jag senare som efterrätt.)

   

Karlarna tog förresten "efterrätt", något med "extra starkt kaffe"...

Rätten som paret i bakgrunden fick in, luktade förföriskst gott - tyckte vi alla. Jag vet inte vad det var, men maten var så varm att det "rök" om den.

Vi fick lite musik-underhållning också, bl a de här duktiga flickorna.

Och som vanligt kom det någon försäljare då och då.

Vi satt länge och pratade, och skrattade, tillsammans. Jag tror vi skildes åt klockan 16 (och vi träffades 13). En sådan här träff borde vi ha åtminstone en gång i kvartalet, tycker jag. Vi har redan bestämt att fira nyårs-afton ihop, på La Cova (precis som förra året).

När jag kom hem blev mina små överlyckliga. De hade ju varit ensamma hemma totalt 3½ timma...

Om ni inte vet hur en tea-shirt ser ut, så ser ni en nedan. Nu ska jag ut med småttingarna.

18-10-06:

Jag gick till Aldi och handlade i dag. Det är affären som ligger längst bort härifrån, men de har en del som andra affärer inte har. Och hade Aldi legat närmare, så hade jag handlat mycket mer där. De har mycket, gångarna är breda, och allt är fräscht. Nu var mitt huvud-ärende finhackad färsk broccoli. Den är så praktisk att ha hemma, bara att hälla ner i grytor, omeletter mm.

Jag passade också på att köpa "spagetti" av zucchini. Antingen i dag, eller i morgon, så ska jag göra "spagetti med köttfärssås". Jag köpte ekologisk nötfärs också. (I alla vanliga köttfärser är det tillsatt dextrosol, men inte i den här.) Jag hittade till slut (efter att ha läst på 7-8 burkar) även en konservburk krossade tomater  - där det inte var tillsatt brunt socker.) Varför ska spanjorerna ha socker i allt? Det är ju inte nyttigt!

I går, precis när jag skulle lägga mig, kom jag på att jag kan ställa en del av mina små foton på tavellisten/hyllan under sovrums-fönstret. (Och så ställde jag fotot av pappa på säng-byrån.) Så här blev det:

Det kommer ju att bli mer att dammtorka, men jag vill kunna se foton på mina barn och syskon - utan att behöva titta i gamla mappar på datorn.

Jag kan inte påstå att möbeln nedan (bord med pall) är så särskilt snygg. Men den är fiffig och platsbesparande.

           

Pallen nedan däremot, tycker jag mycket om. Lätt att flytta, och plats för förvaring. Tyvärr passar inte plysch-klädda pallar när man har hund. De skulle bli skitiga nertill på nolltid.

   

       

Plyschklädda pallar är annars väldigt modernt just nu, i synnerhet i kombination med guldfärgad metall. Jag tycker inte det är oävet, men det är inte alls min stil.

       

På tal om möbler, så borde jag beställa den där hörn-garderoben från Ikea, som jag funderar på. Totalt inkl frakt så kommer den att kosta knappt 400 €. Det är mycket pengar, men det skulle bli väldigt bra. Förresten har Ikea i Murcia sänkt sina frakt-priser. Tidigare kostade det 79 € att få varorna hem hit, nu kostar det 69 €. Och om man bara handlar lite småsaker, då kan man få dem hem till dörren för 5 €. En klar förbättring!

I dag har jag tagit fram sopborste, skyffel, mopp och skurhink. Nu ger det sig om jag kommer till skott och verkligen städar i dag? Fast först ska jag ta rätt på min torra tvätt på tak-terrassen, ge hundarna lunch, och så borde jag äta något själv. Men sen?

Tja, sopborsten blev överfull, och vattnet nästan svart. Så någon nytta gjorde städningen väl. Men rent är här inte. Det går inte att komma till, när det står saker precis överallt. Dessutom är det klart lättare när man har en dammsugare. Jag gav ju bort min stora, för jag har ingen plats att ställa den. Nu har jag bara en liten hand-dammsugare. Kanske jag längre fram, när det mesta är i ordning här, kan köpa en i den minsta modellen jag kan hitta. Kanske jag kan få in den i städskåpet då? (Nu är det omöjligt, för nu står där lite annat också.)

Min nya stora klumpiga skurhink (med tillhörande mopp) är i alla fall bra. När jag trampar på pedalen så kramas vattnet ur moppen på ett ögonblick. (Och moppen kan komma åt i hörnen, vilket de runda inte kan.)

   

Det har hunnit bli eftermiddag, och jag har ännu inte ätit lunch. Nu måste jag ta något. Men vad? Jag borde ha en privat kock, egentligen. Och när jag ändå fantiserar, en privat städerska också...

Det blev kyckling-gryta med broccoli och mycket vitlök. Gott! (I Spanien är det ok att lukta vitlök!)

Därefter gick jag in på Ikeas webbsida och beställde hörngarderoben, inkl 1 hyllplan, 2 stänger och spegeldörrar. Dessutom beställde jag 6 små vita Eket-kuber, av den grundare modellen. Dessa ska jag stapla rygg mot rygg mot den höga Kallax-hyllan. (Bredvid sängskåpet alltså.) Och så ska jag ha böcker i dem. Det är den billigaste lösningen jag kan komma på, som inte är för djup. Och mycket trevligare än att ha böckerna på golvet...

Jag ska stapla 2 på bredden, och 3 på höjden, och ställa dem på den här sortens underrede:

Då blir det mer lättstädat. Leveransen ska komma redan onsdagen den 10:e (mellan 09 och 13). Då ger det sig att jag har tömt sovrummet, på allt utom sängen och garderoberna - annars finns det inte en chans att montera garderoben. Egentligen borde jag nog släpa in sängen i vardagsrummet också. Då ökar chansen att få plats på golvet, och ifall jag inte är klar till natten - så kommer jag åt sängen ändå.

Nu är det inte mycket pengar kvar på mitt konto, bara precis så jag kan betala den sista räntan till spanska skattemyndigheten, och till mat. Men jag får ju en ny pension den 18:e. Jag tvivlar starkt på att vare sig Fiona, eller hennes revisor, tänker betala böterna. Så det blir förstås jag som får göra det. Böterna måste jag begära att få på avbetalning under 1 års tid. Då blir det inte så betungande. Men väldigt trist! Det har blivit mycket, mycket dyrt för mig att få "hjälp" av Fiona... 

18-10-07:

I dag valde jag att gå ner på El Paseo på förmiddagen. Det är 25° varmt och solen skiner, men det blåser rejält. (Och det ska blåsa ännu mer senare i dag.)

Vi mötte han-hundarna Mateo och Nico, och deras mattar. (Som vi känner sedan tidigare.) Eftersom båda fickorna hög-löper så vågade t o m blyge Mateo sig fram.

Det ser ut som om hundarna valde "lukt-partner" efter färg. Men jag tror faktiskt att de gick efter temperament...

Nellie och Nico hade väldigt gärna velat para sig, men de fick de förstås inte. Vi mattar fick nästan dra isär dem, så det inte skulle hända något. Mateo nöjde sig med att lukta (och slicka lite).

Om vi hade försökt promenera tillsammans så hade hastigheten nog blivit 1 dm i timmen, så jag gick vidare med Stella och Nellie.

Det är en rejäl bad-anka som Pink Elephant säljer...

En blåsig dag, som i dag, ska man vara väldigt noga med att gå på rätt sida om fontänen. Annars kan man bli väldigt våt...

När vi kom hem igen var t o m Nellie trött. Nu sover båda.

Nellie håller förresten på att "testa gränser". Förr kom hon alltid när jag kallade, när jag skulle sätta på dem koppel. Nu kommer hon i stort sett aldrig. Hon rusar i stället in i vardagsrummet och börjar leka med bollen. Det kvittar om jag ropar med glada rösten, eller arga. Ibland har jag gått och hämtat henne. Hon slänger sig alltid på rygg när jag kommer.

Men nu har jag börjat låtsa att vi ska gå utan henne. Fast när jag öppnar ytterdörren - då kommer Nellie rusande, och står sedan stilla när jag tar på henne selen. Jag minns att Bonnie också hade en sådan här period. (Tröttsam för mattar och hussar, men hundarna tycker att leken är jättekul.) Förhoppningsvis ska jag lyckas lära Nellie att komma.

Jag läste i en hund-tidning, att det egentligen bara är 3 kommandon som är viktiga: kom, nej och bra. Och det ligger en hel del i det! Funkar de 3 kommandona 100-procentigt, då funkar vardagslivet perfekt. Sitta, ligga, rulla runt, apport mm, är ju egentligen överkurs.

Nu ska jag bläddra klart i den ca 15 cm höga traven tidningar jag har kvar. Skönt att jag snart är klar, för sedan har jag mycket annat att göra!

Nu har jag inga tidningar kvar på matbordet. (De sista ligger i shoppingkärran i väntan på transport till Lena, som sedan bläddrar och slänger efter hand. Jag passade på att sätta det som jag hade ovanpå Kallax på matbordet en stund.

Då kunde jag lägga på den mått-sågade skivan, som Erik sågade till häromdagen efter linjerna jag hade ritat. Jag har valt att låta skivan gå 2 cm utanför Kallax. (Skivan är mycket tåligare än ovansidan på Kallax.) Som ni ser så syns den omålade baksidan på buffén. Den ska jag måla vit längre fram. (Eller, om jag får råd, skruva fast en tunn vit skiva på baksidan - för då döljs hålen.)

Nu ställde jag dit de tidnings-backar som jag har kvar. Jag har sparat den senaste årgången, av alla de tidningar som jag prenumererar på (eller har prenumererat på nyligen) + alla aktuella kataloger + en back med kartor över El Campello, Alicante, Benidorm mm. Dessutom har jag 2 tomma tidnings-backar. Just nu ska jag inte göra mer åt detta, men senare ska jag försöka minska antalet tidningsbackar till lite drygt hälften. Och så ska jag ställa in dem i ett skåp. Det är meningen att både buffén och Kallax ska vara tomma ovanpå, så när som några få prydnadssaker (samt te-bryggaren och "citron"-lampan).

Småflickorna är ovanligt aktiva. Det är ju alltid bra med motion, och de verkar ha roligt. Men just nu så ligger de och vilar.

Jag ser fram emot den dagen som jag kan börja måla. (Det är inte bara buffén som väntar på att bli målad.) Jag ska måla elementen (som ännu står i sina kartonger) i samma färg som väggarna. Jag har en träfärgad pall som ska stå i hallen. Den ska bli turkos. Den lilla byrån i hallen ska få turkosa lådor. Och så ska jag måla luckorna på de grå skåpen på balkongen turkosa. (Turkos är en av mina älsklingsfärger, en färg som jag har varit förtjust i sedan 10-års-åldern. Men jag ska ha rosa i sovrummet, gult i köket och ljusblått i vardagsrummet = mina andra älsklingsfärger.)

Målandet kommer på slutet, precis innan det alla roligaste: att dekorera! Tänk när jag har hunnit så långt, att jag kan ställa prydnads-sakerna på sina platser, och lägga kuddar (med rätt kudd-fodral) i fåtöljer, karmstolar, och på sängen. Men oj så mycket som återstår innan dess! Tror ni att jag blir klar före jul?

18-10-08:

Så fort det blir lite luftigare i en hörna - så blir det desto trängre i en annan hörna. Fast nu håller jag på att förbereda sovrummet inför garderobs-leveransen. Så det är bara fråga om en tillfällig omflyttning av saker.

   

I morgon eftermiddag, då måste jag flytta alla små möbler också (säng-byrån, Alex-hurtsarna, karmstolarna, samt de tavlor som står staplade på golvet). Kanske måste jag flytta sängen också? Men den tar jag inte förrän på onsdag morgon. (Eller om den kan stå kvar, fast på högkant?) Ikea-transporten ska komma mellan 09 och 13. När jag har fått alla beställda paket, då ska jag ringa Erik. Han har nämligen lovat att hjälpa till med monteringen. Skönt med hjälp när det är så stora möbler - särskilt när det är dags att resa dem upp.

Häromdagen när jag bläddrade i ToppHälsa så fotograferade jag de små texterna nedan. Jag borde egentligen ha dem uppsatta synligt på väggen, för det är lätt att glömma sådana här självklarheter! (Mag-övningen kände jag inte till, men den är ju lätt att göra.)

   

   

Häromdagen läste jag i Svenska Magasinet om sol-glasögon. Det där om olika färger på glasen beroende på synfel, har jag aldrig hört talas om. Jag väljer gärna bruna, fast jag är översynt - för att färgerna blir "vackrare" då. Jag vet att blå glas är sämst, eftersom det släpper igenom fler UV-strålar.

Jag har beställt totalt 5 sorters te hos Bio-tea (mina vanliga favorit-sorter som nästan är slut + 1 ny: Oolong Celestial Green Pearl). Jag har nämligen läst att oolong-te kan sätta lite fart på ämnesomsättningen... Jag ska snart gå ner och hämta dem. Jag ska samtidigt passa på att gå inom förrådet, för att ställa några små saker där. I nordväst är himlen täckt av mörka moln, och det är 85% risk för regn i dag. Men i övriga vädersträck är himlen blå. Inte ska jag väl behöva släpa med mig ett paraply? Eller? I Spanien vet man aldrig! (100% risk för regn kan betyda uppehåll... Men det kan också bli rejält ösregn i 5 minuter - oftast just precis när man är ute.)

Jag garderade med både paraply och solglasögon. De senare behövde jag inte, men det kom faktiskt några enstaka regndroppar. Eftersom jag hade paraply med mig, så använde jag det. Men jag hade knappast blivit särskilt våt, om jag hade låtit bli. Förutom att de har stort sortiment i te-affären, och det är enkelt att beställa via mail (det är ju egentligen en webb-butik numera), så är de dessutom väldigt trevliga där. Alltså gillar jag att handla på Bio-tea. (https://www.biotea.es/)

Om de hade pratat svenska på ajuntamiento, då hade jag ringt och frågat om det blivande bygget, på tomten bredvid oss. Jag undrar framför allt hur stort huset ska bli. Hur många våningar högt? Hur stor del av tomten ska tas i anspråk för själva byggnaden? Jag undrar också om den gamla villan ska rivas, eller byggas om till lägenheter? Det de gör just nu, är att ta bort fönster från det lilla "uthuset" (som verkar ha varit tvättstuga eller grovkök). Den lilla byggnaden kan de ju knappast nyttja, så den kommer de säkert att riva. Men ska de riva den stora villan också?

När rivandet och byggandet väl kommer igång - då är det skönt att jag har 3-glas-fönster åt det hållet! Ju fler glas, desto bättre isolerar det - även mot ljud.

Nu har jag rullat in de båda Alex i vardagsrummet. (Skönt att ha rullplattor, för hurtsarna är tunga!) Och så har jag burit in alla tavlorna. Då blir det inte så mycket att kånka på i morgon. Jag har också flyttat mitt stora sortiment av skruvar, spikar, muttrar, brickor, pluggar, haspar och annat smått och gott - till vardagsrummet. Det ligger i 4 små sortiment-skåp (med totalt 84 fack). Jag har bara tänkt behålla 2 av dem! Och bara det som jag tror att jag verkligen kommer att använda. Några skruvar och pluggar (i lite olika storlekar) måste jag förstås ha hemma! Kanske jag ska passa på att sortera, och välja exakt vad jag vill ha kvar, nu när matbordet nästan är tomt? (Allt som "blir över" tänker jag ge till Erik.) Jag skulle kunna börja i morgon, när jag har tömt sovrummet på allt utom sängen.

Eftersom det ännu är 1 timme kvar till läggdags, så tänker jag sätta mig och läsa. Det går fortfarande att komma åt läs-fåtöljen! Jag väljer en liten tunn bok, med många små berättelser i. Då blir det lättare att avbryta läsningen - för jag har egentligen inte tid att läsa just nu.

Hundarna har fått var sitt svin-öra (= lyx-gnagis). Av någon konstig anledning vill de ha precis samma, och stirrar ilsket på varandra. Det är lätt att tro att gräset är grönare på andra sidan bäcken...

I morgon är det helgdag här, Dia de la comunitat Valenciana = Valencia-dagen. "Länet" Valencia alltså, som El Campello tillhör. Nu blir det tätt mellan helgdagarna. Det är helg även på fredag (Dia de la hispanidad + fiesta Moros y Cristianos) och måndag (Santa Teresa). Vissa kontor och affärer har stängt hela perioden, medan t ex Mercadona bara har stängt själva helgdagarna.

18-10-09:

Synnerligen tidigt det här dygnet, klockan 00:48, så brakade "pangandet" loss här. Det lät som fyrverkerier, och varade till 00:56. Det kanske var jättefint (säkert påkostat), och om de nu ska fira Valencia-dagen på rätt dag - så kunde de inte ha börjat "panga" före midnatt. Men jag hade föredragit att inte bli väckt när jag sov djupt... Mina hundar reagerade inte, men jag hörde andra i grannskapet som skällde.

Jag har varit flitig i dag. Jag började med att städa alla 3 fågelburarna. Och återigen kan jag konstatera, att nedre avdelningen i min stora bur är idiotiskt konstruerad. Om jag skulle ta loss gallret, vilket verkligen skulle behövas för att få det rent, så blir det en stor öppning nertill - där fåglarna lätt skulle kunna ta sig ut. Längre fram, när jag känner att jag har tid, då ska jag försöka sätta dit nät över springan. Det måste vara kraftigt metall-nät, fäst med kraftig metall-tråd, om det ska vara papegoj-säkert. För då skulle jag ställa brickan med sand ovanpå gallret. Då kan fåglarna gå i mjuk sand om de vill, och det blir mycket lättare att hålla rent. Längre fram...

Sedan tömde jag sovrummet, på allt utom sängen och garderoberna. Garderoberna har jag dessutom flyttat, så hörnan där hörn-garderoben ska stå är tom. Jag är glad att jag är ganska stark i förhållande till min storlek, och att här är klinkergolv. Annars hade jag aldrig klarat att flytta de fulla garderoberna själv. De står nu så att det är ca 15 cm större plats åt båda hållen, där nya garderoben (som består av 2 delar) ska stå. (Jag får justera efteråt.)

   

Tyvärr har jag fått stapla alla sovrums-möber och grejor i vardagsrummet och köket. Inte så kul, men det är ju bara för några dagar.

   

   

Flickornas säng-soffa står nu på fel plats, men går tydligen lika bra att ligga i ändå.

Jag har precis ätit köttfärs-såsen med grönsaks-spagetti för 3:e dagen i rad. Det har varit gott, men mer än 3 dar i rad vill jag inte ha samma mat. I kylen har jag 2 portioner kokt kycklingfilé, så i morgon och nästa dag blir det kyckling... Huvudsaken jag äter vettig mat. De senaste dagarna så har jag inte vägt min mat, eller räknat ut antalet kolhydrater. Jag märker att jag äter aningen mer då - när jag inte ser svart på vitt vad, när och exakt hur mycket jag äter. Men det viktigaste är att jag bara äter nyttiga saker - och det gör jag. Troligen börjar jag väga och räkna om några dagar igen - eftersom jag går ner fortare i vikt då. Det är ju inte många kilon kvar, så det vore roligt att "gå i mål"! Praktiskt också, eftersom jag då kan gallra ut fler kläder...

Klockan är bara 13:50, så jag har gott om tid att gallra ut, och ordna, i mitt stora spik&skruv-sortiment. Det tar säkert ett bra tag att gå igenom allt, och jag har inte hela matbordet till mitt förfogande. Där står Lillan i sin bur, och så står där 2 av sortiments-skåpen, 2 krukväxter, boken jag började läsa, och ett vattenglas. Men jag ska börja nu.

Det tog 3 timmar, men nu är det klart. Det till vänster ska Erik få, och det till höger behåller jag. Dessutom har jag en särskild ask med "Ikea-möbel-reservdelar", t ex extra hyllbärare. Jag har fortfarande ett stort sortiment (i synnerhet för att vara pensionerad kvinna), men det är en bråkdel mot vad jag har haft. Ni ska se, att på sikt så kommer jag att få plats i den här lägenheten!

   

Ikea har påpassligt mailat en video (på spanska) om hur man monterar garderoberna. De påpekar att man inte kan resa garderoben, om takhöjden är lägre än 250 cm. Jag har 248 cm här, men jag har mätt på diagonalen, att det ska gå att resa garderoben. (Om takhöjden är lägre måste man montera bakstycket och underdelen när garderoben ligger ner, sedan ställa den upp och skruva på överdel och gavlar - och det kan man INTE göra själv.) Men här ska det alltså gå att montera garderoben liggande, och resa den upp när den är klar = mycket enklare. (Själva garderoben är "bara" 236 cm hög, men på diagonalen är den 244 cm.)

Nu är det dags för te, och därefter hund-promenad. Men det är småtrist väder ute, halvmulet och blåsigt. Jag har behövt ha väst på mig. (Och Lillan har fått stanna inne hela dagen.)

När vi gick var klockan bara 17:30, men jag behövde ha en vindtät jacka för att inte frysa. Det börjar bli kallare här också. Fast det är för all del 22°, så jag kunde vara barfota i sandalerna. Dock händer det att det går ner till 18° på nätterna. Jag undrar om fåglarna fryser? Jag har läst att de kan vara ute tills temperaturen går ner till 16°. Nu hoppas jag att det dröjer några veckor till, så jag hinner få lite bättre ordning i vardagsrummet innan dess. Jag behöver visserligen bara rulla in buren precis innanför dörren nattetid, för på dagarna kan de vara ute länge till.

Om det ska gå smidigt att rulla ut och in buren, så behöver jag bygga en liten ramp. "Tröskeln" (= metallspåren som skjutdörrarna löper i) är nämligen 8 cm hög. Jag skulle behöva kraftiga trekants-lister att lägga på vardera sida dörren. (Kan trävaru-firman såga till en regel på diagonalen tro?) Och eventuellt bör jag lägga något platt ovanpå, så att hjulen inte fastnar i spåren. (Det räcker att "rampen" blir 70 cm bred.) Detta bör jag ordna innan det blir kallt ute.

I kväll kan jag inte göra så mycket mer, så jag sätter mig nog i läs-fåtöljen och läser. Boken är trevlig på sitt sätt (den handlar ju om djur som har betytt mycket för sin människa), men den är inte den bästa jag har läst. Det är ju så, att vissa av författarna (till de korta berättelserna) skriver bättre - och andra sämre. Och de som skriver bra hade jag egentligen velat läsa mer av.

18-10-10:

Nu väntar jag på Ikea-transporten. Klockan är bara 10, så jag förväntar mig inte att de ska komma ännu, men jag måste naturligtvis vara beredd. Så i god tid före 09 hade jag gått ut med hundarna, och sedan burit in mina madrasser i vardags-rummet, ställt sängen på sida, och flyttat den "ensamma" garderoben mot väggen. Det blir ändå inte mycket golvyta att lägga ut delarna på, men bakstycket får i alla fall plats.

Nedan har jag markerat var ytterhörnen på den nya hörn-garderoben kommer att vara. (På fotot fyllde jag i med Paint för att ni ska kunna se.) I verkligheten har jag satt frystejp på golvet, och ritat med svart tusch på den. Detta för att kunna se under arbetets gång, eftersom den breda delen INTE ska stå ända in i hörnan - för då skulle dörren inte gå att öppna.

Nu ligger madrasserna på läs-fåtöljen, men den kommer jag ändå inte att ha tid att använda. Jag måste ju montera klart i dag - annars kan jag inte sova i min säng i natt. Så snart leveransen kommer - så får jag packa upp och börja skruva! (Erik kan inte komma förrän senare i dag, för han har sin dotter fram till klockan 16.)

Någon vecka till får Lillan (fortfarande namnlös) bo kvar i lilla buren. (När hon flyttar ut i den stora, så måste jag lätt kunna rulla in den om nätterna. Ungar är känsligare för kyla.) Jag städade i går, men så här mycket sand och mat har hon lyckats sprätta ut på mindre än ett dygn. Det är inte hennes fel. Det är buren som är dåligt konstruerad - hon måste ju få klättra runt och leka. Dessutom tränar hon vingarna ibland, genom att flaxa frenetiskt. Men ännu är vingarna för korta för att hon ska kunna lyfta.

Nu hoppas jag förstås att garderoben kommer alldeles strax, ju förr desto bättre. Men jag förväntar mig egentligen att de först delar ut varorna till dem som bor närmast Murcia, och sen till oss som bor längre ifrån, och då kommer de troligen närmare klockan 13. Dröjer de längre, så får jag gå nästa hund-promenad fram och tillbaka framför porten, så jag inte missar dem. Jag har i alla fall fått ett auto-sms, som säger att varorna är lastade på bilen, för leverans inom den uppgivna tiden.

Jag får väl läsa i boken, och klappa hundarna, medan jag väntar...

Jag har tur! Ikea ringde nu 10:43, och sa att de kommer om ca 25 minuter. Bra! Jag flyttade in "hundgrinden" - så nu är de välkomna! (Boken hann jag inte ens öppna...)

Transporten kom i en hyrbil.

11:45 var allt avlastat. Men det var nätt och jämt de lyckades få in de stora paketen i sovrummet! (Det var svårt att ta "svängen" mellan hall och sovrum.) Jag bad dem ställa dörrarna till höger, för de ska ju på sist. De stora paketen bad jag dem att ställa så, de lutar mot den fasta garderoben. (De tar minst plats då.)

Jag måste börja med den största garderoben, vars bakstycke är 100 x 236 cm. När jag tittade på paketen syntes det inte någon beteckning, på vilket paket som är vilket. Jag förstod att det står på en kortsida. (Ovanpå eller under alltså.) Där hade jag tur - för på den yttersta kartongen står det på ovansidan. För att kunna se det, var jag tvungen att stå överst på min gula stegpall och hålla en spegel i vinkel (för huvudet skulle inte få plats). Men då såg jag att jag har dubbeltur - för det är den yttersta kartongen som jag ska börja med.

Återstår att se om jag klarar att lägga den ned på golvet själv... Jag mätte golvet. Från väggen till kartongen är det exakt 236 cm. Eftersom kartongen är något högre än innehållet, så måste jag först försöka flytta kartongen bakom, och luta den mot garderobs-dörrarna. Först därefter kan jag försöka luta kartongen mot mig (så öppningen kommer uppåt), för att försiktigt lägga den på golvet. Håll tummarna för att jag ska klara det!

Garderoberna måste ju monteras i dag - om jag ska kunna sova i sängen i natt. Däremot är det ingen brådska med de små Eket-kuberna. De står inte (mycket) i vägen.

Förresten beställde jag en sak till, när jag ändå beställde. Ett paket stearin-ljus! Dessa är gjorda i 100% stearin, vilket kan vara svårt att få tag på. Bra att ha hemma. Men jag planerar inte att använda dem förrän framåt jul.

Stella och Nellie var förresten jätteduktiga när budfirman var här! De höll sig ur vägen och skällde inte alls!

Jodå, det går bra hittills. Jag kombinerar teknik och envishet, om jag saknar styrka.

   

Fast nu måste jag gå till återvinningen med en massa emballage, för att få plats att börja montera. Dock behåller jag den stora papp-skivan på golvet, för den skyddar mot repor. Och sedan är det väl lika bra att jag går ett varv runt kvarteret med mina små, samt äter lunch - innan jag verkligen börjar skruva. Men jag har gott hopp om att bli klar innan kvällen!

Lunchen tvingade jag i mig (bara för att bli mätt), för den misslyckades jag kapitalt med. Grunden var kyckling och broccoli, så det kunde ha blivit gott. Men jag var alltför oinspirerad när jag gjorde grytan, så den smakade inget vidare. Tyvärr har jag kvar så det räcker till ½ portion i morgon också...

Vädret däremot är toppen, sol och 25°! Så vi gick lite längre än bara runt kvarteret. Snygg färg på söt bil, tycker jag.

Det är vackert med vita skummande vågor mot blått hav!

Nu när det är siesta, så är det tyst på tomten bredvid. Annars är det ett förfärligt bankande... De verkar ta rätt på sådant material som de kan nyttja till annat. Resten får de väl deponera på en soptipp, antar jag.

Tur att jag ska skruva, inte spika, för då kan jag jobba fast det är siesta. Ännu så länge läser jag bara monterings-anvisningen. Om jag bara kan lista ut vilket som är upp och ner på skåpstommen, så kan jag börja skruva sen.

Båda ändar var precis lika. Så nu har jag kommit igång.

Kommen så långt var det meningen att man ska ha hjälp för att lyfta på gaveln. Men har man ingen människa till hjälp, så kan man ju alltid be en pall att hålla andra änden...

   

Nu är det meningen att jag ska lägga garderoben "på framsidan", för att spika på bakstycket. Hoppas jag lyckas lägga den ner själv, för ännu är den ganska skranglig. Erik kan inte komma förrän mamman har hämtat dottern, och det gör hon troligen inte förrän om 2 timmar. Och jag vill inte rulla tummarna medan jag väntar. "Bra kvinna reder sig själv". Jag ska göra så gott jag kan.

Då har jag kommit fram till momentet "resa garderoben upp", det som egentligen inte ska gå om man har lägre än 250 cm i takhöjd, men som jag har mätt att visst ska gå. Förmodligen orkar jag inte resa garderoben själv. På kartongen hakar den upp sig, och tar jag bort kartongen så glider garderoben på klinkergolvet. Dessutom hänger taklampan i vägen. Kanske jag försöker ändå? Jag är ju envis. Klockan är bara 16:40. Jag har ju hörn-delen kvar att montera, och jag måste bli klar innan läggdags.

Om jag inte lyckas så får jag väl ta en kopp te så länge... Eller klappar hundarna.

Det får bli en kopp te. Jag har inte försökt lyfta garderoben (bara justerat den så den ligger i rät vinkel) - för jag ser att det inte går. Var ska jag stå? Jag kommer inte emellan väggen och garderoben. Och ingen räcker runt en så bred garderob själv, om man måste stå vid sidan. Alltså måste man vara 2. (Eller ha ett större rum.)

Om jag inte hade kunnat få hjälp, då hade jag löst det ändå. Då hade jag rest upp garderoben 1 dm i ena sidan, och så lagt under något där som garderoben kunde stöda på. Sedan gått runt till andra sidan, lyft och lagt under något lite högre på den sidan. Om jag genom att lägga högre och högre saker vid kanterna, hade fått upp garderoben 60-70 cm, då hade jag kunnat krypa under sen, och lyfta underifrån. Det skulle kunna ha gått. Men det är faktiskt enklare att vänta tills Erik kommer...

Visst är de söta ihop - Safir och Celeste!

Bygg-jobbarna räddade den vackra spiran. Det tycker jag är bra. Det ser helt klart ut som om allt det gamla ska rivas. Men ska de verkligen göra det för hand? Eftersom detta är Spanien, så är det inte helt omöjligt. Jag lär väl få se så småningom.

Nu kommer Erik strax.

När vi var 2 så var det ingen konst att resa den stora garderoben upp, och sedan monterade vi ganska snabbt "påhängs-delen". Jag satte delarna på plats, och Erik (som räcker ända upp) skruvade ihop dem. Men sedan avbröt vi för i kväll. Jag blev plötsligt väldigt trött (jag vaknade 05 i morse), och Erik skulle handla innan Mercadona stänger. Erik kommer hit i morgon förmiddag, och hjälper mig att skruva på dörrarna. De har 4 gångjärn, och är tunga, så det är väldigt svårt att få på dem själv. Kanske jag hinner sätta i hyllor och garderobs-stänger före, annars kan jag göra det efteråt.

Så här ser det ut i sovrummet nu. Det är lite trängre, men jag har 58 x 150 x 236 cm mer förvaring, vilket motsvarar drygt 2 m³! (Eller över 2000 liter, om man föredrar att räkna så.) Det utrymmet behöver jag verkligen!

Här står garderobs-dörrarna och väntar. De har båda spegelglas. I morgon ska ni få se foton, på hur det ser ut när dörrarna har kommit på plats.

Nu ska jag lägga tillbaka madrasser, kuddar och påslakanet (som jag sedan 2 dygn tillbaka har en bomulls-filt i) på min säng. Sedan ska jag gå och lägga mig.

18-10-11:

Nu sitter dörrarna på plats! Tack vare Erik, förstås. Men lite jobb återstår. Jag ska skruva på handtag, och montera en speciell list i hörnan där dörrarna möts. Egentligen hade jag hellre velat ha trä-dörrar, men nu när Ikea inte längre har i björk, så fick det bli spegelglas. Jag kan ju inte gärna ha mer än 2 olika sorters dörrar.

Det är omöjligt att ta något foto, utan att jag själv kommer med, och svårt att få med alla 6 garderoberna på samma foto.

När jag är klar med handtag och lister, då ska jag slå på stort - och putsa alla speglarna (som nu är fulla av fingeravtryck).

Bredvid sängen har jag ställt ett provisoriskt sängbord. (Jag har 2 sådana här små möbler, en vid fåtöljen.) Lampan får inte plats, men jag tror att jag har en mindre. SEN, när jag har köpt en sängstomme - och vet exakt hur hög huvud-gavel den har, DÅ ska jag skruva upp en precis lagom stor vägghylla (på rätt höjd). Men det måste jag vänta med. Jag måste också vänta med att skruva upp min "riktiga" sänglampa som ska sitta på väggen. Nåja, jag har ju ganska provisoriskt även på andra ställen i lägenheten.

Det som står överst på att-göra-listan just nu, är att montera handtag + list, sätta upp hyll-plan och kläd-stänger, och sedan fylla de nya garderoberna. De kläder som nu hänger i den fasta garderoben (västar och jackor), ska in i den nya. Sedan ska mina Alex-hurtsar in i den fasta garderoben, och i gengäld får jag ta ut 2 Helmer-hurtsar därifrån. Den fasta garderoben har jag hela tiden planerat att ha som ett mini-förråd, inte till kläder.

Sedan måste jag bära in de sovrums-saker (och minst 1 karmstol) som jag tillfälligt ställde i vardagsrummet. Men jag hoppas att jag slipper ha så mycket framme. Nu har jag ju mer förvarings-utrymme, så hälften ska jag väl få in där. Allt det här lär jag inte hinna på en dag. Nu ska jag först gå ut med hundarna, sedan slänga de stora papp-kartonger som dörrarna låg i - och sedan måste jag köpa yoghurt. Men därefter ska jag fortsätta med hörn-garderoben.

Bygg-jobbarna håller på att slå sönder villan, med hjälp av slägga och bilnings-maskin. Männen använder inte några hörselskydd. Jag befarar att det bara tar några år, innan de inte längre kan höra samtal i normal samtalston. Själv har jag stängt mina 2+1-glasfönster, så det blir något sånär tyst inomhus.

Nedan en bilnings-maskin, använd tillsammans med rätt sorts skydd. (Männen här har bara hjälmar, och arbetsskor med tåskydd - inget annat.)

 

Hyllor och stänger sitter på plats. Men handtagen skruvar jag på i morgon. (Där finns inga för-borrade hål, så där måste jag mäta noga.)

   

Till hörn-modulen fanns bara 4 hyllor, det hade annars fått plats till ytterligare 2. Överst har jag anpassat hyllavståndet efter mina plastbackar (som jag bl a har täcken och kuddar i). Nederst kan jag ställa några lådor ovanpå varandra.

De kläder som hängde i fasta garderoben fick plats i den nya, utan att det blev det minsta trångt. Nedanför kan jag antingen hänga andra plagg, eller ställa lådor.

Jag får väl sätta upp min björk-tavla på väggen igen. Men det enda stället där den får plats, är ovanför sängen. Och där borde jag först veta på vilken höjd (ovanför säng-gaveln som ännu inte finns där) som säng-lampan ska sitta. Så att jag kan anpassa tavlans höjd därefter. Jag vill inte sätta den högre än nödvändigt. Just nu står den skyddat i fasta garderoben. Men där ska jag ju röja, och byta hurtsar, och sedan proppa in så mycket jag kan...

Jag har beställt en julklapp åt mig själv. Det var många år sedan som jag fick julklappar, jag brukar bli utan. (Jag kanske inte har varit tillräckligt snäll?) Men i år ville jag unna mig något. Nu när jag ska fira min första jul i min lilla lägenhet. Förmodligen blir det bara jag, hundarna och fåglarna - så jag vill i alla fall ha det fint omkring mig - så det blir lite julstämning.

Jag fick reklam från Pip studio i går. (https://www.pipstudio.com/global/en/) Hon (Anke van der Endt, alias Pip) har kommit ut med en ny serie jul-porslin. Vackert porslin, tycker jag. Jag skulle gärna ha köpt nästan hela serien (t ex skålen och muggen i förgrunden), men det har jag förstås inte råd med. (Och inte plats för heller.)  

Däremot beställde jag en liten te-kanna (9 dl), och 2 små te-muggar. Dem ska jag använda hela jul-perioden. Så får jag lite guldkant på tillvaron!

Sedan är det förstås oekonomiskt att köpa saker som man bara tänker använda till jul. Men "alla andra" köper ju saker till jul... (Jag har bara mina barn att tänka på, och hundarna, så jag tror att jag har råd med denna lilla julklapp till mig själv.)

Nu är det hund-promenad-dags igen...

Jag har suttit och läst en stund i antologin Hunden som hade en gammal själ. En del av berättelserna är riktigt bra. Den här berättelsen (som handlar om en häst) börjar väl både humoristiskt och intressant:

Nyss fick jag mail från Pip studio. De mailade ett fotobevis på att de redan har plockat ihop min order (bara 4 timmar efter att jag beställde)! (De "blommiga" korten är en gåva man får om man handlar just nu.) Nu ska de packa varorna, och sedan skicka dem...

Själv ska jag lägga mig. (Hundarna och fåglarna sover redan.) I morgon blir vi nog väckta tidigt. Det är ju dags för årets fiesta-höjdpunkt, med det sedvanliga skådespelet, och myckna "pangandet", på stranden. I år ska jag inte gå och titta. Men kanske nästa år?

Här kan ni se en 2 minuters sammanfattande video från firandet 2016: https://www.youtube.com/watch?time_continue=8&v=fBBFs7ZdpxA

18-10-12:

Det blev ett häftigt uppvaknande i morse. Jag låg och sov djupt, när det plötsligt (strax före 07) lät PANG, BOM, PANG! Hundarna skällde oroligt, så jag lät dem komma upp i sängen. Där somnade Stella bums om, medan Nellie periodvis sov en liten stund, och periodvis skuttade omkring - eller slickade mig i ansiktet. Vi låg kvar i sängen och hade det mysigt till 08. Smällandet var inte över, men hade avtagit en smula. (De sista smällarna kom vid 09.) Nästa år ska jag försöka tänka på att ta in fåglarna den här natten. Även om vi nu bor 1 km ifrån spektaklet, så är ljudet väldigt högt ändå. Det kan aldrig vara bra för fåglarnas öron.

Efter frukost släpade och lyfte jag in de tunga Alex-hurtsarna i den fasta garderoben. (De är väldigt tunga för att lådorna är fulla, och inte går att ta av, och för att jag var för lat för att tömma dem.) Hurtsarna kan inte stå ända ut åt kanterna, för då kan man inte öppna lådorna. Men det blir bra så här. (Galgarna ska inte hänga på stången ovanför sen, det gör de bara så länge - för att inte vara i vägen någon annanstans.)

Till vänster är utrymmet väldigt smalt, och svårt att utnyttja. Men jag ställde några lister där. Till höger får det nog plats för några kassar. En av de rosa knopparna på den högra byrån hade gått sönder, så jag satte en likadan fast blå-vit, längst ner till vänster. Det gör ju inget när byrån står inne i garderoben, men känns lite förargligt ändå. Medan Alex-hurtsarna är proppfulla, så är den högra byrån tom. Där kanske jag lägger dukar, kuddfodral och annat smått?

   

Min gamla köks-byrå, som senast har tjänstgjort som säng-byrå, är nu tom. Jag ställde den just nu där den lilla grå-vita hurtsen brukar stå. Den tar för stor plats där, men jag behöver använda lådorna - och den får inte plats någon annanstans. Så den får stå där så länge. Den lilla grå-vita kan jag säkert klämma in någonstans under tiden. På sikt vill jag ha den lilla grå-vita i hallen igen (fast den ska bli turkos-vit). Men det får bli senare, när jag har lyckats gallra ut ännu mer saker (och kan klara mig utan de här 5 lådorna). Jag får ta ett steg i taget. Det är bara 2 månader kvar till jul - och då vill jag ha fint här! (Åtminstone på ytan, om jag inte hinner bli 100% klar.) Jag ska jobba på så gott jag kan!

I dag ska jag fylla både de nya garderoberna, och den fasta, bl a med en del som ligger på lagerhyllan i vardagsrummet nu. Fast kanske jag måste skruva på handtagen på dörrarna först.

Två dagar i rad har Nellie kommit när jag har kallat. (Jag har låtsat att vi går utan henne, om hon inte kommer.) Men i förmiddags när vi skulle ut på promenad - då kom hon inte. Hon hämtade bollen och började leka. Hon ville att jag skulle jaga henne, bara för att hon tycker att det är så kul. Men det gjorde inte jag. Jag tog Stella och gick. Nellie måste lära sig, att om man inte kommer när det är dags att sätta på selen - då får man stanna hemma. Stella och jag gick bara en 5-minuters-promenad, men Nellie blev så glad när vi kom hem igen.

Nu ger det sig hur det går nästa gång. Jag ska inte vänta länge innan jag går ut igen. Solen skiner och det är 26°, så jag går gärna en längre runda. Kanske ner på El Paseo, fast där nog är mycket folk.

Precis i början så hade vi svårt att ta oss fram, men sedan blev det bättre plats på El Paseo. Vi träffade söta chihuahuan Dora (som var god vän med Bonnie), och hennes båda vuxna valpar. Sonen och Nellie var mycket intresserade av varandra. Han är lika liten som Nellie, svart (med creme-anlag), korthårig - men saknar tyvärr stamtavla (fast han är renrasig). Så han är inget alternativ för någon parning, fast båda föräldrarna är mindre än Nellie - och söta. Jag bör ändå inte para Nellie. Det är SÅ roligt med valpar, men jag har ju förlorat pengar på att föda upp valpar - inte tjänat något. Så jag har inte råd! Det bör åtminstone gå jämt ut. Jag bor på fel ort för att ha kennel - annars skulle jag gärna vilja.

Lite senare mötte vi 2 små tikar till som vi känner. (Dessa är köpta för att vara chihuahuor, men saknar stamtavla. Hundarna är förstås precis lika trevliga ändå. Det är ju bara om man ska para, eller ställa ut, som stamtavlan har någon betydelse.)

 

Det är flickan som hade djuraffären Don Guau innan, som äger dem. Fast det var flickans mamma som var ute med dem nu. Mamman berättade, att orsaken till att flickan fick stänga djuraffären, var dålig lönsamhet (vilket jag hade misstänkt). Trots att hon höll förhållandevis låga priser, så tyckte folk här att det var för dyrt. De köpte hellre hundmat på Mercadona, utan att förstå att den maten har lägre kvalité. Och de köpte bara de allra billigaste halsbanden och selarna - företrädesvis i kina-butiken.

Jag köpte flera koppel i djuraffären (i olika färger), i rätt storlek för små hundar, och tillverkade i äkta läder i Spanien. (Bl a de som Stella och Nellie hade på sig i dag.) De kostade 10 € per styck - och det tycker jag är billigt för läderkoppel. Här i El Campello vill folk inte betala för hundar heller. Många bad att få mina renrasiga valpar med stamtavla gratis (som leksaker till barnen)! De förstår inte att det kostar mycket att föda upp valpar, om man följer alla normer och regler. Dessutom är hundar INTE några leksaker!

Selarna som de båda tikarna hade på sig i dag, hade de köpt i Valencia. Nellie har en precis likadan rosa (som hunden nedan till höger). Den selen har jag köpt i djuraffären på Plaza Mar II. "Tjusigare" varianter säljs inte här i El Campello.

Skoaffären Chicle (vilket betyder tuggummi) hörde till mina favoriter (på den tiden jag ofta köpte skor). De har 2 filialer, sonen står i den lite mindre nedan, och föräldrarna i den lite större i andra änden av El Paseo. Den här ligger vägg i vägg med Alehop. Ni minns väl att Alehop har en stor svart-vit ko vid ingången. Kan det vara därför som Chicle inte vill vara sämre? Nu har de i alla fall en stor rosa gris (med tuggummi i munnen) i butiken. Det lockar barnen, och så följer väl föräldrarna med in... 

Klockan har hunnit bli 16. Jag har ännu inte ens mätt ut var dörr-handtagen ska sitta, och på sängen ligger det en hel del som ska in i den nya garderoben. Jag bör nog sätta fart!

Jag väljer att sätta handtagen precis på mitten, för då kan dörren hänga både åt höger, och åt vänster, utan att det spelar någon roll. (Ifall man vill byta plats på några i framtiden.) Så jag mätte och skruvade på handtagen. Jag valde att använda samma sort som jag redan hade på den gamla spegeldörren. (Jag hade 2 extra hemma.) Modellen nedan.

Men det funkade inte! Handtagen kolliderade! Bar för att vara på säkra sidan så skruvade jag på handtagen som hörde till - men de kolliderade också! Och jag förstod, att om jag bytte ut den ena spegel-dörren mot en trä-dörr med knopp - då skulle handtag och knopp kollidera.

   

Så jag tittade på fotona på Ikeas webbsida. Mycket riktigt - dörrarna har antingen 1 (eller inget) handtag. (Hur man öppnar dem utan handtag vet jag inte.) Men jag förstår nu, att det är meningen att man först ska öppna dörren med handtag, och sedan den andra genom att ta tag om kanten på den. (Det kommer att bli många fingeravtryck, om man som jag har valt spegeldörr på den utan handtag).  

   

Eftersom den nya varianten av handtag är lättare att öppna med, så valde jag att sätta ett sådant även på min gamla spegeldörr. Nu räcker det ju med 2 handtag till 3 dörrar... (Men om jag får tag på snyggare längre fram - så byter jag. De här passar inte alls till de vita knopparna med guldränder, som sitter på de andra 3 garderoberna.)

   

Att skruva på handtag tog lite längre tid än jag hade tänkt mig, så nu måste jag sätta fart med resten av jobbet. Jag måste åtminstone ha tömt sängen innan natten.

18-10-13:

Även i dag har det låtit PANG och BOM! Jag gick till Aldi vid 9-tiden, för att köpa hund-bajs-påsar och grönsaker. Då stod män (fint klädda som "kristna" och "muslimer") och sköt med hakebössor på Avenida Generalitat. Det smällde fruktansvärt högt, och ekade mellan husen. Stackars dem som bor där. När jag gick hem från Aldi, så höll de fortfarande på. Sedan har de med ojämna mellanrum pangat både här och var. Så snart det är tyst på ett ställe, så börjar de skjuta någon annanstans. För mig är det lite för mycket! Det är ju inget fint med PANG. Kläderna är fina, och skådespelet på stranden. Och orkestern som tågar gata upp och ner är trevlig. Men att oväsen i onödan (som säkert kostar en hel del) förstår jag mig inte på. Tur att mina hundar tar det bra. De skäller inte, som så många andra. De gömmer sig inte heller. Skönt! Bonnie var faktiskt den som var räddast för oväsen.

Aldi köpte jag också en liten fredskalla, så nu har jag 4 växter på matbordet (fast jag egentligen inte har plats med några).

Nu kan Lillan äta frön själv, så jag behöver inte längre blötlägga hennes foder. Far, mor och dotter Sparvpapegoja verkar ha trevligt "tillsammans". Det är nog bra för dem (särskilt för Lillan) att kunna titta på varandra - se vad de andra gör. Jag borde ha deras burar bredvid varandra, inte ovanpå varandra (som det är tänkt). Idealet vore en sådan där superfin 6000-kronors bur som jag såg på en svensk webbsida. Rostfri, lättstädad - men som tar stor plats förstås. Och så är det ju den lilla detaljen, att det dröjer några år innan jag kan få råd till en liknande (om det finns att beställa här). Frågan är nu - ska Lillan flytta in där Mio bor nu (som jag har planerat), eller i den nya buren (kanske tillfälligt)? Nu behöver hon större utrymme, för jag tror att hon skulle kunna flyga nu - om hon hade mer plats.

Idag gick vi vår mitt-på-dagen-runda längs El Paseo. Det är mer folk än vanligt på stranden, eftersom det är fiesta. I havet är det 25° (bara 1° svalare än i luften), och UV-index är 5.

På tornet hänger de kristna och muslimska flaggorna.

För att Stella och Nellie inte skulle bli alltför varma, så gick vi i skuggan längs C/ San Bartolomé på hemvägen. Iberdrola håller på att öppna ett kund-center (nära där vi bodde innan). Det är ju bra. Det är alltid lättare för oss utlänningar att prata med en levande människa, än med en telefonsvarare...

Vi mötte en söt liten chihuahua-valp. En liten långhårig flicka som är 3 månader nu. Matten har tidigare frågat mig en del om mina hundar, men jag visste inte att hon skulle köpa en egen. Jag glömde fråga var hon hade köpt den. Valpen ser ut att bli i Stellas storlek som vuxen. Jag försökte fotografera den lilla, men när jag satte mig på huk så kom valpen fram och ville hälsa (och helst slicka på kameran också).

Efter några misslyckade försök, så lyfte matten upp den lilla. Det blev ju inget bra foto det heller, men ni ser att hon är söt. (Och så syns hennes lilla gulliga valp-mage!)

Jag tömde sängen i går, därtill nödd och tvungen. Men sedan satte jag mig och läste ut boken. Det jag egentligen skulle vilja stuva undan först nu, är alla de lådor med sladdar, verktyg, låd-knoppar o dyl som har stått framme i sovrummet. Det känns viktigare än att flytta något från lagerhyllan. Jag får väl se vad jag kan få plats med i den fasta garderoben (ovanpå hurtsarna). Fast jag måste förstås flytta undan alla galgarna först.

Möjligen går jag till Mercadona innan jag börjar. Där ska jag köpa katt-mousse (som jag blandar hund-medicinen med), och så köper jag nog en kaka 85% mörk choklad också. Det senare är min enda synd, utöver bär och frukt som jag inte heller bör äta just nu - men ändå gör emellanåt. (Färska fikon i går och förrgår, och hallon i dag = ingen viktnedgång. Så jag struntar i att väga mig...

I dag har jag ingen lust att göra någonting alls, av allt det där som jag borde göra (helst bums)... Det kan bero på att jag har sovit några timmar för lite varje natt, några nätter i rad. (I går kunde jag inte somna fast jag var trött, eftersom det var fiesta-väsen till långt utåt natten.) Jag har kelat en en lång stund med Stella (medan Nellie gnagde på sin godaste gnagis). Det kändes meningsfullt. Jag har också pratat ganska länge med Rolf i dag (vid 2 olika tillfällen). Det kändes också meningsfullt. Sociala relationer är viktigare än ett tjusigt hem! Fast jag vill ha ordning och reda! Jag är SÅ trött på röran här...

Vad jag skulle vilja göra just nu - det är att gå och lägga mig. Men klockan är bara 16, så det kan jag naturligtvis inte... (Annars tror jag att jag skulle kunna somna. Under siestan är här tyst.)

Jag drack en stor kopp grönt te, och det hjälpte faktiskt. Jag är inte pigg, men piggare - och nu har jag gjort något. Jag flyttade alla mina långbyxor, från högst upp i en garderob (jag fick stå på stegpallen för att nå) - till längst ner i nya garderoben. Det blev mycket bättre! Långbyx-säsongen börjar snart, och då är det en fördel om byxorna är lätt-åtkomliga.

   

Dessutom tömde jag en låda i samma garderob, där mina knäkorta byxor låg. Nu hänger de längst till höger i nya garderoben. Jag får bättre överblick, och så kunde jag stoppa tröjor i den tomma lådan (som tidigare låg staplade under långbyxorna).

Där byxorna hängde innan, hängde jag in alla byx- och kjol-galgar som fanns i den fasta garderoben. Jag ska naturligtvis inte spara alla. Tidigare hängde alla mina långbyxor på sådana här - och då gick de åt. Men nu hänger byxorna dubbla på vanliga galgar. (De hakar inte upp sig i varandra då.) När jag är klar med ordningen i mina garderober, och vet precis hur jag vill ha allt, då ska jag ge bort de flesta av galgarna som blir över. Det räcker att ha några få i reserv.

I den fasta garderoben kunde jag stapla in alla mina lådor med sladdar, verktyg o dyl. Och den lilla byrån är fortfarande tom!

Nu satte jag bara in lådorna. Det är inte så praktiskt ordnat - ännu. Om jag vill ha något i lådorna med skarvsladdar och grenuttag, så måste jag lyfta ut sortiment-skåpen för att komma åt dem. Å andra sidan ska jag ju inte ha en massa sladdar och grenuttag i reserv. När jag vet vad som går åt här, så ska jag ge bort resten (med undantag av en reservsladd till julgrans-belysningen).

Men det vore lättare att organisera i den fasta garderoben, om jag kunde ha någon form av hyllor ovanpå hurtsarna. Jag har en del sparade brädor och hyllplan. När jag har använt det som jag behöver "synligt" i lägenheten (kanske någon "tak-hylla" till?), så kan jag nog skruva ihop några enklare hyllor av resten sen.  

Se där! Något litet fick jag gjort i dag, och vem vet - kanske hinner jag göra ytterligare något?

Tja, det räknas väl knappt. Men jag ställde en del saker på den tomma hyllan under där byxorna hängde innan. Men sedan plockade jag fram en bra bok, en av Nora Roberts. Hennes böcker är alltid både trevliga och spännande. Nu har jag nästan 600 sidors härligt läsande framför mig. Jag ska försöka nöja mig med några kapitel var kväll. (Som belöning - om jag jobbar lite i lägenheten först...)

18-10-14:

När det lät PANG klockan 00:30 i natt, så stängde jag mina sovrums-fönster. Det var liksom droppen som fick bägaren att rinna över. Det räckte med att det hördes musik och människo-röster, för att jag inte skulle kunna sova. Men vid PANG går gränsen. Så även om jag föredrar att sova för öppet fönster (så länge vädret tillåter), så stängde jag och drog dessutom för persiennen helt. Det blev nästan helt tyst! Jätteskillnad! Så trots att jag nu nästan inte har några pengar kvar nu, så är jag glad att jag investerade i ett extra-fönster till sovrummet. Det kommer att göra stor skillnad för temperaturen (och därmed elräkningen) i vinter.

I dag har jag säsongspremiär för vadlånga byxor. Och nej - det behövs verkligen inte för temperaturens skull (här är 25° just nu). Men jag har satt på mig stödstrumpor i dag, inte för att jag vill men för att jag bör, och de syns aningen mindre (hoppas jag) när jag klär mig i de här byxorna. (Än när jag har shorts eller kjol.) Strumporna är fula, men det kan väl gå an. Det värsta är att de är varma! Dessutom måste jag ha på mig sandaler inomhus (för att inte förstöra de ömtåliga strumporna) - och då blir fötterna kokheta. Jag ska försöka stå ut till kvällen...

Mitt vänstra ben (fot ,vrist och vad) är fortfarande väldigt svullet på dagarna. (Det högra bara lite grann.) På kvällarna när jag ska sova så har jag ont där benet är svullet. Det känns stumt, stelt och tungt. I går när jag satt och läste, så la jag upp fötterna på bordet, och passade på att ta ett foto på vristerna. Ni ser tydligt så mycket svullnare det vänstra benet är (till höger på fotot)! Det ser groteskt ut! En gång för många år sedan, sa en man på dansskolan till mig, att han tyckte att jag hade snygga ben. Det lär ingen säga igen. Den tiden är förbi...

Det sorgliga är, att jag inte tror att man kan göra något åt det - orsaken alltså. Om nu mina ven-klaffar är slitna (och inte håller tätt när blodådrorna utvidgas i värmen), så kan de ju inte bli "hela och fungerande" igen. Det här är ju en ålders-förslitning. Och då kommer jag förstås att få problem varenda sommar framöver (om jag inte flyttar till Island). Suck! Jag vill ha fungerande ben och fötter - så att jag kan gå, springa, skutta - och dansa!

Stackars lilla Stella! Hon har mycket större problem än jag har. Inte nog med att hon har så ont i nacken, nu har hon dessutom helt tilltäppta tår-kanaler. Lite problem med den ena har hon haft några år, men inte i båda som nu. Jag rengör varje dag med hjälp av ögonvatten på en bomulls-pad. Stella tycker inte alls om det. Ofta har vätskan hunnit "stelna" och då måste jag blöta upp den, och skrubba/dra lite försiktigt för att få bort den. Men så här illa blir det på ett dygn:

Nellie har också problem med rinnande tårvätska, men inte alls lika mycket. Och Bonnie hade inga problem alls. Annars är det inte ovanligt bland småhundar. Veterinären säger, att nästa gång Stella ska sövas av annan orsak (kanske för tandrengöring?), då ska hon försöka rengöra tårkanalerna. Men det är tydligen svårt, när de är så tunna.

Nu ska jag försöka rengöra Stellas ögon - igen. Veterinären har sagt att det är viktigt, för att minimera risken för ögon-infektion.

Vi gick vår långa promenad redan i morse (upp mot "söndags-marknads-området"), för det är risk för regn i eftermiddag. Fast ännu skiner solen, så vi hinner kanske en hyfsat lång mitt-på-dagen-promenad också (om någon timme)?

Senare är det dags att skapa en Sparad dagbok 50! Jag vågar inte lägga in mer text och foton i nummer 49 - för då kraschar den säkert.

I alla väderstreck var himlen full av gråa moln, så jag vågade bara gå 2 kvarter hemifrån. Det föll inte en droppe regn på oss.

Men punktligt klockan 15, när prognosen hade spått att det skulle börja regna - så kom regnet. Det regnar än (16:30), och i fjärran hör jag åska. Det stänker in lite på balkongen. Jag flyttade nyss fågelburen närmare balkongdörren, för att vara säker på att den inte blir våt.

Lite nytta har jag gjort i dag, även om jag inte har varit så särskilt effektiv. (Jag har velat läsa hela dagen, men vill inte unna mig det - om jag inte först gör någon nytta.) Jag hann läsa 127 sidor i går, innan jag lyckades lägga boken ifrån mig. Den är spännande just nu. Men ser ni nedan, att några hyllplan i vardagsrummet har blivit tommare.

   

I nya hörngarderoben ligger nu nästan alla mina stora tyger. (Som jag ser fram emot att sy saker av - längre fram.)

I garderoben (fast ovanpå plast-backarna) ligger nu också mina stols-överdrag. De nedan (alla utom de vita är från Bemz), och så ytterligare 3 vita (= original-klädslarna från Ikea). Så ni ser att jag har lite att byta med på Harry också. När jag har kommit mera i ordning här, ska jag byta ut de sandfärgade klädslarna mot blå, turkosa och blåblommiga. (I alla fall för stunden. Till jul passar de sandfärgade eller vita bäst. Fast de vita tänker jag färga ljusblå längre fram.)

Det är lite tidigt (jag borde ha jobbat mer), men jag tänker ändå börja läsa nu. Och eftersom det är grått och regnigt ute, så ska jag tända ett ljus också (ett med vaniljdoft). Det kommer att bli mysigt!

18-10-15:

Jag borde inte ha valt en spännande bok! Inte nu när jag har så mycket annat jag borde göra. Jag satt uppe och läste alldeles för länge i går, ända till klockan 23. Fast hundarna tyckte att det var så mysigt att ligga i mitt knä, när jag satt i läsfåtöljen. Jag hann till sidan 461, så nu har jag bara lite drygt 100 sidor kvar...

Det var kallt och väldigt blåsigt i går kväll, så jag rullade in fågelburen i vardagsrummet. Bättre för fåglarna, för det var tydligen bara 15° i natt (när det var som kallast). I morse när jag rullade ut buren igen var det 18,4°. Snart kan jag bara ha dem ute mitt på dagarna. Fast nu, när lagerhyllan står i vardagsrummet, så är det ju trängre än det ska vara sen.

Det är helgdag i dag, men bara lokalt här i El Campello. I Alicante är det vanlig vardag. Just i dag rivs den stora gamla villan på tomten bredvid - med hjälp av en grävmaskin. Det känns lite sorgligt på sitt sätt, det var en pampig villa. Men så är det. Det gamla får ge vika för det nya. Fast just i det här fallet blir knappast det nya bättre. I alla fall inte för oss andra som bor i kvarteret. Som vanligt handlar allt om pengar. Ett flerfamilj-hus ger bättre avkastning. Det är bara att acceptera. Det är bra om de bygger det nya huset nu i höst-vinter, när jag kan ha mina fönster stängda åt det hållet. Det har jag i dag, för det ryker rätt mycket damm från rivningen. Det blåser inte hitåt, men ändå.

Nu borde jag kasta mig över Ikea-kartongerna med Eket-kuber i. De ska ju monteras och sättas på plats. Samtidigt lockar boken. Men boken måste vänta. Jag jobbar bättre på förmiddagar och dagar - än framåt kvällarna. Jag sov dessutom för lite i natt, så jag är inte överdrivet pigg. Men jag MÅSTE komma vidare här. Jag kan inte ha det så här rörigt. Det känns för jobbigt! Jag kan aldrig koppla av riktigt.

Jag vaknade av ett klick klockan 01:08 i natt. Det var jordfels-brytaren som löste ut. Varför? Ingen aning! Men det oroar mig förstås! Det kan ju inte vara för att det blåste rejält ute! Det måste ju vara ett jordfel. Och nattetid är bara kyl/frys, varmvatten-beredare och router i gång. (Och bara varmvatten-beredaren är äldre.)

När jag slog på jordfels-brytaren igen verkade den stanna i sitt läge. Men när jag vaknade nästa gång, klockan 04:51, då var strömmen borta igen. Jag slog återigen på jordfels-brytaren. Kylskåpet brummade länge, så strömmen hade nog varit av minst någon timme. Nu verkar allt fungera. Men jag är, som sagt orolig! Jag har ingen lust att få all mat i kyl och frys förstörd igen!

Jag ska kontakta mitt försäkrings-bolag. Kanske de kan komma och undersöka saken. Det blir ju de som får ersätta mig om något händer. Elektrikern som var här innan, hittade inget fel. Och sedan han bytte till en ny jordfels-brytare så har inget hänt. Det är ju flera månader nu. Suck! Jag har ju att göra ändå...

Och inte har jag skapat någon nya Sparad dagbok heller... Och dessutom åt jag för mycket även i går (om än inget onyttigt). Jag måste börja räkna kolhydrater igen! Byxorna jag hade på mig i går, och i dag, sitter aningen för trångt. Och det andra paret (nästan likadana) som jag har - gick inte att knäppa i midjan. (Det fattades 3-4 cm.) Om jag går ner 3 kilo till så kommer alla mina vanliga kläder att passa. Men det går snabbare (och är enklare) att bara äta - utan att väga och räkna. Jag vägde mig i går, fast jag egentligen inte ville. Och jag hade gått upp 5 hg. Vågen visade 51,8 kg och 20,3% fett. Hyfsat, men inte riktigt bra.

Jag har alltså både lägenheten + min kropp som jag måste få ordning på! Jag måste absolut börja träna igen. Jag har kollat priserna på El Campellos enda gym: Gimnasio Canto. Månadsavgiften är 49 € (allt inklusive). Det har jag tyvärr inte råd med just nu. Men det blir billigare om man betalar för längre perioder. För 1 år blir månadsavgiften 24,50 €. Då ingår inte bara tillgång till själva gymmet, utan man kan även gå på en massa olika pass var vecka. Se: http://www.gimnasiocanto.com/. Det finns mest att välja på under kvällstid, men även förmiddags-pass som jag föredrar. Jag hade nog valt pilates + coreträning (Gimnasia de mantenimiento) + " få-upp-flåset-träning" (Tonificación). Om man bara vill gå på t ex pilates, så kostar det 41 € per månad. Synd att det ska vara så pass dyrt!

Nu ska jag öppna kartonger. Eket lär vara lättmonterad.

Jag är på gång med Eket. Det är "bara" att "klicka ihop" dem. Det jobbiga är att jag för att kunna "klicka" måste trycka så hårt, att jag blir alldeles röd om handflatorna. Jag måste både lägga hela min tyngd på armen, och pressa/banka med handflatorna. Det skulle nog ha varit enklare att skruva...

Sedan är det egentligen meningen att man dels ska skruva fast dem på sockeln, och dels fästa dem på väggen. Jag ska nöja mig med att stapla dem. När jag väl har fyllt kuberna med böcker, så tror jag att de står stadigt nog ändå. 4 kuber kvar. Jag måste bara vila handflatorna lite emellan.

Klart! Snyggt? Nej, inte precis. Men jag fick bort mer än hälften av böckerna från golvet. Fast sen - då har jag tänkt ha böckerna stående i ordning, och inga liggande ovanpå hyllan. Överst tänkte jag ställa några prydnadssaker. Sen...

   

Nu hoppas jag kunna lägga de kvarvarande böckerna på det tomma hyllplanet i Billy, och resten på något annat ställe. Fast var? Det vore annars väldigt skönt att få golvet fritt! Men det är alla de här böckerna kvar:

       

Just nu skjuter spanjorerna upp någon sorts fyrverkerier, tror jag. Fast så här dags (kl 14)? När solen skiner? Det låter inte bara PANG utan viner också. Men härifrån ser jag bara gråvit rök. Det är nog bara var PANG-effekten som de är ute efter. Spanjorer är väldigt förtjusta i höga ljud - tycks det som. Det hördes några BOM i morse, men i morgon är det vardag igen. Om de nu inte väsnas alltför mycket på tomten  bredvid - så kommer här att vara tyst och skönt då.

Hundarna gick in från balkongen när det smällde som värst, annars tar de det hela med ro. De blir härdade.

Solen skiner och det har hunnit bli 24°. Vi ska strax gå en promenad längs El Paseo. Jag ska bara äta ½ avokado och några nötter till lunch först. (Hundarna har redan ätit.)

Himlen var så underbart klarblå! Och både på El Paseo, och stranden, var det lugnt och skönt! "Fiesta-turisterna" åkte hem i går. Vi träffade en matte med hund, som vi inte har sett på länge. Vi pratade, respektive nosade, en stund. Annars strosade vi i lugn och ro, och jag lät hundarna nosa nästan så länge de ville, på allt intressant.

Nu ska jag gå till återvinningen med alla kartongerna. Och sen bör jag klämma in så många böcker som jag kan i Billy-hyllan. Men därefter kanske jag kan läsa ut boken med gott samvete? 

Boken är utläst, och klockan är bara 19:30 - så jag har god marginal till läggdags. Boken var spännande till näst sista sidan, först då blev den förutsägbar. Nora Roberts är en oerhört produktiv författare. Hon skriver 2-3 böcker om året. Varje år. (Hon skrev sin första -79.) Nu är hon uppe i minst 225 böcker. Det är ju ofattbart!

Jag har läst ganska många, och tyckt bra om dem alla. Oftast är huvud-personerna ett ungt par som lite motvilligt blir förälskade i varandra. Och trevligt nog, är den kvinnliga hjältinnan alltid stark, självständig och intelligent. (Jag, som nästan är jämgammal med Nora Roberts, identifierar mig mest med huvud-personernas mammor eller mormödrar numera. Men det är alltid trevligt att läsa om kärlek!) Själva handlingen är alltid mycket spännande, och så pass klurig att jag aldrig kan räkna ut slutet. Sammantaget är det trevliga böcker att läsa. Jag har en till oläst (Förföljaren), men det ska jag vänta med att läsa. Nästa bok får bli en sådan som jag lättare kan lägga ifrån mig.

Jag vill bara påpeka att jag visst ställde in så många böcker jag kunde i Billy - innan jag började läsa. Jag lyckades klämma in 2 av 3 travar. Nu är det bara en trave kvar - alla barn-böckerna på stolen. (Men de ligger i alla fall inte på golvet...)

För en stund sedan gjort jag klart Sparad dagbok 50, och förde över en del text och foton dit. Klockan är 21:15, och spanjorerna har just börjat skjuta igen. Nu låter det som "tystare" PANG - men massor, och så något enstaka BOM. Är det slutspurten tro?

Själv har jag precis flyttat in stora fågelburen. (Tur jag hann innan pangandet började.) Det får jag börja göra varje natt nu. Det har börjat bli för kallt ute. Fåglarna överlever visserligen betydligt lägre temperaturer, så länge de har gott om mat - men de ska inte behöva frysa. Det handlar om komfort, och ansvar.

Lillan står på bordet som vanligt. Hon har ju fått sova inne sedan hon lämnade holken.

   

Jag kan inte fortsätta att kalla henne Lillan. Hon måste få ett eget namn! Men jag kommer inte på ett enda riktigt bra. Inget som passar perfekt på en fågel. Så jag väljer ett kort flick-namn som jag tycker om. Det får bli Lina. (4 av 6 bokstäver i Lillan!) Och så kan hennes hane få heta Linus. Det passar kanske inte perfekt på en fågel det heller, men jag tycker om det namnet också. (Min son Johan heter det som andranamn.) Så fr o m i kväll heter hon Lina, min lilla fågel-flicka.

Just nu sitter Lina och småkvittrar så trevligt. Lite i samma stil som undulater, men mer dämpat. Jag tycker om hennes kvitter. Fast när det gäller papegojor, så låter det faktiskt mer som om de pratar. Det gör de nog - pratar (på fågelspråk). Men Mio han sjunger (dock inte just nu).

Jag har problem med min kamera. Den börjar bli sliten på mer än ett sätt. På sistone är det inte alltid det blir någon bild när jag trycker på avtryckaren. Ofta får jag trycka 5-6 gånger innan något händer. Och ibland får jag stänga av kameran, sätta på den igen, och ta 1 foto. Och sedan stänga av igen, innan jag kan ta nästa. Jag missar många motiv! Många av de rörliga förstås, och några som jag tror att jag fotograferade - men där det inte blev något. Jag blir snart tvungen att köpa en ny kamera. Fast jag har inte råd den här månaden. Och egentligen inte på länge.

Nu har det blivit sovdags! Jag hoppas kunna sova hela natten i natt! (Utan BOM, och utan strömavbrott, och väldigt gärna utan värmevallningar dessutom.)

Tur jag inte har hunnit i säng ännu. Nu 21:50 hörs det BOOOM ute! (Det är fyrverkerier nu, det kan jag se från balkongen. Fyrverkerier känns meningsfullare, än bara oväsen utan något fint att titta på.) Kanske de hinner skjuta klart, medan jag klär av mig, tvättar mig och borstar tänderna? Så det blir tyst sen?

18-10-16:

Jordfels-brytaren löste ut 00:18 i natt. Jag hade inte somnat, så jag hörde klicket. När jag satte på den igen, så hände inget mer. Det är väldigt mystiskt, och oroande, det hela. Jag mailade mitt Sabadell-försäkringsbolag, och undrade om de kan komma och titta. Jag får se vad de svarar.

(Jag har lägenheten försäkrad hos Mapfre också. Dem tycker jag bäst om, bl a för att de har kontor här i El Campello. Men när jag nu är tvingad att ha Sabadells försäkring ett år - så vill jag i första hand utnyttja den.)

I morse blev ordningen tvärtom mot i vanliga fall. Först träffade jag Lena, och så gick vi gemensamt till tandläkaren och beställde tid för var sin årskontroll. Vi fick tid nästa onsdag (24:e), och gör då sällskap dit. När jag kom hem igen så gick jag en försenad morgon-promenad med hundarna. (De brukar ändå ha hunnit kissa och bajsa på sin hund-toa, redan innan jag har klivit ur sängen på morgonen. Men en lukt-runda behöver de förstås!) Och först därefter så åt jag min frukost. (Fast jag drack en liten kopp te i morse, innan jag gick.)

Nu borde jag försöka ordna en ramp över tröskeln till balkongen. Bums! Det är svårt att lyfta över fågelburen. Den lutar så pass att jag är rädd att vattnet ska skvalpa ut, och så skramlar det så fåglarna blir rädda. Jag kan ju bara lyfta upp en sida åt gången. Det är en bit att gå till trävaru-firman (1½ km) , och 85% risk för regn. Så jag känner inte riktigt för att gå dit. Dessutom har jag egentligen inga pengar förrän nästa pension kommer. Men jag borde gå dit och se vad de har hemma. Om jag så bara köper 2 "halvhöga" trekantslister så länge, så underlättar det ju. De bör ha öppet åtminstone 45 minuter till. (Man vet aldrig när folk har siestastängt. Det kan variera upp till 1½ timme både i början och slutet.)

Jag stoppade både paraply och solglasögon i väskan och gick med raska steg mot "Bröderna Manchenca". (Solglasögonen behövde jag använda!)

Jag kom fram i god tid före klockan 13, det tidigaste som firmor brukar siesta-stänga - men det var stängt! Och det stod inget anslag om vare sig öppet-tider, eller om de har semester-stängt. Suck. Kanske jag ringer och frågar... (Fast efter siestan.) Jag fick i alla fall ihop 7000 steg på min extra-runda... (Jag hade stegräknaren med som klocka.)

Ovan och nedan ser ni "tröskeln" som fågelburen ska över - nu både mornar och kvällar. Den är 6 cm hög och 9½ cm bred. Mellan hjulparens ytterkanter är det 60 cm, så en 70 cm bred ramp ger marginal åt sidorna. Men i dag kan jag inte få tag på något lämpligt material att göra den av.

   

Byggjobbarna har övergått till att riva för hand igen (med hjälp av slägga och bilningsmaskin).

Lilla fröken Gråsparv tycker att jag ska låta den sista boktraven ligga kvar - för den är så bra att mellanlanda på. (Jag zoomade in henne också - men då vägrade kameran att ta fler foton.)

Solen skiner - men det är 100% risk för regn, enligt spanska prognosen. Det är dags att gå ut med hundarna. Himlen ser "mitt-emellan" ut (blå med mörka moln). Jag skulle vilja gå ner på El Paseo. Men riskerar vi att bli blöta då tro? Det är trist att bara gå runt kvarteret. De små vardags-valen kan också vara svåra...

Vi chansade på El Paseo. Där blåste det rejält (men inte kallt). Strax innan vi kom hem igen, så gick solen i moln. Kanske kommer det regn nu? Jag tar in Linas bur, och drar den stora närmare fönsterdörren - då riskerar ingen att bli våt. Växterna däremot, skulle nog uppskatta en dusch!

På torsdag väntas ett rejält regnoväder hit till Costa Blanca, skriver Svenska Magasinet.

De berättar också nedanstående nyhet, som jag tycker är ett smart drag. De är många som tycker att det är besvärligt att mantals-skriva sig i den spanska kommun där man bor. (Fast lagen säger att man ska.) Detta är ett sätt att få dem som ännu inte tagit steget, att gå till ajuntamiento och fylla i en blankett. Svårare är det inte. Fast man ska ha med legitimation, NIE-nummer, och bevis på var man bor (lagfart eller hyreskontrakt). I Alicante får alla pensionärer fria resor (även med Tram). Här i El Campello är avstånden så små, så här har vi inte mycket till lokaltrafik. (Bara från "förorterna".)

Jag har funderat lite på att åka in till Alicante (till El Corte Inglés), för att kolla några saker. Jag hade tänkt vänta till på torsdag eftersom pensionen kommer då. Men kanske jag borde åka in nu i stället? (Om det kanske blir oväder då.) Jag tycker bäst om att handla på förmiddagarna. Men nu har jag bara några småärenden - så kanske jag borde åka i kväll? Ännu ett litet vardags-val att göra...

Jag åkte in en snabbis till Alicante (var där knappt 2 timmar). Berättar i morgon, för nu är klockan över läggdags.

18-10-17:

Jag valde att gå till El Corte Inglés, för att de har i stort sett allt. (Fast jag gick inom Desigual också.) Jag skulle ju egentligen inte handla, utan titta - och kolla priser. Det jag kom hem med var de 2 broschyrerna nedan, samt 2 små empanadillas (som jag ska ha till min sena frukost, om en stund - fast jag inte borde äta sådana). Inget mer.

Först tittade jag på kameror, i samma lilla storlek som den jag har. Det fanns många att välja på. De kostar mellan 95 och 200 €, och de dyrare är förstås bättre (bl a större zoom). När jag får råd så ska jag köpa en ny kamera, i bästa fall en för ca 150 €.

Sedan tittade jag efter en riktigt liten dammsugare - fast "riktig". Det önskar jag mig! Och jag hittade faktiskt en som var betydligt mindre än de andra, den inringade. (Jag kan omöjligt få plats med en normalstor.)

Jag känner inte till märket, men den ser bra ut - och priset är överkomligt. Fast jag kan förstås varken köpa kamera eller dammsugare förrän jag har betalat hela kvarskatten. (Jag har fortfarande inte fått någon carta de pago, fast jag mötte Fiona i morse och bad henne stöta på.)

Jag tittade på (barn)sängar också. Den nedan (90 x 190 cm) tycker jag om, men den är i dyraste laget. Jag såg också en rosa som var ganska snygg, och som kostade mindre än Ikeas Hemnes. (Fast den hade bara huvud- och fot-gavel, ingen "långsida".) Men någon sängstomme kommer jag nog inte att ha råd till på länge. Tyvärr.

Det här med restskatten förstörde min ekonomi totalt! Det känns inte rättvist. Jag har ju litat på att Fiona deklarerade riktigt och rätt åt mig! Om jag hade anat att något var fel, då hade jag föredragit att betala bums - innan räntor och böter tillkom. När allt är betalt, så kommer jag att ha betalt 50'000 kronor extra (utöver skatten) = hela mitt sparkapital. Nu har jag inga sparade pengar kvar. Jag får börja om! Igen...

Jag tittade efter en sådan shopping-kärra som den nedan. (Det kostar ingenting att titta!) El Corte Inglés brukar ha, men just i dag fanns det inga. Jag är inte riktigt nöjd med den marinblå shopping-kärran som jag har. Den är stor och klumpig (för 1 person), men har ändå väldigt liten öppning (så vissa saker går inte ner). Annars är den både praktisk och rejäl, och av bra kvalité.

Den nedan är från samma tillverkare, och är lika lättkörd - men har en stor öppning. Jag intervjuade i eftermiddags ett par, som hade just en sådan här vagn. (Vi hade sällskap en bit på vägen, när jag gick hem från trävaru-firman.) De var jättenöjda, och berättade om alla finesserna (bl a innerfack och regnskydd). De hade köpt sin just på El Corte Inglés. Men de sa att kärrorna finns att köpa i en affär snett emot övre Mercadona (som jag just har tappat namnet på, men det är något liknande "21"). Den här modellen kom 2014, och fanns inte när jag köpte min shopping-kärra våren 2007.

   

Men ny shoppingkärra är förstås inte heller något som jag ska köpa nu. (Sådana här är dyra!) För det mesta bär jag mina inköp i en kasse. Ibland saknar jag den lilla rosa shopping-kärran som jag gav bort till Inka. Den använde jag betydligt oftare, men jag behöver ju inte 2 kärror, och har definitivt inte plats med 2. (Jag skulle kanske ha gett bort min stora blå i stället?) 

Desigual hittade jag en väska - som jag blev jätteförtjust i! Förutom att jag tycker att den är väldigt snygg, så är den mycket praktisk. Man kan använda den som liten, halvstor eller ganska stor väska, och bära den i handtaget eller använda axelremmen. En sådan skulle jag gärna vilja köpa. (Jag skulle då kunna gallra ut 2-3 andra, eftersom den här täcker flera storlekar.) Men nu när den är ny, så kostar den 49 € - och det har jag f n inte råd med. Och det lär dröja några månader, innan den kommer på rea. (Om den nu kommer på rea? Den kan ju bli slutsåld!)

 

       

       

Jag tittade lite på kläder också. Jag såg en precis lagom tjock jumper, i en härlig himmelsblå färg. Men den var av något fint märke och kostade 85 €! Så mycket skulle jag aldrig ge för en jumper. Jag tittade också på fina kristallkronor och vackert porslin - bara för att det var roligt. Det var inte mycket till shopping-tur. Jag har ju redan för mycket saker, så jag ska inte köpa något i onödan. Det är en kamera och en dammsugare som jag behöver. Inga fler kläder, och inget mer porslin. Och nu köper jag ju inte ens godis längre...

Tram-tåget tog nästan 40 minuter på sig i vardera riktningen (mot 20-25 normalt). De moderniserar en station, och tågen kan inte mötas där nu, utan får stå och vänta tills det med företräde har passerat. Mitt tåg fick vänta länge på båda resorna. Så trots att jag var i Alicante mindre än 2 timmar, så var jag borta från hundarna 3½ timme. De blev jätteglada när jag kom hem!

Erik hade ringt några gånger medan jag var borta (förmodligen även när jag var ute på hundpromenaden före). När jag inte svarade så blev han orolig. Han hade t o m varit hit till min lägenhet, för att kolla att inget hade hänt mig. Det var ju snällt av honom, även om det känns lite onödigt. Jag brukar kunna ta vara på mig. Men det känns ju tryggt att någon håller koll.

Hoppas nu att det är goda empanadillas. (En med spenat, och en med ost/skinka.) Jag har dåligt samvete för att jag köpte dem. De är bakade av onyttigt vitt mjöl  - vilket precis som socker skapar inflammationer i kroppen. Dessutom går jag upp i vikt av bröd och andra snabba kolhydrater.

De här fina höstbilderna skickade Ulf i går:

Jag googlade på den lilla dammsugaren som jag såg i går (och som kostar 75 € på El Corte Inglés). Den finns för 54,90 € på Euronics.es, och för 60,97 € på Carrefour.es. Fast så hittade jag en test av den. Där stod att det är en liten behändig dammsugare, men att den är dålig på att suga upp djur-hår från både hårda golv och mattor. Så då är det antagligen ingen dammsugare för mig. Synd! För så små är svåra att hitta. Men jag har ju min lilla hand-dammsugare, och den är bra. Men det är bekvämare, med en som man kan använda när man står upp.

I dag har Westwing en stor avdelning med "jul-special". Sådant orkar jag inte ens titta på. Jag har redan för många julsaker, och det är över 2 månader till jul.

Men om jag hade haft barnbarn, då hade jag gärna köpt hinken med trä-klossar nedan (som de säljer på avdelningen "familjeliv") - för leksaker som utmanar fantasin gillar jag. Och så föredrar jag trä framför plast.

Westwing säjer också "vin & ost-tillbehör". Där stod rimmet "Vino y queso saben a beso" ungefär: "vin och ost vet att kyssas" . Avdelningen illustrerades av förföriska foton:

       

De små "pinnarna" nedan, som man ska spetsa ostbitar på, är ju söta. Hos mig får gästerna nöja sig med små gafflar, för något annat har jag inte. Annars händer det att jag bjuder på ost-bricka. (Det är ju väldigt "lätt-lagat"...)

          

Nu borde jag göra något vettigt! Visserligen har jag satt igång en tvättmaskin, men jag borde sortera-gallra-ordna också!

Det var risk för regn, så jag vågade bara tvätta små plagg som fick plats att torka på balkongen. Men solen har skinit hela dagen hittills (klockan är 16 nu), så jag kunde ha tvättat mina lakan också, och hängt dem på tork på tak-terrassen. Men nu är det för sent, tycker jag. Och i morgon ska det regna...

Jag har i dag sett ett 16 minuter långt avsnitt på TV (via datorn förstås). Det här: https://www.tv4play.se/program/link/11794880. Det är Malou von Sivers program "Efter tio". Det här har rubriken: Kirurgen tipsar – Så minskar du inflammationer. Nisse Simonsson, pensionerad kirurg och författare, går igenom vad det är i vår västerländska kost som gör oss så sjuka. Han talar om tysta inflammationer och hur man blir av med dem.

För att kunna se programmet från Spanien, måste man vara inloggad via en VPN-tjänst. Det finns även gratis sådana. Kolla t ex hos PC för alla: https://pcforalla.idg.se/. För er i Sverige är det förstås bara att klicka på länken.

Jag tog 2 skärmdumpar, som ni ser nedan. Men se gärna programmet! Det ger nyttig kunskap! Åtminstone för oss som vill hålla oss friska länge. (Men om du föredrar att vara/bli sjuk, då är programmet inget för dig...)

Jag la ytterligare några kuddar på min säng. (Så blev det 3 färre i lagerhyllan.) Jag tycker om kuddar, men i vardags-rummet får det bara plats för ett fåtal. (Kanske 5-6 sammanlagt?) Om jag får fotgavel på sängen längre fram, så kan jag lägga på några till. Visst blir det många att lyfta av sängen vid sovdags, och att lägga tillbaka när jag bäddar sängen på morgonen. Men det går så snabbt. Jag staplar dem bara i karmstolen till natten. Jag har tekniken inne. "Fågel-kudden" vill jag egentligen ha i vardags-rummet. Sen... I sovrummet tänker jag frossa i romantiskt rosa-blommigt!

Tavlan mellan karmstolen och sängen ska naturligtvis sitta på väggen. Jag borde förstås mäta och borra snart. Likaså borde jag skruva upp de 4 elementen på väggarna. Snarast! Helst bums...

I går såg jag skylten nedan på Tram. Den gör reklam för Alicante universitets språkkurser. Många av språken kunde jag förstå, inte minst det sista. Jag trodde att det översta kunde vara valenciano. Men det är det inte. Det är katalanska. Sedan följer engelska, spanska, franska, italienska och tyska. Nästa språk kunde jag inte härleda alls. Men det visade sig vara slovakiska. Kul att de avslutar med svenska!

Själv borde jag gå en kurs i castellano = riks-spanska! En webbsida som då kan vara till hjälp är: http://castellano.se/. Den sidan hittade jag precis, jag kände inte till den innan. Om sidan kan man läsa:

Castellano.se drivs av spansklärare och entusiaster, är en kreativ mötesplats där alla kan påverka. Vi vänder oss främst till elever, lärare och nyfikna i spanska språket och vill inspirera till att lära sig mer om världens näst största språk. Med innovativa metoder och arbetssätt, allt från pedagogisk material och sociala medier, förmedlar vi kunskap och stödjer undervisning och lärande. Vi vill bidra till ökad kunskap i spanska samt främja lärande och spridning av spanska och latinoamerikansk kultur.

Det låter ju bra! Den länken får vi spara! Fast ¿Cómo se dice? får jag tyvärr inte att fungera alls. Jag provade med flera ord. Lyckas ni? Däremot funkar Nummer till ord. Hur som helst finns där en hel del att titta på, inte minst grammatik (som jag behöver lära mig).

Jag hittade precis en nyttig länk, till en spansk konsument-organisation: https://www.ocu.org/ Den kanske vi kan få nytta av i framtiden. Jag såg att man bl a kan leta efter det billigaste internet-abonnemanget via sidan. Telefonica-Movistar (som jag har) kom långt ner på listan...

18-10-18:

Det där förskräckliga regnovädret som ska komma, har inte kommit än. Det är visserligen inte soligt ute, men vindstilla - och himlen är bara ljusgrå. I förmiddags när vi gick en runda på El Paseo, då kom det några enstaka små "duggregns-droppar", så få att hundarna inte märkte något. Det är allt hittills. Men den spanska prognosen säger 100% risk för regn, och den norska spår totalt 7 mm regn i eftermiddag (se diagrammet nedan).

Rivningsarbetet är i full gång, och det dammar rejält därifrån. Jag måste ha mitt sovrumsfönster stängt, för att slippa få in dammet. Då slipper jag den största delen av oväsendet dessutom. Jag har balkongdörren öppet, och får in frisk luft från det hållet.

I morse när jag rullade ut fågelburen, så fastnade ett hjul i skjutdörrs-spåret. Jag fick lyfta upp buren för att få loss hjulet. (Hjulen är små, och det ser inte ut att gå att byta ut dem mot större.) Jag måste snart fixa något. Jag har lagt en "bräda" på var sida tröskeln, men det hjälper inte mycket. Det bästa, fast förstås inte det billigaste, vore att beställa en ramp av metall. Kanske skjutdörrs-tillverkarna har något? Jag kan ju kolla vad en special-ramp skulle kosta. Vem vet, jag kanske behöver en ramp - för att kunna gå ut på balkongen med hjälp av rollatorn om ett antal år? Då skulle en bra ramp vara guld värd...

Westwing fortsätter att sälja jul-prydnader. I dag skummade jag igenom en av sidorna. Jag såg några roliga julgrans-kulor. Inget för mig (för stort och för pråligt), men kanske kul i en barnfamilj?

           

       

I natt sov jag nästan så många timmar som jag behöver, och ändå känner jag mig så trött. Kanske vädret påverkar? Eller diverse bekymmer? Jag vill gärna göra en massa i dag, av allt det där jag borde göra. Men jag har ingen lust att börja... Kanske jag kan göra något i alla fall?

Nu precis ringde det på porttelefonen. Det var paketet från Pip studio som kom. Det var ju snabbt levererat! Jag packade förstås upp varorna bums. Nu ska jag bara diska porslinet, och sedan ska det få stå i vitrin-skåpet till Lucia-dagen. Det är ju roligt att ha något att se fram emot! Fast jag måste ju ha betydligt bättre ordning här till jul - för att matcha mitt nya vackra te-set!

Den blommar verkligen fint, min succulent med blommor i 3 olika färger! (Som jag har glömt namnet på.) Nu står den så att de vissna blommorna bara kan trilla över räcket, eller ovanpå skåpet - inte på golvet. För det kan ju hända att den är giftig, och jag har en Nellie...

Som ni ser är vädret inte så tokigt. Det har inte kommit en enda droppe sedan de där enstaka pyttesmå i morse. Någon gång har det sett hotande ut, men sedan har det mörka molnet drivit iväg någon annanstans.

Bara över bergen är molnen gråsvarta på undersidan. Kanske det regnar där?

Själv är jag fortfarande trött (= sömnig), och får inte skött något vettigt alls. (Klockan har redan hunnit bli 16:45.) Fast jag har klappat 2 små hund-magar, ganska länge, och det tycker Stella och Nellie att är i högsta grad vettigt.

Denna dagen, ett liv... Jag borde ha fyllt dagen med bättre innehåll, så att jag hade kunnat känna mig nöjdare med mig själv. I kväll måste jag försöka somna bums när jag lägger mig. (Inte ligga och grubbla i 3 timmar först.) Helst vill jag vara superpigg när jag kliver ur sängen i morgon. Då ökar förutsättningarna, för att jag ska göra något av allt det där som jag borde göra.

I dag har jag roligare stödstrumpor på mig, mörkröda med ljusrosa fjärilar. De är nästan ännu varmare än de hudfärgade, men ser inte så "tantiga" ut. Jag har märkt att jag inte får lika ont i benet, när jag använder kompressions-strumpor på dagen. Men det är roligare att vara ung och frisk...

Eftersom jag ändå inte gör något nyttigt i dag, så har jag just beslutat mig för att göra något roligt. Jag ska läsa! För ovanlighetens skull har jag valt ut 2 böcker, som jag ska läsa parallellt. Först en faktabok, som jag tror är oerhört nyttig för mig att läsa. (Och sedan gäller det förstås att göra som där står också...) Den här:

Den har jag redan börjat läsa i. Men senare, timmen innan läggdags, då ska jag börja läsa en spännande bok. Jag minns att jag tyckte om den första i serien. Nu är det dags för del 2. Och jag har del 3 i bokhyllan, bland de olästa. Den hyllan är som min skattkista! En hel hylla med böcker som väntar på att bli lästa! Så mycket roligt, intressant och spännande jag har framför mig! Livet vore bra trist utan böcker!

Nedan foton på precis hälften av mina kära husdjur:

Utan husdjur skulle livet också vara tristare...

Nu har jag läst de 2 första kapitlen i Hälsorevolutionen. Boken är skriven med humor, och mer underhållande än jag trodde att den skulle vara. Nästa kapitel heter Insikt. Jag tror att det kommer att vara lärorikt. Plötsligt är de bara 45 minuter kvar till läggdags. Men eftersom jag lär mig lättast, ju tidigare på dagen det är - så sparar jag kapitlet Insikt till i morgon. Nu ska jag läsa inledningen i nästa bok, den om Leona. Och sedan ska jag försöka komma i säng i rättan tid - och SOVA!

18-10-19:

Trots att den sistnämnda boken började spännande, så lyckades jag lägga den ifrån mig när jag hade läst 2 kapitel. Och jag somnade faktiskt redan efter en dryg timme i sängen. Tyvärr vaknade jag ett par timmar senare (av en värmevallning), och sedan låg jag vaken och grubblade drygt 2 timmar. Jag borde inte grubbla - det leder ingen vart. Nej, jag är inte super-pigg i dag...

Det regnade i natt, och det var bra - för nu dammar det nästan inte alls längre, när de river. Himlen är grå och det väntas regn ungefär nu (kl 13). Men sedan ska det klarna upp. Allt enligt väderleks-prognoserna.

Även i dag var det svårt att rulla ut fågelburen på balkongen. Det skramlar så fåglarna blir rädda. Jag skrev till David på Ferrokey i går, och frågade om han vet ifall skjutdörrs-tillverkarna tillverkar ramper till sina dörrar. Vi får väl se vad han svarar.

Lilla Lina måste snart få en större bur. Hon behöver kunna flyga!

Jag måste göra i ordning buren jag köpte till Mio. Fast jag fattas några matskålar och några "pinnar" (sådan sort som vässar klorna). Men de sakerna har varit slut i djur-affären, så jag har inte kunnat köpa.

Buren är gjord för kanarie-fågel-uppfödning, och har flera små runda hål på långsidan, med tillhörande skålar. Men dem tänker jag inte använda. De ser obekväma ut. Och jag hoppas innerligt att Mio inte kan ta sig ut genom hålen. Kanske jag måste spänna en ståltråd för dem? Sedan är den här buren, precis som de flesta andra, gjord för att man ska ha galler ovanför botten-lådan. Men det vill inte jag. Det är skönare för fågeln att kunna gå i sanden, och lättare för mig att städa. Men även här blir det en springa ovanför låd-kanten, när man inte lägger gallret ovanpå. Jag tror inte den är tillräckligt stor för att Mio ska kunna ta sig ut. Men jag bör nog ändå försöka spänna en extra ståltråd där också.

   

Alltså har jag lite att jobba med, innan Mio kan flytta in i buren, och därefter Lina i hans bur. Helst borde jag försöka fixa springan (som är flera cm bred) nertill i buren där Celeste och Safir bor. Om jag kan binda fast en bit kyckling-nät (med kraftig ståltråd, inget annat håller för papegojor), så kanske jag skulle kunna ta bort gallret sedan. Det skulle underlätta städningen!

Jag har ett bekymmer som upptar mina tankar. En nära bekant anklagar mig för att vara narcissist, eller möjligen psykopat. Det är ju en ganska allvarlig anklagelse. För att få en av dessa diagnoser måste man uppfylla ett visst antal specifika kriterier. Själv tycker jag inte att jag uppfyller ett enda, men min nära bekant anser att jag uppfyller flera. Bl a menar hen att jag helt skulle sakna förmågan att känna empati.

Jag håller förstås inte med. Men då menar hen att det är ännu ett bevis för att jag skulle vara narcissist, för sådana saknar nämligen självinsikt. Suck! Det känns jobbigt, eftersom personen i fråga verkligen är helt övertygad om att jag är psykiskt sjuk.

Om man är psykiskt sjuk så är det ju inget man kan rå för, lika lite som om man har en fysisk sjukdom. Det är bara tråkigt och/eller handikappande. Jag tycker dock, att om jag verkligen skulle ha en grav psykisk sjukdom, särskilt en av de nämnda som brukar vara medfödda – då borde väl många ha upptäckt det, under de 66 år som jag har levt hittills. Men ingen annan har påstått något sådant.

Ändå blir det förstås så, att när jag får höra detta påstående väldigt ofta, då letar jag till slut efter fel hos mig själv. Det är inte så att jag tror, att jag skulle vara varken narcissist eller psykopat. Men tänk om det är något annat fel på mig? Fast jag hittar ingen diagnos som passar in. (Jag har ändå läst psykologi: 1 termin heltid vid Lunds universitet + några kortare kurser i barn-psykologi.)

Kanske jag bara är lite knäpp i största allmänhet? Alldeles lagom tokig och ”normal-störd”? Men det är så med ord, att de kan oroa och såra. De kan också ge glädje och styrka. Själv föredrar jag att stötta och uppmuntra människor – om jag kan. (Det var så jag lyckades vara en ganska bra lärare under många år. Ja, det sa i alla fall eleverna och deras föräldrar.)

Jag hörde en gång för länge sedan ett tal, som hette något i stil med ”Some words are like diamonds, some words are like stones”. Det var ett tal i en amerikansk retorik-tävling, och det gjorde stort intryck på mig.

Jag lärde mig då att man alltid ska säga sådant som är positivt, som kan göra någon annan glad. (Inte bara tänka det.) Men att man alltid bör undvika att säga sådant som kan såra en annan människa. Oftast är det bättre att hålla tyst. Negativ kritik kan förstås framföras på ett positivt sätt, och då kan den vara bra och föra framåt. Men att bara såra någon, det är det ju ingen som helst mening med.

Kanske jag grubblar för mycket? Jag har ju annat att göra.

Citatet nedan hittade jag i Hälso-revolutionen. Visst är det fint!

Det är mycket nu, som tröttar mig mentalt. Det är fortfarande krångel med lägenheten på San Bartolomé som vi sålde i mars. Alla papper är inte överförda som de ska, till den nye ägaren. Detta skulle mäklaren, Remax, ha gjort - men det är ännu inte helt klart. Så sent som för några veckor sedan, så fick jag en elräkning rörande den lägenheten. Och i dag fick jag mail från administrationen, om att jag skulle ha en skuld på hyran för garage-platsen. Det är ju inte klokt att detta håller på ännu. Jag kan inte förstå att allt har kunnat bli så fel. Det är inte normalt.

Jag mailade nyss till Paloma på Remax. Hon bad mig skaffa fram en kopia på köp-sälj-kontraktet för lägenheten. Originalet finns hos Fiona, i hennes arkiv. Jag får väl gå och hämta det där, och sedan skanna in alla sidorna, och därefter maila detta till Paloma. Men jag har ju annat att göra, annat som jag behöver mina krafter till.

Dessutom, även om det är en bagatell i sammanhanget. Den 21/9 beställde jag (och betalade) 1 påse hundmat + 3 fågel-saker från Tiendanimal. Två dagar senare kom hundmaten. Fågel-sakerna har ännu inte kommit. De brukar skicka hundsaker för sig, och fågelsaker för sig. Jag har reklamerat 4 gånger via ett internet-formulär, men ännu inte fått svar. Normalt brukar det fungera bra att handla via Tiendanimal. Jag ska försöka ringa dem. Nu vill jag ha tillbaka mina pengar för de varor som jag inte har fått. Ytterligare en sak på att-göra-listan, som inte borde ha behövt stå där... Suck! Just nu känns allt lite "för mycket". Det är väl därför jag är trött...

I sammanhanget ovan, bör tilläggas: Kontraktet på vatten står fortfarande inte på mig, här i Los Olivos där jag bor nu. Det står i den döde mannens namn. För att kunna ändra namnet i kontraktet, så måste säljaren (änkan) lämna ett dokument - vilket hon inte har gjort ännu (och kanske aldrig bryr sig om att göra). Jag har lyckats ordna så att räkningarna dras direkt från mitt bank-konto (så att vattnet inte stängs av), men jag får inga fakturor. Sen, när jag är klar med annat, och förhoppningsvis har mer ork - då ska jag ta itu även med detta.

Nu skiner solen och det är 23° ute. Vi kom just hem från en lång skön promenad längs El Paseo. Jag hade inte kameran med, eftersom den krånglar så mycket. Så nu kan jag inte visa er hur vackert vågorna bröts i solen...

Jag är trött - mentalt. Jag hade annars tänkt skruva upp det största elementet i dag. Det hade jag tänkt i går också, och i förrgår. Man ska mäta noga (även på diagonalen), och sedan borra och plugga. Men därefter är elementet lätt att montera. Om jag inte piggnar till (jag har satt på te), så lär det inte bli i dag heller. Kanske jag börjar läsa lite tidigare då, än jag egentligen borde.

18-10-20:

Tack ni som skickade mail i går och i dag, och stöttade mig! Det känns bra att ni tycker att jag är alldeles frisk och normal. Nu kan jag lägga det "grubblet" åt sidan.

Lite nytta har jag gjort i dag! Jag har märkt ut var borrhålen ska vara, där mina 4 element ska sitta. Det var inte så lätt att hålla elementen på plats mot väggen, på rätt höjd och enligt vatten passet - och samtidigt rita märken i alla hålen. De små elementen väger 4,9 kg (det större vägde jag inte). Men jag tror att alla markeringarna kom helt rätt. Jag har kontrollmätt på diagonalen. Om borren inte glider när jag (eller Erik?) borrar - då blir det rätt. Jag kan inte borra i dag, för min 8 mm's borr finns hos Erik (och han kan inte komma ifrån eftersom han har sin dotter den här helgen). Annars har jag stora borrmaskinen här. Elementen står med insidan utåt på bilderna nedan. (Och längre fram ska jag måla dem i samma färg som väggen.)

Jag har också radat upp alla mina tavlor, så jag kan se dem. Sängen är också full. (De tavlorna får jag ställa på golvet innan sovdags.) Jag är väl medveten om att jag inte kan få plats med alla. (Hälften i bästa fall.) Jag mäter och funderar. I morgon hoppas jag kunna bestämma mig, och rita kryss på väggarna där det ska borras hål. (De tavlor som blir över, vill säkert Erik och hans dotter ha.)

Det regnade i natt, och har blåst rejält i dag. Flera blomblad, och blad, har blåst ner på balkong-golvet. Ser ni så stora blad min största bougainvillea har! Dubbelt så stora som de andra. Den trivs tydligen. Hoppas bara att den klarar att leva i kruka många år till! Jag tycker mycket om den!

Jag måste snart köpa en riktig hund-grind till hallen. Jag tittade som hastigast på Amazon.es, som har ett stort utbud, och fastnade för de två grindarna nedan. (Hallen är 116½ cm bred, så vanliga dörr-grindar passar inte.) Den vänstra är från danska BabyDan, så jag tror att den är av bra kvalité. Dessutom är det bara att spänna fast den. Man behöver inte borra, plugga och skruva. Den grinden kostar 75 €, och den rullbara kostar 56 €. (Inkl frakt.) Jag hittade tidigare några amerikanska grindar, speciellt för hundar och katter. De var mycket finare, men skulle bli dyrare eftersom både frakt och moms tillkommer. Men jag ska kolla upp mer exakt vad de skulle kosta. Jag har ändå inte råd att köpa grinden just nu. Jag bara önskar. Det är lite opraktiskt att ha en lös bräda stående i hallen - även om det fungerar. 

   

I går var förresten den sista dagen att betala böterna (1511,22 €!) till Agencia Tributaria. Men trots att jag har mailat både Fiona och hennes revisor upprepade gånger, så har jag ännu inte fått någon carta de pago! Jag funderar på att själv åka in till Alicante och prata med skattemyndigheten. Man ska egentligen beställa tid först. Men om jag förklarar att jag är angelägen om att betala, då kanske jag får prata med någon ändå. Jag skulle vilja förklara min situation, och berätta att jag har velat betala i tid, att böterna är Fionas och revisorns fel, och sedan göra upp en avbetalningsplan. För det är klart att det kommer att bli jag som får betala. Jag kan aldrig tänka mig att vare sig Fiona eller revisorn vill ta på sig skulden. Suck! Det finns mycket som jag hellre hade använt de pengarna till. (Jag har ju inte ens några pengar till böterna...)

Nu ska jag sätta mig och läsa en stund. Jag tycker om att läsa! Det skingrar tankarna från alla bekymmer...

Hoppsan! Boken, Leona - Alla medel tillåtna, tog slut. Den var spännande ända till sista sidan. Jag blir sugen på att genast börja på den tredje boken om Leona (Utan mänskligt värde). Jag har den i bokhyllan bland mina olästa. Ja, inte i kväll förstås, klockan är snart 22 och det är läggdags för mig. Och vid närmare eftertanke bör jag inte börja på den i morgon heller. Först bör jag se till att få upp element och tavlor på väggarna. Och sedan ska jag läsa ut Hälsorevolutionen. Men därefter kanske jag börjar på nästa bok om Leona.

Gillar ni spänning, och böcker med annorlunda huvudpersoner, då kan jag rekommendera de här böckerna av Jenny Rogneby. (Läs dem i rätt ordning.) Författarinnan är kriminolog, och tidigare brottsutredare på Citypolisen i Stockholm. Dessutom är hon vacker! Det senare har inte med saken att göra. Det är bara ett konstaterande. Somliga tycks ha allt. (Filmrättigheterna är sålda till Hollywood.)

18-10-21:

I förmiddags gick vi till söndags-marknaden, Stella och Nellie och jag. Egentligen hade jag tänkt köpa lite grönsaker. De har så fina på marknaden, och så kan jag plocka bara en av varje sort, om jag vill. Jag hade börs och hopvikbar kasse med. Men det är bara att konstatera, att antingen får hundarna följa med - eller så kan jag handla. Inne på marknads-området kan jag inte låta mina små gå själva, de skulle bli nertrampade. Alltså får jag hålla båda i famnen. Då är det svårt att ens fotografera, för det är förstås säkrast att hålla mina små med båda händerna.

Jag tror dock hundarna tyckte det var spännande, att bli omkring-burna och få titta på allt och alla. Och jag tycker också om att titta... Redan på håll syns det att det är marknads-dag. Det syns på den stora mängden bilar. Alla p-platser nära är fulla... (Det är skönt att ha gång-avstånd.)

Visst är det vackert med alla grönsaker! Det ser gott ut också!

I dag var blomster-handlaren på plats som vanligt. Jag blev sugen på att köpa en hyacint, för doftens skull. Men jag avstod. Man kan köpa små utomhus-palmer också.

Läs-glasögon har jag inte sett tidigare. Fast jag går ju inte på marknaden så ofta, så jag kan ju ha missat dem. Om jag inte hade haft famnen full med hundar, så hade jag kanske provat ett par färgglada. Jag är fullständigt beroende av läsglasögon numera.

Spanska kakor tycker jag inte alls om. Nästan alla är bakade på en massa vitt mjöl och socker - och nästan inget annat. Om jag någon enstaka gång skulle vilja ha en kaka, så vill jag åtminstone att det ska vara ägg i smeten, och gärna nötter och choklad/kakao eller frukt/bär. Och då får jag baka själv, vilket jag har slutat med. Jag mår ändå bäst utan kakor.

På marknaden kan man köpa oliver i lösvikt - en ryslig massa sorter. Innan jag flyttade till Spanien, så kände jag bara till att det fanns svarta och gröna, samt fyllda med paprika. Jag äter oliver betydligt oftare nu. Mina favoriter är de grekiska svarta kalamata och kalamon-oliverna, men jag har läst någonstans att gröna ska vara nyttigare.

Nötter och torkad frukt ser alltid gott ut. Fast dadlar är väldigt söta (massor med fruktsocker och kolhydrater), så sådana bör jag inte äta mer än 1 av - och ytterst sällan.

Jag har bara lite röd paprika hemma, så jag borde ha köpt en. Nästa gång får jag väl gå utan hundarna. Fast på onsdag, när det är dags för den stora marknaden, då ska Lena och jag på års-besiktning hos tandläkaren. Jag får se om jag har lust med marknaden därefter. (Före skulle bli för stressigt.)

På hemvägen gick vi förbi barn-trafik-skolan. I dag var lokal-polisen på besök, vilket barnen uppskattade.

Det är en fin lek-park. Och på de små gatorna cyklas det runt för fullt - helt utan hänsyn till trafikmärken och enkelriktat. Om jag var där med små barn, så skulle jag förklara skyltarna och reglerna för dem. Barn har stor inlärnings-förmåga, och man kan aldrig lära sig för mycket. Allt man lär sig, nästan vad det vara må, har man förr eller senare nytta av.

När vi kom hem igen så var jag tvungen att ta av mig stöd-strumporna, fast jag hade den tunnaste sorten på mig. Fötterna nästan kokade... Om ytterligare en månad, när det har blivit lite svalare, så kommer jag inte att behöva stöd-strumpor längre.

När jag står här framför datorn och skriver, så hör jag att det flaxar bakom ryggen. Det är full flygtrafik från balkongen, in för mellan-landning på hyllor, böcker, kartonger och lampor - och så ut igen. Och det är inte mina fåglar - det är familjen Gråsparv. De numera vuxna ungarna är så pass tama, att de utan vidare skulle sätta sig i min hand, om jag hade fågelmat i den. Jag tror inte att jag blir av med dem igen. Jag tycker om fåglar, så om de bara lät bli att skita ner på balkongen - då vore det helt ok. Men jag vill inte ha fågel-bajs på mina stolsdynor...

Jag vände mig om, och tog ett par foton på lillebror Gråsparv, som är den som är i farten just nu. Jag gillar inte att han sitter på mina ljusblå plädar. Dem vill jag inte heller ha fågelbajs på. (De ska ligga på fåtöljerna sen.) Det ser nästan ut som om han tänker flytta in hos oss... (Men till vintern kommer jag att ha balkong-dörren stängd, så då får gråsparvarna stanna på balkongen.)

           

   

Han sitter kvar på lampsladden ovan. Borde jag jaga ut honom? Kanske jag är för svag för små gulliga djur?

Nellie jagar bort gråsparvarna om de landar på balkong-golvet. Men de är inte rädda för henne heller, utan landar minuten senare igen. En gång såg jag en gråsparv flyga runt stora fågelburen 2 varv, medan Nellie sprang efter och skällde... Det skulle jag ha gärna ha filmat, och visat er, om jag hade kunnat. Det såg väldigt roligt ut!

Det hakar upp sig lite med mitt "mäta-markera var tavlorna ska sitta". Några små tavlor vet jag precis var jag vill ha, men inte de stora. Eller rättare sagt, jag vet att jag vill ha min stora björk-tavla i vardagsrummet. Men den får egentligen inte plats. Tavlan är 92,5 cm bred, och den största väggen är 94 cm från bokhyllan till dörrfodret. OCH, vid dörrfodret sitter ett persienn-band. Räknar jag bort bandet så blir det bara 91,5 cm kvar. Så OM tavlan skulle sitta där, så kommer ramen delvis att skymmas av persienn-bandet. Jag skulle vilja se hur det ser ut på håll, om det är tänkbart eller ej. För att kunna göra det, så måste någon annan hålla tavlan på plats i 2 minuter. Då skulle jag kunna ta ett foto, så att jag kan utvärdera i lugn och ro sen. Men just nu har jag ingen i närheten som kan hjälpa mig.

Om jag inte kan ha björk-tavlan där, då måste den sitta över sängens blivande huvudgavel. Och där skulle jag egentligen hellre ha den romantiska Morning Rose, tavlan till höger.

I sovrummet skulle jag gärna ha mina samlings-ramar med familjefoton också.

Fast jag har tänkt byta ut 2-5 foton, mot aktuellare. Bl a skulle jag vilja ha med minst 1 på Bonnie som vuxen, i första hand det vänstra nedan. Jag har redigerat fotona till formatet 9 x 9 cm. Men jag har inte lyckats skriva ut dem. Datorn hittar inte skrivaren. (Felet har funnits sedan senaste uppdateringen av skrivar-rutiner.) Jag har kört felsöknings-programmet, men det hittar inte något fel. Likväl så vägrar skrivaren att skriva ut. (Däremot går det att kopiera och skriva ut, och ibland kan jag skanna.) Så trots att jag har gott om foto-papper hemma, måste jag kanske beställa kopior i foto-affären...

   

Den blå strand-tavlan nedan, som står på högkant på fotot, sätter jag bara upp i vardagsrummet om inte den stora med björkar får plats. Tror jag. Fast jag har väggen till vänster om balkong-dörrarna också. Den väggen är på centimetern lika stor (liten) som den till höger - där jag vill ha björk-tavlan. Annars väljer jag tavlan med foto på en skånsk bokskog. De andra tavlorna har ytter-måtten 55 x 75 cm, och passar perfekt på de här 2 väggytorna. Det skulle vara SÅ skönt att få bort alla stora tavlor från golvet! 

Nu kan jag mäta ut var några små tavlor i hallen ska sitta. Men de stora måste jag vänta med - tills jag kan få hjälp av någon att hålla björk-tavlan mot väggen, så jag kan se hur det skulle se ut. Det går inte att se när jag håller själv, och inte kan se på längre håll än 50 cm.

Fast just nu är det så fint väder, så kanske jag väljer att gå en runda på El Paseo med hundarna först.  

I dag har hundarna och jag varit ute och promenerat 2 timmar sammanlagt, och vi har gått ganska raskt under "transport-sträckorna". De behöver motion mina små - precis som jag. Det har blivit dags för dem att banta en smula. Jag måste minska på maten, men motion gör ju sitt till. Att de har gått upp i vikt är förstås enbart mitt fel. Jag har stuckit till dem lite mellan målen, inget direkt onyttigt - men ändå. Nu väger Stella 2010 gram, och Nellie 1540 gram. Det är rekord för båda! Jag såg att de små magarna var rundare än vanligt, så jag ställde dem på vågen. De är inte feta nu, inte ens ohälsosamt överviktiga - men för både människor och hundar (samt katter och andra däggdjur) så är en "lagom" vikt hälsosammast. (Jag undvek att väga mig själv. Det gör jag en annan dag. Jag är inte heller ohälsosamt överviktig, bara lite för rund.)

Vid havet var det soligt och varmt - men blåsigt. I dag fungerade kameran.

   

Nu ska jag mäta och märka ut var de där små tavlorna ska sitta, och sedan ska jag fortsätta att läsa i Hälso-revolutionen

På baksidan av mina små "djur-tavlor" sitter det sådana här små upphängnings-anordningar. De går knappast att hänga på en skruv, som är stor nog att passa i en plugg. Så jag försökte med en X-nål. Det gick bra till den nedersta tavlan. Men jag fick inte i "nålen" = spiken där den övre skulle sitta. Där fick jag använda minsta sortens betongstift, och det fäste inte riktigt i väggen - putsen vill lossna...

Tavlorna sitter på plats, men om det skulle bli tvärdrag så att tavlorna fladdrar i vinden - då är det stor risk att den översta trillar ner. (Och dessa har jag fått ramat in i tavelaffären, som använde det dyrare reflex-fria glaset, så det vore tråkigt om tavlan gick sönder.) Jag skulle kunna prova med en X-krok i morgon. Då kommer hålet på en annan höjd, och där kanske X-nålen går att få in? Men då kan jag inte sätta tillbaka betongstiftet sedan, så kanske jag avvaktar.

Jag har mätt jättenoga, ändå ser jag att tavlorna inte sitter riktigt exakt så som jag vill ha dem. Men det duger så här, åtminstone för stunden.

Gymnasten ska inte hänga just här, koltrasten ser ju förskräckt ut. Jag bara hakade fast gymnasten på ett stift ovanpå CD-pelaren tillfälligt.

Klockan har hunnit bli 19. Övriga små tavlor får vänta tills de stora har kommit på plats. (Jag har ytterligare 2 som jag gärna vill ha i hallen - fast på väggen mitt emot.)

På hela dagen i dag har jag inte pratat med någon. Bara med hundarna och fåglarna. Men jag har ju "pratat" med er, här via bloggen. Tack för att ni finns - och för att ni läser min blogg!

Nu ska jag läsa i Hälso-revolutionen!

Nu har jag hunnit läsa 6 kapitel i Hälso-revolutionen. Jag har hunnit lära mig en del nytt, och fått andra kunskaper stärkta. Boken handlar om anti-inflammatorisk kost, och om hur man håller sig frisk. Inflammationer i kroppen ger upphov till många av våra vanliga sjukdomar, men man blir också trögare mentalt och lättare deprimerad. Den anti-inflammatoriska kosten motverkar förstås inflammationer, och kan tydligen göra stor skillnad på hälsan på kort tid. (Bl a kan den sänka det "onda" kolesterol-värdet rejält.) Kosten går hand i hand med LCHF till 75%, den går hand i hand med periodisk fasta (t ex16:8 eller 5:2), den förespråkar naturlig oprocessad mat och probiotika - och naturligtvis utesluter den socker och vetemjöl.

Jag tror definitivt på den! Jag kommer att prova. Sedan är det kanske inte alltid så lätt i praktiken, inte till att börja med. Man får leta efter en annan sorts mat än man är van vid (den som kanske har gjort oss överviktiga och/eller småkrassliga och/eller deprimerade och/eller har gett oss värk). Man får ta små steg i taget, och försöka så gott man kan. Inte ens Maria Borelius, som har skrivit boken (och som har blivit friskare, starkare och mår mycket bättre) - lever till 100% som man bör. Ibland äter hon "som vanligt folk" i sociala sammanhang. Det är som man säger på många håll, att gör man rätt till 80%, så gör det inte så mycket om de 20% blir fel.

Jag kan rekommendera boken, och kosten förstås, till alla er som vill bli piggare och må bättre än vad ni gör nu. Jag ska läsa vidare i morgon, och lära mig mer. (Jag fick t ex veta i dag, att dadlar är mycket anti-inflammatoriskt - men eftersom de är så söta så bör de ändå ätas med måtta. Jag kunde alltså ha köpt 2-3 stycken på marknaden...)

18-10-22:

Vov, det är jag Stella som skriver. Vet ni? Min matte har blivit vov-snål! Jag och Nellie brukar få godbitar av matte. Särskilt när hon äter frukost. Ibland får vi en bit paprika, och ibland en rolig tomat som rullar, fast det godaste är när vi får ost. Men nu! Nu får vi bara vov-lite paprika. Och ingen ost. Och på eftermiddagen så får vi ingenting alls. Fast jag är lika vov-snäll som vanligt. Jag tycker att matte har blivit orättvis!

Fast en sak som är bra, det är att jag äntligen har lyckats lära Nellie att skriva! Det tog tid! Först hade hon ju ont i benet, så hon inte kunde. Och sen har hon haft svårt att koncentrera sig. Men hon är inte lika blyg som jag. Så hon vill skriva vov-mycket mer! Vov, voff och viff!

Vov och vaff! Nu är det jag - Nellie! Det ska bli vov-roligt att skriva. Fast i dag så håller matte mig, så jag kan räcka upp till datorn. Ja, nu första gången. För jag kan hoppa vov-bra jag. Särskilt upp. Jag är vov-bra på att klättra också! Jag kan klättra och hoppa så vov-högt att matte blir nervös. Fast hon är ju nervös i onödan. Det är ju bara när jag hoppar ner, som jag bryter benet ibland. Men det har jag slutat med nu. Att bryta benet alltså. För det var vov-jobbigt! Och så gör det ONT!

Veterinären var dum flera gånger. Ja, ibland höll hon fast mig i en maskin som fotograferade inne i benet. Fast för det mesta, då satte hon bara på mig nåt väldigt obekvämt på benet. Som hon inte ville att jag skulle ta av, fast jag kunde. Men efteråt, då fick jag alltid godis. Och det är ju vov-bra. För jag tycker om godis!

Jag kissar alltid ovanpå Stellas kiss. Först så kissar Stella, och sen så kissar jag ovanpå. Kissar bäst som kissar överst. Det sa alltid Bonnie, hon som adopterade mig och blev min nya mamma. Men ibland då kissar jag på nån annan hunds kiss. Ja, för det är viktigt att markera - att man har varit där! Fast sen så kissar Stella på mitt kiss. Och då är jag ju tvungen att kissa en gång till. Överst!

Matte, hon kissar bara på sin toalett. Människor är så tråkiga. Fast på ett ställe där vi går vår luktrunda. Där har halvstora människor markerat. Fast dom kissar inte. Nä, dom ritar på väggarna. Ganska fult ritar dom. Bara konstiga bokstäver, inte en endaste hund.

Oj! Vov! Nu kom Erik. Han brukar klappa mig. Nu har jag inte tid att skriva mer. Vov och vaff!

Erik hjälpte mig att borra alla 16 hålen till elementen. (Han hade 8 mm's borret med sig.) Små hål har jag inget emot att borra, men de största är jag glad om jag får hjälp med. Jag får ont i tumleden (där jag har artros) om jag tar i "för hårt". Erik höll också björk-tavlan på plats, medan jag tog 2 foton. Jag vill ha tavlan där - trots att väggen egentligen är för smal.

 

Erik råkade hålla tavlan aningen snett (han var ju tvungen att stå vid sidan om, för att jag skulle kunna se). Men ni ser att den fyller hela väggen. Trots detta vill jag ha den just där. Det är en "vardagsrums-tavla"!

Nu ska jag märka ut var alla tavel-borrhål ska vara. Allra först för de 2 hålen, som behövs för att kunna sätta upp björk-tavlan. Sedan kommer Erik inom en annan dag och borrar dem, om jag inte har gjort det själv innan. Jag ville inte låta honom vänta i dag, för jag vet att han jobbar hårt med att marknadsföra sin musik just nu.

Förresten, i morse när vi gick vår lilla morgon-runda, då stängde jag balkong-dörren när vi gick. Det brukar jag göra, bara för att jag inte vill ha gråsparvar i vardagsrummet när jag inte är hemma. Det var bara den lilla detaljen, såg jag när vi kom tillbaka, att jag i stället hade stängt in en gråsparv... Han/hon (jag hann inte se vem det var) hade tydligen suttit tyst och stilla när vi skulle gå - så jag märkte inget. Så kan det gå när man inte är tillräckligt uppmärksam...

Nu har jag lärt mig hur man förkortar veckodagarna på spanska. Det såg jag nämligen nyss i ett reklam-mail. Första bokstaven för lunes, martes, jueves, viernes, sábado och domingo är ju logiskt. Men det står ett X för miércoles! Antagligen för att det skulle bli 2 M i rad annars. Det här kan vara bra att veta.

Annars har jag lagt märke till att spanjorerna ibland skriver X när de menar por. (Vardags-språk i mail.) Ex: Por la mañana, blir X la mañana. Det är mycket man ska lära sig, inte bara sådant som står i läroböckerna...

En sak till om boken Hälso-revolutionen. Den är helt i linje med Food Pharmacy-böckerna. Det känns bra när alla är överens om vad vi bör äta, för att hålla oss friska. (Ja, utom socialstyrelsen förstås. De ligger minst 10 år efter i sina rekommendationer...)

Nu har jag satt upp alla 4 elementen på väggarna. Skönt att ha dem på plats! Jag var trött på att ha dem stående på golvet. (Fast jag sätter inte i kontakterna ännu. Det är en månad kvar innan "eldnings-säsongen" börjar.)

   

Nu ska bara alla tavlor (och små hyllor, mm) upp på väggarna också. Fast just nu är det dags för en hund-promenad.

Det var en skön promenad. Det har varit soligt och varmt i dag. Vi gick El Paseo åt ena hållet, och San Bartolomé på hemvägen. Det var lugnt och skönt på båda, men så hade ju siestan börjat när vi gick.

Sedan har det varit "kan själv" här i eftermiddag. Jag ville ha upp tavlorna NU. Och ett 5 mm's borr klarar jag. Jag har ju en stark borrmaskin. Först satte jag upp björk-tavlan.

Som ni ser så är ramen delvis dold bakom persienn-bandet. Men det kan inte hjälpas. Jag är nöjd med att tavlan sitter just där. Man ser den redan när man kommer in genom ytterdörren. Och jag tycker mycket om både björkar och skogar. Och ingetdera finns här i trakten. (Men däremot i norra Spanien, och längre inåt landet.) Eftersom jag bor här där jag bor, så är min tavla med hav, strand och palm på - inte så viktig. Detta är ju sådant som jag kan se från min lägenhet.

På den andra sidan balkong-skjutdörrarna satt jag upp min skånska bokskog. Bokskog finns ju inte heller här på Costa Blanca. Den här tavel-storleken passar perfekt på väggytan. Jag mätte så noga jag kunde, för att båda tavlorna ska sitta på samma höjd från taket. Men man kan inte se om det ser rätt ut, så länge lagerhyllan står kvar emellan.

Sedan satte jag upp de 2 tavlor jag ville ha vid huvud-änden av min säng. (Synd att det blänker så i glaset. Det är plexiglas från Ikea. Kanske jag byter till reflex-fritt glas i framtiden, om jag får råd.)

Nu har jag 9 tavlor kvar som jag vill försöka få plats med (+ några till som inte kommer att få plats). Dessutom har jag 5 små hyllor (3 med fack för småsaker) och 1 liten whiteboard-tavla - som jag också skulle vilja få plats med. Totalt 15 olika - men bara lite väggyta kvar i hallen (på 3 ställen: ovanför klädhängaren, ovanför elementet, och på väggen mitt emot elementet), och så den smala kakel-väggen mellan kök och bad (där det är väldigt svårt att borra). I morgon ska jag försöka mäta och pussla. 6 av tavlorna + 1 hylla vill jag absolut ha i alla fall. Kanske jag kan sätta upp några av dem själv. Men en kommer att hamna på en pelare, och där är det inte säkert att jag orkar borra själv - fast jag har slag-borrmaskin.

De här tavlorna och hyllorna har jag kvar (+ 3 små tavlor, och 1 hylla, som ligger på en stol):

Nu ska jag fortsätta att läsa i Hälso-revolutionen. Hundarna viftar på svansarna bara jag närmar mig läs-fåtöljen. De tycker också om när jag sitter och läser. (Jag brukar klappa dem lite emellanåt med den ena handen, och de älskar att ligga i mitt knä.)

18-10-23:

Hittills i dag har jag inte ens tittat åt mina tavlor. Jag har gjort annat. I förmiddags duschade och schamponerade jag hundarna. Jag tycker att de är så fina när de är nytvättade! Tyvärr tvättar man bort allt Frontline också, när man använder schampo. Och man måste vänta minst 5 dagar efter schamponeringen innan man sätter på Frontline igen. Jag känner motvilja mot att droppa giftiga kemikalier på mina små hundar. Men här menar veterinärerna att hundar behöver skyddet året runt. Medlet skyddar mot bl a mygg, fästingar och loppor.

Här i trakten har jag inte sett en enda fästing. En gång fick mina hundar katt-loppor, men alla de vildkatter som bodde nära oss är omhändertagna. (De friska blev adopterade av djurvänner.) Återstår mygg. Det är ju den lilla sandmyggan som bär på parasiten Leshmania. Nu är mina hundar vaccinerade mot sjukdomen, men vaccinet är inte 100-procentigt - och hindrar inte myggen från att stickas. Men det är ju mest i gryning och skymning som myggen är i farten, och då är vi oftast hemma.

Ibland låter jag mina små slippa Frontline under vintern, när risken för "ohyra" är mindre. Det är ju en risk jag tar, men samtidigt är det säkert bra för deras hälsa att slippa medlet. (Frontline är ändå i mitt tycke, det bästa medlet. Jag använder pipetter.) Dessutom tycker jag om att hålla dem rena - vilket man inte kan riktigt, om man inte får använda schampo, utan bara vatten.

Medan hundarna torkade pälsen, så gick jag till djur-affären. På disken stod alla Linas syskon i en bur. Bur-dörren var öppen, och de klättrade ut till en "lekplats" när de ville, men sedan gick de in i buren självmant. Ingen försökte flyga. Ägarinnan, som sköter fåglarna, sa att hon hade blivit väldigt förtjust i dem. "Ettan" är den som är smartast, medan den ljusaste av honorna är den som försöker bitas. Det visade sig att kullen består av 3 honor (inkl Lina), och 3 hanar (inkl Ettan). Som tur var så hade jag kameran med. Jag hade gärna behållit Ettan också, men då skulle jag aldrig kunna låta honom och Lina få ungar. Det är bättre att köpa en fågel med andra linjer, ifall jag skulle vilja föda upp ytterligare en kull.

Det är Ettan som sitter överst på fotot nedan till vänster.

   

Även nedan är det Ettan som sitter överst.

Många kunder som kom in i besöken tittade på fåglarna. Men eftersom få känner till sorten, så hade ingen vågat sig på att köpa någon hittills. Affärs-innehavarna sa att de bara ville sälja till folk som de trodde skulle sköta bra om fåglarna. De hade vägrat att sälja till en pappa som ville ge en av fåglarna till sin 3-åriga dotter - för pappan trodde att dottern själv skulle kunna sköta fågeln (som en leksak)...

Jag köpte fågelsand, och så några "pinnar" samt leksaker till buren jag ska inreda.

På tomten bredvid blir det tommare och tommare. Jag undrar om de ska behålla poolen? De spar pengar om de behåller den, men samtidigt (eftersom poolen ligger mitt på tomten) så kan de ju inte placera huset/husen som de vill då. Lite nyfiken på det kommande bygget är jag förstås. Hoppas att det blir trevligt att titta på, och inte alltför stort. 

Vår mitt-på-dagen-promenad gick till veterinären. Det var dags att klippa klorna på hundarna. Ett kvarter från veterinären så slutade Stella att gå. Hon stretade emot så pass att jag blev tvungen att bära henne. När vi kom så nära veterinären att Nellie kände igen sig - då började hon springa. De har olika personligheter mina små. Inne på mottagningen ställde sig Stella bakom mina ben, och såg orolig ut. Nellie däremot, hoppade på bakbenen och viftade på svansen åt all personal. (Och blev lycklig när de klappade henne. Få motstod frestelsen.)

Det blev veterinär Angel som klippte klorna i dag. Han gjorde det väldigt noggrant. Nelli lät honom klippa, men Stella kämpade emot en del. Jag passade på att fråga om Stella och hennes dos av kortison. Egentligen skulle hon behöva lite mer, eftersom hon har ont ibland. Samtidigt borde vi ge mindre, eftersom pälsen börjar trilla av. Angel sa att en sådan här biverkning fungerar precis som Cushings syndrom, då hunden av andra orsaker har för mycket kortison i kroppen.

När jag googlar står det att symptomen är:

Det låter ju inte så roligt. Vi beslöt att jag ska prova med att ge Stella medicin bara varannan dag, för att minska biverkningarna. Under tiden måste jag hålla koll på henne. Om hon verkar få mycket ondare - då måste jag öka kortison-dosen igen.

Totalt så kostade mitt veterinärbesök 9 €. Så billigt kommer man inte undan hos en svensk veterinär.

Därefter gick jag till Mercadona och handlade. Jag köpte bara nyttigheter, som t ex grönkål och färska blåbär. Och så köpte jag 1 liter osötad soja-dryck. (Enl tips i boken jag läser.) Det har jag aldrig smakat. Vi får väl se vad jag tycker. Hela dagen i dag har jag ätit anti-inflammatoriskt. Men det blir förstås fler gram kolhydrater när jag äter bär. Jag kommer nog att stå stilla viktmässigt, men bli friskare. Jag ska försöka varva lite, fast helst kombinera förstås. Ännu kan jag för lite, så jag får prova mig fram.

Jag såg att professor Stig Bengmark (mannen bakom Super symbiotic, han som lärde kvinnorna som skrev Food Pharmacy så mycket) kommer ut med en bok. Den handlar förstås om en sund tarmflora och antiinflammatorisk kost. Den vill jag köpa och läsa! Man kan aldrig lära sig för mycket.

I Hälsorevolutionen hittade jag citatet nedan, det som jag har ramat in med rött. Det är väl fint tänkt! Att man kan vara sämst i en grupp på något - men ändå bäst på att försöka!

Min provisoriska hund-grind i hallen står löst. På båda sidor om den har jag satt dörr-stoppar, för att den inte ska ramla. Men det gör den till hälften om hundarna sätter upp tassarna mot den. Så snart måste jag skaffa en riktig. Jag tittade återigen på de fina hund-grindarna nedan. (Från Carlson Pet Products.) Men fast de ser så fina ut, är ingen optimal för just min hall. Och så blir de ju dyrare när det tillkommer frakt och moms.

Jag kommer att välja den danska grinden nedan. Måtten stämmer precis med hallens bredd, och den är bara att spänna mellan väggarna. Det är en barn-grind, men det har ju ingen betydelse. Men jag vågar inte beställa den ännu. Först måste jag nog in till Alicante för att prata med spanska skattemyndigheten, och lägga upp en avbetalningsplan för alla böterna. Jag har ännu inte hört ett knyst från vare sig Fiona eller hennes revisor. Det senare är förstås under all kritik. Det är Fiona som har försatt mig i den här situationen. Hon borde verkligen hjälpa mig nu!

I morse roade jag mig med att titta på några av de avdelningar som Westwing har i dag. De har många roliga saker. Det mesta nedan ser ni nog vad det är.

Nedan: tandborsthållare + rivjärn.

       

       

   

   

   

Huset ska man förvara tepåsar i.

   

   

De envisas också med att sälja ännu fler jul-saker, fast det bara är oktober. De har en avdelning för traditionella och en för "exotiska".

   

Sedan har de en avdelning som heter Lagom. "Una casa Lagom. La filosofía sueca de la felicidad." (Ungefär: Lagom huset. Den svenska filosofin om lycka.) Det är roligt att läsa nedan, om allt det som utmärker ordet Lagom, och vår svenska inrednings-filosofi. Vissa saker instämmer jag helt i, andra kanske inte känns som genuint svenskt. Men det är ju kul att läsa hur andra ser på det som är svenskt - och lagom. Det är för mycket text för att jag ska orka översätta allt i kväll. Ni som kan lite spanska kan ju läsa. Ni andra får nöja er med att titta på fotona.

Jag kommer inte att sätta upp någon tavla på väggen i kväll. Jag ska i stället sätta mig och läsa i Hälsorevolutionen. Det kommer ju en dag i morgon också. (Fast då ska Lena och jag göra sällskap till tandläkaren, så förmiddagen går till det.)

18-10-24:

Det lär inte komma upp några tavlor på väggarna i dag heller. Jag har haft annat för mig. I förmiddags besökte Lena och jag tandläkaren, eller rättare sagt tandhygienisten. Hos vår tandläkare får alla gå dit först för en liten koll. Hon rapporterar sedan vidare till tandläkaren om hon har upptäckt något. Först då tittar tandläkaren. Tandhygienisten rengör förstås tänderna också, om det finns något behov. I Sverige behövde jag aldrig gå till tandhygienist, men här måste jag ta bort tandsten varje år. Jag får mycket mer tandsten nu, eftersom vattnet är så hårt/kalkhaltigt här. Jag trodde att jag hade jättemycket tandsten, men hygienisten sa att det inte var så farligt. Nu är det i alla fall borttaget, och hon hittade inget annat konstigt.

Lenas tänder var också OK, men Lena ville kolla upp en gammal fyllning så hon beställde en tid hos tandläkaren. Vi tyckte båda att det var skönt att ha årets tand-besiktning avklarad.

På hemvägen gick jag inom järnaffären Ferrokey, för att köpa 3 saker som jag hade sett i deras broschyr. (Bl a en list att sätta nertill på ytterdörren för att hindra drag.) Ingetdera hade de hemma, men de beställde. På fredag kan jag hämta sakerna. Sedan var det dags för en hundpromenad, och därefter gick jag till marknaden.

På marknaden handlade jag bara lite, men jag tog desto fler foton. Fast jag inte fotograferade allt, så kan ni nedan se att den kommunala onsdags-marknaden är välsorterad. (Om mina inköp berättar jag på slutet, och då får ni också se foton.)

Fast jag kan redan nu avslöja, att jag köpte ett sådant här läderskärp:

   

Färsk ingefära (nedan) blir jag mer och mer förtjust i. Jag brukar pressa (med vitlks-press) lite i morgon-teet. (Det är för hårt för att pressa helt, men jag slänger bitarna i te-filtret och så får de dra tillsammans med teet. Gott! Dessutom är ingefära är anti-inflammatoriskt.

När jag fotograferade blommorna så sa den äldre mannen i ståndet: Tag foto på mig! Jag är fotogenisk! (Fast han sa det på spanska förstås.) Jag tyckte ändå att blommorna gjorde sig bättre på fotona...

Förr, när jag med förtjusning satte i mig en massa snabba kolhydrater, då var avdelningen nedan (med choklad, nougat, marsipan mm) en av mina favoriter.

Man får nämligen smaka gratis, på många olika sorter. Så jag smakade alltid, och sisådär var 4:e gång köpte jag en kaka av något slag. (Som jag i stort sett åt upp själv...)

De 2 fotona nedan tog jag på hemvägen.

Nu kommer vi till dagens inköp. Jag köpte en jeans-väst för 3 €. Den är visserligen egentligen en storlek för stor, men lite längre och så har den 2 fickor. (1 till nycklarna och 1 till bajspåsarna.) Västar använder jag mycket när det är för varmt för jacka, men för kallt att bara ha T-shirt. Det blir förstås en vardags-väst, som jag kommer att ha till jeans (sen när det blir långbyx-väder).

Och nedan ser ni läder-skärpet (som kostade 5 €). Jag valde ett beige, men kanske jag köper ett ljusblått också, en annan gång.

Det som är bra, utöver att det är gjort i läder, är att man kan knäppa det i vilket hål som helst. Jag har förstås skärp knäppta längre in när jag har dem i midjan, och längre ut om jag har dem på höften. Jag måste ha skärp till nästan alla shorts, knäbyxor och långbyxor. Om de är stora nog över rumpa och lår - så är de på tok för stora i midjan...

Jag har redan ett bra blått läderskärp (som jag har köpt i sko-affären). Det har jag på mig i dag. Mannen som sålde det beiga skärpet till mig gjorde alldeles gratis 2 nya hål i det åt mig. Det behöver jag om jag ska kunna ha det i midjan.

Och så köpte jag en liten börs. De 3 andra på fotot hade jag redan. Jag letar, och letar, efter en lika liten som den lilla svarta. Men hittills har jag inte hittat någon. Jag vill ha en till. Storleken är bra om jag bara ska stoppa 2 € i den, när jag går en längre hund-promenad - ifall vi skulle bli så törstiga så att jag behöver köpa vatten åt oss. Då vill jag att börsen ska ta liten plats i fickan. Storleken till höger, särskilt modellen som den rosa, finns överallt. Nu hittade jag i alla fall en ganska liten, den beiga, så den köpte jag.

Och sedan köpte jag nedanstående frukter och grönsaker. Jag tycker det är skönt att kunna plocka precis så många (dvs få) som jag vill ha. (I affärerna ligger de ofta förpackade i stora påsar.) Men nu kunde jag köpa 1 granatäpple, 3 morötter, 5 färska fikon och 5 färska dadlar. Alldeles lagom för en person. 1 dadel och 1 morot har jag redan ätit upp. (Hundarna fick var sin morots-slant att gnaga på. Det är inte grökål och morötter som de blir tjocka av. Däremot ger jag inte dem ost längre.)

Jag läste på Kostdoktorn (https://www.dietdoctor.com/se/) om en kvinna, Stephanie, som på 1 år hade förändrat sin vikt så här radikalt genom keto (=lågkolhydratkost) och fasta. När hon var tjock kunde hon inte böja sig ner för att leka med sina barn, och hon behövde ta många mediciner. Nu är hon frisk, glad och mår bra - och orkar leka länge med barnen. Visst är resultatet fantastiskt!

På hennes Facebook-sida (https://www.facebook.com/stefalupogus) hittade jag tipset nedan. Det kanske jag kan prova under en periodisk fasta.

Jag får dagliga mail från Svenska Magasinet. (Man kan prenumerera gratis via deras webbsida.) Sakerna nedan kan vara bra att känna till:

 

Jag får också dagliga mail från Westwing. (De har ju nya avdelningar varje dag, där man kan handla 4 dygn framåt.) Jag tittar på mycket ibland, och inget andra dagar. I dag tittade jag på 2 av de 7 nya avdelningarna. Det fanns ännu fler julsaker! Sådana som tomten - det är jul för mig. (Fast jag är medveten om att tomten är amerikaniserad, så såg inte våra gamla svenska tomtar ut.)

De mest traditionella kulor de säljer i dag, är de nedan.

   

De på nästa rad kan också gå an, även om jag helst vill ha traditionellt julpynt i rött, silver och guld.

       

Men allt julgrans-pynt nedan - för mig har det har inte ett dugg med jul att göra. Ändå blev mycket av det slutsålt i dag, så det finns tydligen folk som älskar sådant här. Vad tycker ni? Jul-stämning eller inte? Roligt eller smaklöst?

       

           

           

           

Nu ska jag fortsätta att läsa i Hälsorevolutionen!

18-10-25:

Annevi ringde i förmiddags, och berättade att hon såg 5 utslagna blommor på drakfrukten. Jag har bett henne att berätta, eftersom jag gärna vill fotografera blommorna. Men själv går jag sällan förbi hamnen numera, och blommorna är bara utslagna ½ dag... Men jag kunde inte gå bums. Jag hade nämligen en tvättmaskin igång. När maskinen var klar hängde jag tvätten på tork på tak-terrassen. Jag tog några foton därifrån. I går kväll körde rivnings-firmans lastbil härifrån, och i morse körde grävmaskinen i väg. De lät poolen vara kvar. Men annars är det påtagligt tomt på tomten. Dock är det trevligt att de har låtit några träd stå kvar.

Sedan gjorde hundarna och jag oss redo, för en promenad till hamnen.

Vi gick längs El Paseo. Det var varmt och soligt och kändes som sommar!

Det har kommit upp en ny informations-skylt - med blindskrift!

MEN! När vi kom fram - då var blommorna till hälften stängda! De blommar verkligen en kort  tid! Jag borde ha lämnat allt vind för våg, och sprungit ner till hamnen och fotograferat BUMS. För nu missade jag de utslagna blommorna, fast jag bara dröjde en dryg timme. Jag trodde att de inte skulle stänga sig förrän platsen hamnade i skugga någon timme senare. Kanske de bara blommar på mornarna och förmiddagarna?

Det är svårt att ta sig nära blommorna, för det är vildvuxet och snårigt runt om. I dag lyckades jag sticka mig på en tagg också. Det är ju en kaktusart! Men bara lite, så det gick snabbt över.

Som tur var hade jag sällskap med en väninna den sista biten. (Natty som jag dansade med när vi gick ballroom-danskurs. En mycket trevlig kvinna!) Så hon höll mina hundar när jag fotograferade, och så höll jag hennes när hon tog ett par foton. (Jag hade annars tagit med en bit band, för att kunna binda fast mina hundars koppel vid en stolpe, medan jag klättrade upp.)

Hon har också en chihuahua-tik. Den kommer från kennel Del Cami (där jag försökte para Stella). Egentligen är det hennes dotters hund. Men nu var dottern (som bara är 11½) i skolan, och då tar förstås mamman ansvaret.

   

När vi hade fotograferat så gick jag och mina små tillbaka hemåt längs El Paseo.

I dag har Westwing en ny avdelning med julsaker. Nu säljer de en massa blå jul-dekorationer. Jag tycker mycket om den blå-turkosa färgskalan. Men INTE till jul. Då vill jag ha rött (som jag inte tycker särskilt mycket om annars). Men bara rött känns som jul för mig.

               

   

Det enda jag vid en hastig titt hittade, som jag tyckte om, var de lilla gröna granen nedan. Kanske jag borde försöka få fatt i en så liten gran? Om jag ställer den som exemplet visar - fast med några av mina röda (samt guld- och silver-färgade) ljuslyktor på en bricka? Det skulle kunna bli snyggt, och ta liten plats. Westwing säljer hela arrangemanget som ett set, ingen lös liten gran. Men kanske jag kan hitta någon annanstans?

Tidningen Hus & Hem kom i dag. De har en gran med blå kulor på framsidan! Så jag förstår att blått julpynt är modernt i år.

Och det är klart att tillverkarna måste variera sig. Om vi alla bara använder det julpynt vi redan har - då skulle de inte få sälja något nytt. Och när det går mode i allt annat, så är det väl naturligt att det går mode i julpynt också. Fast bra för miljön är det INTE! Vi konsumerar på tok för mycket, och slänger användbara ting, slösar på jordens resurser, bidrar till utsläpp etc. Tyvärr är jag också en sådan som köper nytt, bara för variationens skull - inte för att jag behöver. Dock slänger jag inget användbart, jag ger bort det. Men ändå... Så få prylar vi alla skulle ha - om vi bara hade det som vi behöver! (Fast rätt många tillverkare, och återförsäljare, skulle förstås gå i konkurs. Och det vore ju synd om dem.)

Det kan förstås bli snyggt med blått i granen också. Men jag tänker hålla fast vid mitt röda pynt. Dessutom har jag redan för mycket julpynt. Så jag ska inte köpa mer (möjligen en mini-gran), utan tvärtom ge bort en massa. Det gör jag i samband med att jag julpyntar här, när jag ser vad som inte får plats. Ni minns kanske att jag sparade 3(!) små plast-granar, eftersom jag inte visste vilken som skulle passa bäst. Nu vet jag att Eriks dotter Irina är jätteförtjust i julsaker - så det blir lätt att ge bort allt som blir över.

   

En levande mini-gran hade varit allra trevligast att ha. Den lilla nedan, med sin mini-belysning, är väl jättefin! Jag undrar var man kan köpa en så liten belysning? Jag behöver ha SMÅ saker nu, för att få plats. Liten gran (har 3 ganska små) med pyttesmå kulor (har jag) och mini-belysning (har en ganska liten).

Tja, det är fortfarande drygt 1 månad tills det är dags att ta fram det första julpyntet. En stund lekte jag med tanken på att besöka mina barn i Skåne över julhelgen. Jag kommer ju att vara ensam här (nåja, inte helt - jag har ju husdjur!) på julafton. Fr o m midnatt har Norwegian 20% rabatt på alla resor. Jag hittade en nu som kostar 1817;- t o r, vilket skulle bli 1454:- med rabatten avdragen. (Om det finns några resor kvar då...) Det är ju billigt! Fast sen tillkommer tågresor och hundpassning. (Hundarna kan ju inte resa med Norwegian.) Men jag tror inte att Ana skulle vilja passa mina hundar precis över juldagarna. Så jag får nog stanna hemma!

Om jag bara får lite bättre ordning här, så kan jag säkert komma i julstämning på egen hand. Jag har ju en vacker jul-tekanna och dito tekopp, att inviga! Och gott om julpynt...

Kvinnlig list?

Nu ska jag äta laxfilé (mycket nyttigt och mycket gott) + rå grönkål (mycket nyttigt och ok att äta), och sedan ska jag fundera på vilka tavlor som ska sitta var. Kanske jag t o m borrar några hål...

Jag fick ett reklam-mail från Casa shop. De säljer sådana där små mini-granar, men tyvärr bara med "snö på". Gröna säljer de endast pyttesmå - på klädnypor. De minsta är ju söta, men det är kanske svårt att få av dem från klädnyporna utan att "foten" går sönder. (De säljs i 6-pack.) Men förmodligen passerar jag inte Casa shop innan jul.

Med mycket möda och stort besvär, lyckades jag borra ett hål i väggen nedan. Väggen var stenhård, så jag trodde först att jag skulle få ge upp. Men jag pausade och vilade armen, och så försökte jag igen. Till slut var hålet tillräckligt djupt för att peta in en liten plugg i. Så nu hänger min El Campello-tavla på plats. Det är roligt att ha den, eftersom Avenida Alcoy syns så tydligt på fotot + den tomma platsen där Los Olivos ligger nu. Den sitter lite högt, men det var nödvändigt.

Lätt som en plätt satte jag upp tavlan nedan. Den väger så lite så det räckte med en X-krok, som jag dessutom lätt fick in i väggen. Skönt att slippa borra när det går en elkabel i väggen!

Lite synd är det, att de båda "natur-tavlorna" måste sitta på så olika höjd. (Det hade varit snyggare att ha dem på samma.) Men nu måste den ena hamna under ett eluttag, och den andra ovanför en strömbrytare.

Pelaren mittemot tavlan jag satte upp i dag - är tom. Den vill jag ha 1-2 tavlor på. Eftersom det är en pelare så tar jag för givet att den är i helgjuten betong - och således jättesvår att borra i. Jag kan ju prova. Jag kommer förstås igenom putsen. Men sedan kanske jag måste be Erik komma. Om jag inte klarar det själv, alltså.

På pelaren skulle jag vilja ha mina 2 vita samlings-ramar, ovanför varandra. Det är bara det, att de egentligen är 2 cm bredare än pelaren. Men det går att ha dem där, för inget hindrar att de sticker ut 1 cm på var sida. Sedan kan det ju diskuteras om det ser bra eller heltokigt ut.  Men jag har inget annat vettigt ställa att ha tavlorna på - och jag VILL ha dem synligt.  De är dessutom tunga, och måste sitta på krokar i väl förankrade pluggar.

Väggen precis till vänster om min sovrumsdörr är tillräckligt bred. Men där går en elkabel rakt upp, väldigt nära centrum på väggen (men exakt vet jag inte). Så där vågar jag inte borra. Kanske jag kan sätta en liten lätt tavla där, på en X-krok? Eller kanske 2 små?

De här små har jag kvar. "A-smile-skylten" kan jag sätta på en garderob. "Bed & Breakfast-skylten" måste jag inte ha uppe. Den hade jag på gästrums-dörren tidigare. Den med trädgården på är absolut måste. Den är en gammal favorit.

Helst skulle jag vilja få plats med en sådan här pryl-hylla också. Men var? (Om det går att få in X-nålar i väggen, så skulle den stora kunna sitta på sovrums-väggen. Jag får väl prova. (Men om väggen är för hård, så bryts X-nålarna.) Jag skulle också kunna lägga en sådan här hylla ner, på en hylla inne i ett av vitrinskåpen - och ställa mina minsta prydnads-saker där. Men jag har hellre hyllan på väggen.

Klockan är 20, så jag ska inte hamra eller borra mer i kväll. Jag har fortfarande några kapitel kvar att läsa i Hälsorevolutionen.

Jag har förresten förhandsbeställt professor Stig Bengmarks bok Välj hälsa!, som kommer ut 6/11 på Volante förlag. Jag känner mig inte full-lärd än. Det är faktiskt ett väldigt viktigt ämne, det här med hälsa! (Jag kommer att berätta lite här, när jag har läst ut Hälsorevolutionen.)

18-10-26:

I går föddes min syster-dotter-dotter! Guns dotter Anna födde en ursöt liten flicka som ska heta Sam! (Jag visar foto först när jag får tillstånd av föräldrarna, och de har annat för sig just nu än att läsa mail.)

Jag läste ut Hälsorevolutionen i går kväll, men den ska jag berätta om senare.

I morse hackade jag ingefära och la i ett tefilter. I kannan hade jag redan hällt vatten som hade en temperatur på ca 40-50° (jag mätte inte, men tog lite nykokt och resten från kranen). Rawfood experter förespråkar att inget ska värmas över 40° för att alla antioxidanter ska överleva. Men i ingefära-shot-recept rekommenderas ofta ca 60°. Nu ska mitt "ingefära-hack" stå och dra några timmar, därefter ställer jag kannan i kylen. Sedan kan jag ta en liten "hutt" vid behov, bart, blandat med vatten (och kanske citron) eller hälla lite i teet. Det är både gott och anti-inflammatoriskt!

Med hjälp av X-nålar lyckades jag sätta upp min stora pryl-hylla på sovrums-väggen.

MEN - jag fick bara i 1 av 4 X-nålar helt. De andra sitter som nedan. Hyllan sitter på plats ändå. Det kommer att fungera eftersom det är väldigt lätta små saker som ska stå i hyllan. Men bra är det ju inte. Kanske jag i framtiden borrar 4 hål i hyllan, och sedan 4 i väggen, och skruvar fast den. Det vore mycket bättre på sikt. (Hålen i hyllan är för små för en skruv.)

Jag tänker sätta upp mina samlings-ramar på pelaren i hallen. Jag blev glad när jag lyckades med det nedre hålet. Det blev djupt nog för en plugg. Men det övre hålet lyckas jag inte med. Jag borrar och borrar, men inget händer. Det är precis som något "knuffar tillbaka" borrmaskinen. Jag har bara kommit igenom putsen (ca 1 cm). Jag får nog be Erik som är starkare. Dessutom är han längre. Jag måste stå högst upp på min stegpall, och då kan jag inte trycka med kraft mot borrmaskinen - för då välter pallen.

Jag provade att slå in en X-nål med krok, i skarven mellan kakel-plattorna i köket. Det gick inget vidare. Längre än så här kom den inte... Kanske det går att borra ett litet hål där, men inte med stora slag-borrmaskinen - för den skulle splittra kaklet.

Jag har lite till att jobba med i dag. Men nu ska hundarna och jag snart gå till järnaffären, för att hämta sakerna jag beställde.

I järn-affären såg jag en intressant liten kaffebryggare. Den stod framme på disken. Den är liten som en termomugg, vilket den också kan fungera som. Den har en liten inbyggd kvarn för kaffebönor, och ett metallfilter där det malda kaffet hamnar. Sedan häller man på 1½ dl kokande vatten, låter detta rinna igenom - och så har man 1 kopp nybryggt kaffe. Jag undrar om det här skulle kunna vara något för mina kaffe-drickande gäster? Det enda kaffe jag har att erbjuda annars är snabb-kaffe. Visserligen kan man bara brygga 1 kopp åt gången, men jag har sällan mer än 1 kaffe-drickande gäst. Nog håller sig väl hela kaffebönor länge? Eller?

Ett annat alternativ vore förstås att köpa en kapselmaskin. Kaffet i kapslarna håller väl länge? Hållbarheten är viktig eftersom det kan gå flera månader utan att någon kommer hit för att dricka kaffe. Jag bjuder oftast på te! (Snabb-kaffet har jag köpt i portions-påsar.) Jag får fundera, och så får jag väl fråga några kaffe-drickare till råds. Jag har ändå inte råd att köpa någon kaffe-bryggare nu. Maila gärna vad ni tror!

Fiona skrev i dag att hon hade pratat med sin revisor (om mitt carta de pago), samma dag som hon och jag möttes. Men hon ska stöta på igen. Det kanske bara är revisor-firmans fel att det dröjer? Jag vill gärna betala det sista av restskatt och räntor, så det är gjort. Och sedan ta reda på hur mycket böter jag måste betala, och hur jag kan dela upp betalningen. När detta är klart kan jag koppla av lite bättre. Det händer att jag vaknar på natten och börjar tänka på eländet...

Nära järn-affären ligger en hälsokost-butik. Hundarna och jag gick inom den också. Jag ville ha lite osötat protein-pulver. Maria, som skrev Hälsorevolutionen tjatar mycket om proteinpulver. (Fast många sådana är processade produkter, och de flesta är sötade.). Hon tränar själv hårt 7 dagar i veckan, och behöver mycket protein. Normalt klarar man sig på 0,8 gram per kilo kroppsvikt. I mitt fall ungefär 40 gram per dag. Hur som helst så köpte jag en påse mald hampa! Det var det naturligaste protein-pulver de hade, och innehåller 48% protein + omega 3 och andra nyttigheter.

Dagens lunch blev grekisk yoghurt + 1 msk havrekli + 1 msk blandade frön + 1 msk hampa-pulver + ½ portion Supersynbiotic - tarmbakterier. Färgen blev lite svagt ljusgrön, men hampan visade sig vara nästan smaklös. Så det var gott. Lite extra protein gör att man håller sig mätt längre. Ännu ett anti-inflammatoriskt mål.  

Men det är svårt att leva helt anti-inflammatoriskt. Det tar förstås tid att vänja om, att lära sig tycka om helt nya livsmedels-kombinationer. Och sådant som jag tycker mycket om (men som är mer eller mindre inflammations-drivande), är svårt att avstå helt från. Jag ska, som jag lovat, berätta mer om boken. Kanske i kväll, kanske till helgen. Citatet nedan hittade jag i boken. Och så får det bli i mitt fall. Poco a poco!

Jag försöker leva sunt nu. Det är vad jag går in för. Men innan det blir långbyx-säsong, borde jag egentligen gå ner ca 3 (4) kg till - så att alla byxor passar. Mitt BMI är ca 21,6 nu, men jag vill helst ha ett BMI på knappt 20. Kvinnor bör ha mellan 18,5 och 23,9 vilket i mitt fall motsvarar en vikt på mellan 44,4 och 57,3 kg. Så ca 48 kg som jag strävar efter är helt inom det rekommenderade, det som klassas som normalvikt. Min erfarenhet är att ju kortare man är, desto lägre lägre BMI bör man ha. För barn, som förstås är kortare än vuxna, är värdena mycket lägre. En 5-åring skulle vara tjock om han/hon hade ett BMI på 18,5. Själv är jag lång som en normal 12-åring...

3 kg borde jag alltså gå ner, helst inom 3 veckor. Men jag har ingen lust att banta just nu. Kanske om några veckor? När jag inte kan knäppa långbyxorna i midjan? Och fryser. Med piskan på ryggen...

Fr o m söndag ska det bli betydligt kallare här spår meteorologerna. Så redan då kan det bli långbyx-väder.

Erik har troligen tid att titta inom i morgon, för att prova om han lyckas bättre med borr-hålet. Jag borde börja fixa fågelburarna också. Min att-göra-bums-lista är lång!

Nej, jag ska inte berätta om boken i kväll - men däremot om inflammations-drivande kost (dåligt), och anti-inframmatorisk kost (bra) - från andra pålitliga källor. Så att ni som inte har hunnit läsa in er på ämnet ännu, får lite grund. Det mesta nedan kopierar jag från sammanfattningar av olika studier.

Kost som är inflammationsdrivande

1. Socker, läsk och sötsaker.

2. Vitt mjöl som finns i vitt bröd, vit pasta, vitt ris, bakverk.

3. Rött kött. Byt oftare ut mot grönsaker, baljväxter, rotfrukter och fisk.

4. Snabbmat, färdigmat, pulverprodukter. Har ofta högt GI (höjer blodsockret snabbt) och innehåller tillsatser.

5. Margarin. En ”nyckelprodukt” som bidrar till att utveckla inflammationer, enligt den nya studien.

Inflammationer är en viktig del av kroppens naturliga immunförsvar; med hjälp av inflammationer skyddas vi mot bakterier, virus och skadliga partiklar. Men med felaktig kost med mycket rött kött, socker, vitt mjöl och processad mat blir immunförsvaret ”överstimulerat”. Det kan på sikt orsaka kronisk inflammation som skadar blodkärlen.

Forskare har på senare år sett ett tydligt samband mellan dessa inflammationer och de vanliga sjukdomarna demens, hjärtkärlsjukdomar, diabetes och cancer. Enligt en ny omfattande Harvard-studie kan den inflammationsdrivande maten även göra oss deppiga, risken ökar för depression och annan psykisk ohälsa.

Så allt ovan - det är sådant som vi INTE bör äta alls. Vi bör bli "kost-detektiver" och läsa alla innehålls-förteckningar. Det sägs att minst 40% av allt ätbart som finns i en vanlig livsmedels-affär innehåller socker! Det finns andra som hävdar att det i själva verket rör sig om 60%...

Så vad är det då som vi bör äta? Nedan får ni exempel.

Kost som är inflammationshämmande

1. Gröna bladgrönsaker som broccoli, spenat, grönkål med mera. Extremt rika på antioxidanter och andra ämnen som främjar kroppens friska processer.

2. Övriga grönsaker, baljväxter, örter, rotfrukter, frukter, bär och nötter.

Ju starkare färger desto mer antioxidanter som rustar oss mot stress och sjukdomar. Blåbär, björnbär, jordgubbar och rödbetor är till exempel tydligt inflammationslindrande. Även nötter är bra; de fleromättade fettsyrorna skyddar mot inflammation.

3. Olivolja. Innehåller växtkemikalier med antiinflammatorisk verkan. Rik på enkelomättade fetter som sänker nivån av blodfetter och motverkar åderförkalkning.

4. Kryddor. Ingefära, vitlök, gurkmeja, curry, chili och kanel är exempel på kryddor som anses mota bort inflammationer.

5. Kaffe, vin och kakao.

• Kaffe: Växtkemikalier har antiinflammatorisk verkan. Innehåller också flavonoider som skyddar mot cancer.

• Vin, helst rött: Alkoholen samt växtkemikalier i druvskalen anses motverka inflammationer – förutsatt att man dricker i små mängder.

• Mörk choklad (med kakaohalt på minst 70 procent). Antioxidanterna i kakaon stärker oss mot inflammationer och motverkar åderförkalkning.

Mycket på listan ovan är ju gott! Och en hel del av det äter vi kanske redan. Men de flesta av oss behöver äta mer grönsaker! Och förmodligen mer gurkmeja också. Och så behöver vi sluta äta alla former av socker, samt vetemjöl som i kroppen omvandlas till socker (glukos). Och detta är faktiskt lättare sagt än gjort. Ändå måste vi försöka - om vi vill leva friska länge.

Nedan en lista tagen från en annan källa. Till 90% är det samma saker som nämns ovan, men på några punkter (t ex kaffe och alkohol) så skiljer det.

Bra antiinflammatoriska livsmedel

· Grönsaker, bladgrönsaker är toppen, liksom avokado och oliver.
· Sötpotatis.
· Sjögrönsaker, tång.
· Alla bär.
· Max två frukter per dag, undvik mango, ananas och vindruvor.
· Fisk, helst fet som lax, makrill, sill (inte inläggningar med socker).
· Skaldjur.
· Fågelkött.
· Fermenterad mat, som surkål.
· Vitlök, lök, ingefära, gurkmeja.
· Kallpressad olivolja, rapsolja, kokosolja, kokosmjölk.
· Te: grönt, rött och vitt.

Ät måttligt av dessa råvaror

· Potatis, aubergine, paprika, tomater och chili.
· Ägg.
· Baljväxter, nötter och frön.

Undvik helt eller dra ner på följande livsmedel

· Allt som innehåller gluten: vete, havre, råg och korn.
· Annat korn, som ris.
· Mjölkprodukter.
· Rött kött.
· Socker och alternativ till socker.
· Torkad frukt.
· Transfetter, solrosolja, majsolja, vindruvskärnolja (omega-6-oljor).
· Färgämnen och smakförstärkare.
· Kaffe och svart te.
· Alkohol.

För mig personligen är det svårast att dra ner på mejeri-produkter. Jag älskar bl a yoghurt, ost i alla former, vispgrädde, och egentligen även mjölk - även om jag har slutat att dricka det. Det verkar som om bara yoghurten är tillåten. När jag slutade att äta bröd till mitt te (frukost + eftermiddag), då behöll jag pålägget - ost + någon grönsaksfrukt (t ex paprika, tomat eller gurka). Om jag tar bort osten också, då kommer jag inte att bli mätt. Jag har provat att hälla kokosolja i teet (det rekommenderas) men jag klarar inte av att dricka teet då. Jag kan äta nötter till, de mättar och smakar bra. Men jag vill ha omväxling. Ibland dricker jag förstås mitt te bart - men då sällan som en del av en måltid, utan istället för.

I Häsorevolutionen finns andra listor, snarlika dessa. Jag har kopierat några. Men där finns också väldigt tydliga förklaringar till VARFÖR det ena är bra, och det andra är dåligt. Där påpekas också hur viktigt det är att vi RÖR på oss varje dag! Motion är också anti-inflammatoriskt!

Jag återkommer med mera info. Just i kväll orkar jag inte. Jag sov inte så länge som jag borde ha gjort, natten till i dag. (Inte ovanligt, men trist eftersom sömnbrist också kan orsaka låggradig inflammation.)

18-10-27:

Klockan är 10 och det regnar ute. Jag hade tänkt gå ut med hundarna, men vi väntar. Själv har jag bra regnkläder, men hundarnas små regnkappor skyddar bara deras ryggar - inte deras små magar (som både blir blöta och smutsiga). Om jag hade vetat att det skulle börja regna strax före klockan 10, då hade jag gått ut innan det började. Men hur duktiga meteorologerna än är, så kan de inte förutsäga vädret så exakt. Jag tittade nyss på alla de väderleksprognoser som jag har tillgång till. De säger inte alls samma sak. Meteorologerna samlar in samma väderdata, men sedan tyder de dem på olika sätt. Men naturen gör som den vill...

När jag slår på datorn tittar jag först på de väder-gadgetar som jag har lagt på skrivbordet. Det är kallt i Sverige (där mina nära bor) ser jag.

Sedan tittar jag på prognosen som ligger överst i min Dagbok.

Ibland öppnar jag den mer detaljerade versionen av samma prognos. Dagens väder ser ut att bli trist. Det blir nog ingen lång hund-promenad, men kanske några korta.

Ibland jämför jag med prognosen för stranden, Carrer la Mar. Det är inte alltid prognoserna är lika. Väderstationen här i El Campello ligger högre upp i samhället (nära övre kyrkan och biblioteket, inte långt från "stora vägen" N332). Där kan det vara varmare på sommaren, och kallare på vintern. Det kan skilja ända upp till 5°. Havet gör, som bekant, att temperaturerna varierar mindre.

Varje morgon får jag 2 "väder-mail" från Vackert väder. Ett med data taget från stationen uppe i El Campello övre, och ett med data från La Isleta, den lilla halvön med utgrävningen på (nedanför tornet). Eftersom jag bor närmare havet än övre väderstationen, så tänker jag att vädret här är mitt-emellan dessa prognoser. Men ingen av dem förutspådde regn nu på förmiddagen.

Mina små ser inte ut att ha bråttom, med att komma ut på promenad. Och de slipper ju hålla sig. De gör vad de ska på sin inomhus-toa. Men självklart behöver de lika mycket stimulans, och lika mycket motion, ändå. Så sina promenader måste de få. Men vi kan anpassa klockslagen efter väder och humör.

Eftersom det ska bli kallare här, så la jag deras små fårskinn ovanpå deras sängar i går. Det uppskattade de! (Jag stoppade också in ett täcke i mitt påslakan, men det blev lite för varmt i natt, trots att jag hade fönstret öppet.)

Artikeln nedan hittade jag i tidningen Amigos senaste nummer (som jag fick häromdagen). Intressant!

Nu ska jag dricka mitt frukost-te, och äta något till. Jag äter ytterst sällan frukost direkt på morgonen. Jag gör gärna lite annat först. Det funkar ju bra - nu när jag är pensionär.

Efter frukost planerar jag att göra lite nytta. (Och senare i dag skriver jag om Hälsorevolutionen.)

Jag kunde utnyttja X-nålen som inte gick att få in i väggen! Jag hängde upp min smile-dekoration där. Den ska ju vara i köket, gul som den är. Den kan vara trevlig för mig att se, när jag nyvaken stapplar till toaletten på morgonen. Jag blir gladare av både färgen och budskapet. 

Den har fördjupningar på baksidan som man ska hänga på skruvar. Men det går ju inte här. Jag slog in ytterligare 2 X-nålar där det fanns möjlighet. Men jag har också fäst "skylten" på baksidan med häftmassa. Det högra lilla fotot nedan visar hur det kan gå om man enbart fäster "skylten" med häftmassa. Det hade jag gjort i förra köket. En vacker dag så trillade den ner, och fick hack/skador upptill på S och L.

   

Jag skruvade upp en tavel-list på garderobs-sidan. Den ska jag använda som säng-bord. (Tyvärr har jag inga fler små björk-färgade tavellister.) Det är en "anti-halk-matta" som ligger längst fram. På den ställer jag min vatten-flaska på nätterna. (Jag måste dricka en klunk var gång jag vaknar av en värme-vallning...)

Jag borde sätta upp en sänglampa också. Jag har 2 att välja på. En gammal och sliten (vänster) och en nyare (köpt i Spanien). Båda är mässing-färgade, ledbara, och har vit skärm. Jag hade tänkt ha den högra, men den är betydligt svårare att sätta upp - eftersom den är förberedd för att sätta direkt ovanpå ett "öppet eluttag" (typ "lösa sladdar" som är vanligt här i Spanien).

Lampan ska sitta under min Jack Vettriano-tavla. Vilken lampa jag än väljer, så ska 2 hål borras. Den gamla är det bara att sticka i stickproppen - så kan den lysa. Den nya måste jag sätta en sladd i "sockerbiten", fila hål i metallplattan nertill, så att sladden kan komma ut där, sätta stickpropp i andra änden av sladden - sedan kan den lampan användas. Jag ska fundera på vilken jag ska välja.

Jag skruvade också upp min brandvarnare. (Det var på tiden!) I den väggen var det jättelätt att borra. Jag var tvungen att välja lilla borrmaskinen (utan slag), annars hade borret säkert kommit ut på andra sidan...

Erik tittade inom. Han borrade raskt färdigt mitt påbörjade hål. Det är lättare om man är lång och stark! När han hade gått igen, så satte jag tavlorna på plats.

Jag ska, som sagt, byta ut några av fotona. Jag funderar t ex på att ta bort den mellersta raden med foton på mina barn, och byta ut mot lite aktuellare. Och så vill jag absolut ha 1 nyare foto på Bonnie. (Hon finns med som valp.) Jag tänker också byta ut fotot av mig och mina syskon mot ett nyare. Tyvärr har jag fortfarande inte fått skrivaren att fungera. Jag får jobba vidare med den en annan dag.

Solen tittade fram lite tveksamt, så vi passade på att gå ut. Spanjorerna är dåliga på vatten-avrinning, så det står ofta vatten just vid övergångs-ställena. Nedan är det inte farligt. Här kan man gå ut på gatan till höger, och kliva upp på trottoaren på andra sidan till vänster. Men nära där vi bodde innan, fanns det oftast en hel sjö vid ett av övergångs-ställena. Vattnet gick ut på båda sidorna om övergångs-stället, och så pass långt ut på gatan - att det inte gick att hoppa över. Då var vi tvungna att gå ett halvt kvarter, och gå över vid nästa övergångs-ställe. Jag förstår inte varför kommunen inte lägger på lite asfalt i de största hålorna... (Låg kostnad - stor förbättring.)

Även en grå himmel kan vara vacker!

På hemvägen började det stänka lite, men det blev inget riktigt regn.

Hemma igen såg jag att jag hade fått mail från min systerdotter Anna. Hon skickade med några foton på sin lilla dotter. På det första fotot är lilla Sam alldeles nyfödd, och beundras av sin mamma och pappa.

Det är bara att konstatera, Sam är ett ovanligt sött litet spädbarn! Hon blir säkert söt som stor också!

Fast Gun är drygt 10 år yngre än jag, så hann hon bli mormor först. Nåja, min tid kommer väl. Kanske. För man vet ju aldrig. Alla mina barn vill gärna ha barn. Men det är inte alla förunnat att få. Vi får väl se. Jag kan alltid roa mig med att hålla tummarna så länge.

Nu ska jag försöka göra något litet till i dag. Därefter ska jag berätta om Hälsorevolutionen. Ni har förstås redan förstått, att jag rekommenderar boken!

Jag tror att jag skriver om Hälsorevolutionen först, och sedan ser om jag får tid över till mer mätande och borrande... (Det är ändå siesta nu.)

När Maria Borelius började planera för att skriva en bok, så berodde det på att hon inte någonstans hittade "allting samlat". Hon behövde själv boken hon sedan skrev. Hon mådde inte bra - men ville må bättre. (Se bokens baksida, som jag visade här den 18/10.) Maria började med att sammanställa fakta, sedan reste hon till olika länder för att intervjua forskare och förgrunds-gestalter. Hon provade också vissa teorier i praktiken. Hon gick alltså grundligt till väga.

Nedan kommer jag att visa några små avsnitt som jag har fotograferat av ur boken. Dessa ger er inget sammanhang, ingen helhet. Ni kan se lite vad det hela går ut på. Men för att förstå, och kunna ta till sig - då måste man läsa boken. Gör gärna det! Den är trevligt skriven. Maria har jobbat många år som vetenskaps-journalist, så hon kan skriva.

Först lite om hur man kan känna sig när man har en låggradig inflammation (som många av oss har, utan att veta om det).

Sedan lite ur hennes sammanfattning om vad en anti-inflammatorisk livsstil innebär:

Hon poängterar vikten av motion:

Och om hur vi kan börja, om vi inte orkar gå in för livsstilen till 100%:

Det här med att förundras, kanske bör förklaras lite. Det kan innebära mycket, men är i grunden något som är större än vi själva. Det kan vara en vacker solnedgång, vår favoritmusik, gemenskap med andra, kramar, religion för dem som är lagda åt det hållet, något vi brinner för, sådant som ger livet mening. Detta är viktigt för att hela vi ska må bra. Kropp och själ hör ihop, och påverkar varandra. Redan på antiken strävade man efter "En sund själ i en sund kropp"!

Nedan kommer några listor på anti-inflammatorisk kost. Ät alltså mer av detta:

   

   

   

I boken hittar ni förstås förklaringar till varför man ska välja ovanstående födoämnen. Men en sallad med fisk vore väl gott att börja med!

Jag åt grönsaker utan fisk till kvällsmat. Latmans-mat - en sådan där påse grönsaker som man värmer i mikron. Det finns många varianter numera. Den här gången valde jag broocoli + morot + purjolök. Vid serveringen tillsatte jag en stor klick smör (fett mättar) + salt.

En påse innehåller 300 gram, och jag blir nästan lite övermätt om jag äter upp allt. Men det rekommenderas att vi får i oss allra minst 500 gram grönsaker om dagen, och helst 800 gram. Det är inte så lätt i praktiken - även om man tycker om grönsaker. Inte om man dessutom vill äta något annat än grönsaker. Jag försöker komma upp i 500 gram, men lyckas tyvärr bara några dagar i veckan.

Styrkt av maten, så satte jag fart att mäta, borra och skruva. Så nu sitter min sänglampa på plats. Jag valde för enkelhets skull den gamla. Det är inget fel på den. Den nya är bara lite blankare, och går att fälla ut lite mer. Men jag läser aldrig i sängen, så det senare kvittar. Jag har bara lampan tänd en stund, i samband med att jag ska lägga mig.

På sitt sätt borde jag kanske ha satt lampan aningen högre upp. (Jag vet ju inte hur hög säng-gavel / säng-långsida jag kommer att få.) Men då skulle jag ha svårt att räcka upp till lamp-knappen om jag ligger ner - och vill tända eller släcka. Så det fick bli så här.

Skönt att ha hunnit så här långt. Nu har jag bara 2-4 små tavlor och 1 skylt kvar att sätta upp. Sedan är allt "vägg-dekorations-arbetet" gjort. De tavlor och hyllor som blir över ger jag bort, och då står det plötsligt inte längre en massa småsaker i vägen längs väggarna.

Jag har förstås flera Ikea-hyllplan som står lutade mot en vägg. Kanske jag lägger dem på kärran, och kör ner dem till förrådet. Jag har planer på att använda några (bl a till ytterligare en "tak-hylla", men även till en "special-överhylla" vid AC:n), men det kanske jag ska vänta med. Det vore väldigt trevligt om jag kunde göra lägenheten presentabel snarast. Lite små-jobb kan ju vänta.

Möjligen - kanske jag redan nu fixar en hylla i hallen (över ingången mot vardagsrummet)? För jag behöver ju hyllor! Men då måste jag först leta fram mina konsoler. (Jag ska ha några i en av lådorna i den fasta garderoben.)

I kväll tror jag inte att det blir gjort mer. Nu ska hundarna och jag gå ett varv runt kvarteret, och sedan kanske jag börjar på en ny skönlitterär bok.

18-10-28:

De flesta av mina klockor är atomurs-styrda, så de brukar ställa om sig själv till vintertid/normaltid. Men det var det bara 1 som gjorde i natt. De övriga går fortfarande fel (sommartid). Det är så att klockorna inte kan ta signal i alla rum, inte så här långt från atomuret i Braunschweig. I förra lägenheten fick vi alltid flytta klockorna till vissa av rummen för att de skulle ställa om sig. Här i min nuvarande lägenhet, har jag ännu inte koll på VAR klockorna snabbast ställer om sig. Men det verkar vara dålig mottagning i sovrummet. Min väckarklocka ställde inte om sig, och det brukar den alltid göra annars. Den har jag inte flyttat ännu, men några av de andra satte jag bredvid den i vardagsrummet som hade ställt om sig. Vi får väl se om de andra också tar signal just där. (Signalen brukar vara starkast kl 01 på natten.)

Lagom till vintertiden har kylan kommit till El Campello (och resten av Spanien). Nu sen morgon (09:30) är det bara 14,7°, och kanske det inte blir mer än 17° som varmast i dag. Solen tittar fram lite försiktigt mellan molnen. Fåglarna får nog bara komma ut en stund mitt på dagen i dag. Själv har jag tagit på mig långbyxor. Jag har 2 par elastiska jeans-leggings som passar nu, övriga byxor sitter för hårt i midjan. Jag kan alltså klara mig ett tag utan att banta bort de där 3 sista kilona - men sedan måste jag.

Jag började läsa i den 3:e boken i serien om Leona i går: Utan mänskligt värde. Den är spännande! Men ändå, jag tycker inte att den är lika bra som de 2 första. Kanske det blir för mycket "upprepning". Kanske Leona lyckas för bra för att det ska kännas verkligt? Dessutom är brotten hon utreder ovanligt hemska... Likväl läste jag halva boken i går.

I dag borde jag prioritera att fixa fågelburarna. Och sedan borde jag sätta upp de sista små tavlorna. På måndag förmiddag har jag tid hos en gynekolog i Alicante för "års-besiktning". Jag måste (innan läggdags) ta reda på VAR kliniken ligger, samt vilket Tram-tåg som blir lagom att ta. Men nu ska vi först gå en promenad, hundarna och jag. Jag tar nog en jacka på mig, och kanske strumpor. Jag är ju frusen av mig.

Jag tittade igen på mina klockor. Nu har min väckarklocka ställt om sig. Bra! Nu ska vi ut! 

Det blev säsongspremiär för både långbyxor och skor! (Så sent som i går hade jag knälånga byxor och sandaler.) Så här kallt brukar det vara i december - februari, men inte i slutet på oktober. Jag borde ha tagit tjockare jacka på mig (inte en i tunn bomull), jag frös när jag kom in i skuggan.

Väderleks-prognosen hade spått mulet väder, men vi fick solsken.

Det kom en kraftig åsk-skur sent i går kväll, och som vanligt spolades en del sand ut i havet.

Jag såg en man som badade. Det är fortfarande 22° i havet, men själv skulle jag aldrig bada när det är så här kallt i luften. 

Fiskodlingen syntes extra tydligt från land, i dag

Majoriteten av surfarna på fotot är barn i 10-årsåldern. Ibland stod de upp på brädorna en stund, men det hann jag aldrig fotografera. Alla hade neopren-dräkter på sig, vilket förstås behövs. Men de hade bara fötter! Jag skulle ha frusit jättemycket om tårna, men barnen såg glada ut.

Hundarna träffade en liten chihuahua-tik. De dras alltid till sin egen ras, som magneter. Antagligen för att chihuahua var den första ras de såg, när de första gången öppnade ögonen. (Sin mamma alltså.) 

Ovan och nedan det viktiga momentet "nosa-varandra-i-rumpan". Hundar och människor har lite olika smak och sedvänjor...

Annevi tittade nyss inom en stund. Det var trevligt, och hundarna blev jätteglada! Jag fick låna en bok av henne, och så fick hon låna en tidning av mig.

18-10-29:

Det har blåst iskalla vindar hela natten. Sovrums-fönstret håller tätt, men det gör inte ytterdörren. Där viner det in genom springorna runt om. Jag får börja med att sätta tätnings-lister, och se om det hjälper tillräckligt. Men nertill borde jag ha någon form av tröskel. Trösklar är opraktiska om man kommer med rollator eller en tung kärra - men de fyller sin ursprungliga funktion - att hålla vind och kyla ute. Kanske jag kan fixa en lägre tröskel med fasad kant? Fast inte bums förstås.

Jag skulle ta 8:54 - tåget till Alicante i morse. Jag letade efter en sidensjal att vira runt halsen (jag har flera) men hittade ingen i garderoben - fast jag vet att de finns där. (De ligger säkert längst in i en hörna.) Som tur var hittade jag en bomullssjal. Den behövdes! Och så hade jag dunjacka på mig. Det var bara 11° och blåste lika iskallt som det gjorde i natt. Som tur var sken solen och himlen var blå. Tyvärr var Tram 7 minuter försenat (och jag var som vanligt ute i god tid). Vi var många som stod och huttrade på perrongen.

Men sedan gick allt som på räls. Det var t o m grönt ljus när jag skulle gå över gatorna. Jag tog 2 foton på väg till gynekologen.

Jag hade tittat på kartan innan jag gick hemifrån, och hittade byggnaden lätt. Den ligger bara 2 kvarter från El Corte Inglés, och där finns andra sorters läkar-mottagningar också.

Jag kom fram nästan 30 minuter innan jag hade tid. Jag visste ju inte att jag skulle hitta rätt bums. Men jag hade sådan tur att jag genast fick komma in till gynekologen, en trevlig och noggrann ung man. Dels skulle jag få gjort en "års-besiktning" och dels så trodde jag att jag hade slidväggs-framfall. (Det putade ut hud från slidväggen, vilket kändes synnerligen opraktiskt. Jag tänkte att de nog kunde operera bort "extra-huden".)

Fast det var inte slidväggs-framfall. Det var ändtarmen som hade kollapsat! Så gynekologen skrev en remiss till sjukhuset i San Juan. De ska ringa upp mig och ge mig en tid för ett första besök, men sedan blir det förmodligen operation. Gynekologen sa att det är lättare att operera tarmen än slidan. Tja, det får bli som det blir. Något behöver göras. Jag har ju kommit i "reparations-åldern"! Det är ju inte ovanligt att man reparerar avgas-systemen på gamla bilar så... Jag var klar hos gynekologen 2 minuter innan jag hade tid där.

Sedan gick jag till Agencia Tributaria (skattemyndigheten) som ligger mellan gynekologen och El Corte Inglés. Många har avrått mig från att gå dit själv, men det verkar ju som om "själv är bäste dräng". För att få komma in får man gå igenom en kontroll som liknar den på flygplatserna. Inne står det stora skyltar om att de inte betjänar någon utan beställd tid. Jag gick fram till service-disken och förklarade mitt ärende. Jag fick bums, utan väntetid, tala med en dam. Jag förklarade läget (att jag sedan juli hade velat betala, men inte fått hjälp eller carta de pagos), och visade mina papper inkl mailet där Fiona ber sin revisor att hjälpa mig att betala den 20/7. (Mailet skrevs 4/7.)

Damen jag talade med bad mig gå till en annan dam som satt längre in vid ett större skrivbord. Där berättade jag allt en gång till, och hon kollade alla uppgifter på datorn. Hon bekräftade att skattemyndigheten INTE hade fått in någon förfrågan om betalning i juli! Så revisorn har uppenbarligen inte gjort sitt jobb. De var trevliga på skattemyndigheten, och beklagade att Fiona och/eller hennes revisor inte hade gjort sitt jobb. Och de beklagade att det nu tillkommer böter. Om jag hade betalat 20% av böterna före 22/10 så hade de kunnat skriva av en del, men nu är det drygt 1500 € som ska betalas.

Som jag har tjatat på revisorn och Fiona om att få ytterligare ett carta de pago! Om jag hade fått det när jag begärde dent... Suck! Det är en härva det här. Nu ska skattemyndigheten ringa upp mig. Varför förstod jag inte. Men jag måste betala 20% bums (ungefär 300 €, vilket jag INTE har förrän nästa pension kommer). Sedan kan jag få resten på avbetalning.

Jag ska självklart be om ett samtal öga mot öga med Fiona. Det här måste redas ut. Det är INTE rättvist att jag ska betala motsvarande 15'588:- för att Fiona och/eller revisorn har gjort fel! Jag har inte så mycket pengar! Mina pengar är slut nu. Och som jag tidigare har påpekat, så hade jag hellre köpt en sängstomme, eller renoverat köket, för mina pengar.

Efter besöket hos skattemyndigheten så gick jag till "bortre" El Corte Inglés, där det finns en Mr Minit. Jag ville ha kortat en väskrem, vilket mannen gjorde snabbt och snyggt för 4 €. Därmed var jag klar med mina ärenden. Jag gick hastigt inom Zara Home, men hittade inget av intresse. Jag behöver ju inget f n. Sedan gick jag till det närmaste El Corte Inglés, men tittade bara på delikatess-avdelningen vid entrén (där jag köpte 2 saker), samt lånade deras gratis-toalett. Sedan gick jag till Tram vid Luceros. Klockan var bara 11:50 då. Allt hade gått snabbare och smidigare än jag hade räknat med.  

Mellan El Corte Inglés och Luceros (på andra sidan gatan i förhållande till varuhuset) så såg jag optikern Universitaria, som MariPaz säger ska hålla väldigt låga priser. Personalen var upptagen, men jag tog ett visitkort. De sa att jag kan maila frågor om priser mm. Jag behöver fler glasögon! Kanske ett par med klarglas upptill och läsfält nertill?

   

När jag kom hem igen, så gick jag först en runda med hundarna. Sedan kollade jag mina mail. Nu hade revisorn skickat det carta de pago som jag beställde för flera veckor sen. (Mailet fanns inte i morse.) Jag gick bums till banken och betalade de 188 eurona. Så nu har jag betalat all restskatt, och all ränta - men inga böter. På kontot har jag kvar 158 €, och de ska räcka till alla mina vanliga räkningar (el, vatten, internet mm) + mat. Det gör de precis. Men jag har ingen marginal för att betala ytterligare pengar till Agencia Tributaria. Suck!

Mina 2 inköp ser ni nedan. 10 tepåsar med 60% matcha-te och 40% kakao, och inget annat. Hoppas det smakar bra. Jag är inte så förtjust i matcha-te, men det är väldigt nyttigt. Kanske det blir gott i kombination med kakao?

Choklad med en kakaohalt på 100%, är jag heller inte så förtjust i, den brukar vara bitter. Å andra sidan är den till 100% nyttig! Jag kanske kan ta en liten bit av den 85%-iga som jag är förtjust i, och en liten bit av den här 100%-iga, och tugga samtidigt? Man kan nog vänja sig vid 100%-ig, fast det tar nog ett tag. För många år sedan tyckte jag bäst om mjölk-choklad, sedan gick jag över till 60%, därefter 70%, men nu äter jag i stort sett bara 85-90%-ig choklad. Jag gillar choklad! Choklad är nyttigt - men socker är synnerligen onyttigt. Det gäller att hitta en lagom balans här i livet...

I går mailade min syster Gun fotona från mammas gravsättning, från då när jag sänkte ner urnan i graven. De fotona får ni se nedan. (Av ren slump har jag exakt samma fleece-tröja, och exakt samma långbyxor på mig i dag - men resten är olika.)

Gun mailade också foton på hur gravstenen ser ut nu när den är rengjord, och mammans namn också står där. Den ser ju fint ut. Det känns lite konstigt, fast rätt, att även se mammas namn på graven. Tänk att hon överlevde pappa med drygt 46 år! (Mamma var bara 45½ år, när hon blev änka...)

Nu är det jag som är äldst i vår familj. Jag ska försöka att hänga med ett bra tag till. Jag siktar på att bli lika gammal som mamma blev. Men om framtiden vet vi inget...

Himlen är inte längre klarblå, utan ganska molnig. Eftersom solen just nu är i moln, så ser det nästan ut som kväll. Och nu blir det ju mörkt 1 timme tidigare. (Jag tycker bäst om sommartid - och skulle vilja ha det året runt!) I morse hade alla mina klockor ställt om sig, och visar nu vintertid/normaltid. Klockan är 16:30, och jag är trött. Jag läste ut boken om Leona i går. Den var spännande! Och den slutar så att man ska frestas att köpa nästa bok i serien, när den kommer ut. Vi får väl se hur jag gör då. Nu skulle jag inte vilja läsa ytterligare en.

Klockan hann bli 22:30 innan jag kom i säng - och sedan kunde jag inte somna. Kanske jag var orlig för att inte vakna i tid, kanske var det för att vinden tjöt så högt, eller för att jag frös om fötterna? (Jag har plockat fram mina bädd-sockar nu.) Jag tittade på klockan vid 02, men sedan måste jag ha somnat. Jag vaknade strax innan klockan ringde. Den hade jag ställt på 07. I kväll får jag lägga mig tidigt. När jag är trött så är jag så ineffektiv, och jag har mycket kvar att göra här.

Men nu ska jag först skriva till Fiona!

Det var inga te-påsar, det var små påsar med matcha-te och kakao-pulver, som man skulle hälla varmt vatten på och röra om. Och faktum är - att blandat med kakao så blir matcha-te godare. Men jag tror att det blir billigare att blanda te och kakao själv...

   

Fotona nedan är från i går, när jag gjorde i ordning Mios nya bur. I samband med detta så ställde jag det lilla runda bordet på plats mellan fåtöljerna. (Så att stora buren nu kan stå lite längre till vänster framför skjutdörrarna, så att man kan gå ut på balkongen även när buren står inomhus.) I dag har fåglarna fått vara inne hela dagen. Och så kommer det att bli alla kalla dagar.

Först spände jag en ståltråd framför de runda hålen. Inte för att jag tror att Mio skulle kunna ta sig ut där, men för säkerhets skull. Sedan tillverkade jag (också av ståltråd) en liten enkel lås-spärr, som gör att lådan med sand inte kan åka ut av sig själv. Även den här buren är ju gjord för att gallret ska ligga ovanpå - och till gallret finns det spärrar. Nu satte jag fast gallret under lådan i stället. Det behövs ju när man ska ta ut och rengöra lådan, byta sand mm.

   

När jag ändå hade ståltråd och tång framme, så passade jag på att "säkra" botten på den stora buren, med kycklingnät på baksidan där det var hål, och en tråd som håller luckan på framsidan stängd. Sedan städade jag botten och fyllde på ny sand. Så nu har Celeste och Safir mjuk sand att gå i - och slipper det obekväma gallret.

   

Äntligen kunde jag rengöra gallret ordentligt! Men jag fick duscha med kraftig stråle, och skrubba mycket, för att få det rent. Gallret behöver jag fortsättningsvis enbart sätta på plats (tillfälligt), när jag tar ut lådan för att rengöra den. Hädanefter kommer det att bli lättare för mig att hålla rent - och skönare för fåglarna. Jag undrar hur bur-tillverkarna tänker egentligen? Eller det kanske de inte gör?

Jag satte Mios nya bur framför hans gamla, med luckorna öppna - mitt framför varandra. Jag satte över all mat i den nya buren, men han ville ändå inte flytta. Det slutade med att jag lät det bli mörkt ute, och sedan tog jag honom i handen och lyfte över honom. Det gick bra.

Men jag antar att han tyckte att allt var konstigt de första timmarna. Nu, i dag, har han dock hämtat sig - och sjunger lika vackert som vanligt.

Nu ska jag rengöra Mios gamla bur, och förbereda den för Lina. Jag skulle tro att en nyfiken papegoja självmant klättrar in i en ny större bur, full med spännande leksaker. Men kanske blir inte själva flytten av, förrän i morgon förmiddag.

Jag har fått låna boken Tango i tabernaklet av Karin Brunk Holmquist, av Annevi. Författarinnan brukar skiva humorfyllda böcker, med underfundig handling, som utspelar sig på Österlen. Den här boken kan nog bli avkopplande att läsa. Kanske jag börjar redan i kväll. (Fast bara något kapitel i så fall, för jag måste i säng i tid.)

 

18-10-30:

Stort grattis på födelsedagen min käre son Johan!

 

 

Det är ruskigt kallt i dag också! Visserligen tittar solen fram bland molnen, och det blåser inte. Men det är bara 15,5° nu på förmiddagen, och det ska bli max 17°. Det är ovanligt kallt för årstiden, och kylan ser ut att hålla i sig. I går var jag tvungen att sätta på elementet en stund i mitt sovrum, för att inte frysa när jag la mig.  (Men mina angora-bäddsockar gjorde nytta!)

I dag har jag på både elementet bredvid datorn, och det i hallen. Innan jag satte på dem var det bara 18° inne. Nu har temperaturen kommit upp i 19,6°, men jag fryser fortfarande om bröst och rygg. (Och då har jag ändå T-shirt + fleecetröja + stickad väst på mig.) Det är trist med så mycket kyla, nu när jag har så ont om pengar. Jag har egentligen inte råd att ha elementen på. Det märks att Stella och Nellie också tycker att här är kallt. De ligger tätt tillsammans i lilla sängen med fårskinn.

För exakt 1 år sedan tog jag fotot nedan, och skrev att det var 23° ute... (Jag saknar utsikten, annars trivs jag bättre här.)

Jag har migrän i dag, men den har dämpats sedan jag tog 1 gram paracetamol + ½ gram acetylsalicylsyra. Migränen började i går eftermiddag. Den är förmodligen stress-utlöst, och stressen beror på alla böterna till skattemyndigheten som jag måste betala (men inte har pengar till). Det är hutlösa böter, ca 25% av det förfallna beloppet efter bara 2 månaders försening. Jag skrev ett långt mail till Fiona i går, men jag har inte fått något svar ännu. Hon och hennes revisor borde verkligen ta ansvar för att de har försatt mig i den här situationen! I går blev jag helt utslagen redan kl 20, och stupade i säng då. Jag klarade inte att vara uppe 1 minut till. Jag sov någon timme, men vaknade av huvudvärken. Jag gick upp och tog samma dos som i morse, och kunde sedan somna om.

Jag hann göra klart Lina nya hem i går, innan jag var tvungen att lägga mig. Men inte förrän i morse lät jag henne flytta. Precis som jag trodde så tog det mindre än 2 minuter innan hon hade klättrat in i sin nya bostad. 

Men efter att ha ätit lite, och suttit på de lägre pinnarna, så satte hon sig i en hörna på botten. Där satt hon en lång stund. Jag tror att hon tycker att buren känns väldigt stor. Men hon kommer säkert att ha vant sig innan kvällen. Just nu sitter hon högst upp på stegen och småkvittrar.

I går fick jag förresten min skrivare att fungera igen. Jag av-installerade den senaste uppdateringen, och sedan gick det att skriva ut. Fast de där fotona jag vill skriva ut, de får vänta. Det är nämligen nästan slut på färg i färgpatronen, och det lär dröja innan jag får råd att köpa en ny.

Dagens mitt-på-dagen-promenad blev kortare än kort. Vi gick bara ½ kvarter. Jag är inte överdrivet förtjust i 15,7° kombinerat med glest regn, men gick ut för hundarnas skull. Nellie tyckte som vanligt att det var roligt, men Stella vägrade att gå...

Vov och viff! Det borde väl matte fatta, att jag inte kan gå ut i sånt här väder. Jag blir ju blöt! Och kall! Fast Nellie är en förrädare. Hon bara skuttade på som vanligt. Vov och viff alltså. Dom håller ihop, matte och Nellie. 2 mot 1 är vov-orättvist! Men till slut lyssnade matte på mig, och bar hem mig.

Vov och vaff! Det är Stella och matte som håller ihop. Dom är vov-tråkiga båda två. När jag vill leka, då vill Stella vila. Och matte hon vill hellre göra andra saker. Fast leka är vov-viktigt. Och vov-roligt!

I dag när det är kallt inne, då var jag så vov-snäll så jag försökte få matte varm. Ja, när hon sa "Kom Nellie", då tog jag bollen och började leka. Och då var det ju meningen att vi skulle jaga bollen tillsammans, matte och jag. Man blir varm när man springer. Men matte ville inte. Hon väntade i hallen tillsammans med Stella, och så ropade hon "Kom Nellie!". Fast jag kom inte. Jag fortsatte att leka med bollen. Bollen är faktiskt vov-kul! När jag släpper den så rullar den i väg. Och då kan jag jaga den en gång till.

Men efter en stund så suckade matte, och så kom hon och hämtade mig. Och sedan så gick vi ut. Och det var vov-kul ute, och luktade gott på marken. Men dom andra ville inte vara ute så länge som jag ville. Så vi gick hem igen. Snacka om att dom är tråkiga alltså, matte och Stella. Ha det så vovigt! Det ska jag. Jag ska leka med bollen, den mjuka blå. Det är den roligaste!

Det har varit en annorlunda dag i dag. Det känns som om jag har levt instängd i en bubbla. Jag har inte pratat med någon. Och det har varit ovanligt tyst här i huset. (Skönt på sitt sätt, men det har känts öde.) Det enda ljud jag har hört utifrån, är när det har kommit kraftigare regnskurar. Vi har bara varit utanför lägenheten 2 gånger på hela dagen, och då gick vi inte många steg. Jag har försökt kompensera hundarna med lite inomhus-aktiviteter. Tyvärr innefattar dessa oftast lite extra mat, inte bra när jag försöker få dem att gå ner i vikt. De fick bl a var sin "aktivitets-boll" med instoppade torrfoder-kulor i. Så hade de roligt en stund.

Själv har jag druckit några extra koppar te. Jag har varit trött och frusen hela dagen, och jag har (måttlig) huvudvärk. Temperaturen här i vardagsrummet är 20,5°. Det är ju inte kallt, men jag fryser en aning ändå. Om jag hade råd så skulle jag heller ha 22°. (Nu har jag bara i gång det ena elementet i vardags-rummet, så jag skulle kunna få varmare.)

Ingenting vettigt har jag gjort på hela dagen. Tja, jag har rengjort den lilla buren som Lina bodde i innan, och dammsugit upp den värsta skiten från golven. Men jag har inte gjort något alls, av allt det där jag borde göra. Däremot har jag läst tidningarna El Mueble, och Hus & Hem, som båda kom härförleden. Jag läste dem noga, och hade ett tänt vaniljdoftande ljus intill. Över det senare kunde jag värma fingrarna då och då. 

Det är dags att förnya prenumerationen på Hus & Hem, men den kostar 607:- för ett halvår, så om jag förnyar så måste jag i alla fall vänta till nästa pension har kommit (= 19/11). På den spanska tidningen förnyades prenumerationen nyligen, men den kostar bara 29,95 € för ett helt år (fast den är lika tjock som Hus & Hem, och utkommer med lika många nummer). Jag borde förstås inte prenumerera på någon svensk tidning alls (eftersom frakten tillkommer), men det är väldigt roligt att läsa dem. Kanske jag byter ut Hus & Hem en period, mot Leva & Bo, som kommer ut 1 gång i veckan och kostar 104:- per månad vid autogiro (samma pris som den kostar inom Sverige). Men det får bli senare.

I morgon dras mitt lägenhets-lån (amortering + ränta) från mitt bankkonto. Sedan har jag bara 65 € kvar där. Men i dag har jag överfört 100 € från mitt ICA-konto. (Jag hade 1600:- där.) Pengarna kommer fram den 2/11. Så jag kommer att klara mig fram till nästa pension. Om jag bara hade sluppit de där skatte-böterna, så hade allt ordnat sig. Men jag kan aldrig tänka mig att Fiona och/eller hennes revisor kommer att ta något som helst ansvar. Suck! Och inte har svenska skattemyndigheten betalat tillbaka den "dubbel-betalda" skatten ännu. Alltså är jag fortfarande skyldig Gun pengar. Suck igen.

Jag gav fåglarna var sin hirskolv. Jag tror att de behöver lite extra gott att äta en sådan här dag.

   

Jag har också haft lust att äta något extra gott, men jag har inte haft något sådant hemma - och jag ska ändå inte äta sådant. För med "extra gott" så menar jag inte grönsaker, även om jag tycker om grönsaker. Just i dag hade jag gärna ätit varma nybakta grahams-bullar med brieost och isbergssallat på... Nu fick jag nöja mig med bara teet (som jag skulle ha valt att dricka till).

I natt ska det regna och åska. Men det finns en liten chans att solen tittar fram mellan molnen i morgon på dagen. Hoppas det! I så fall vill jag gå en längre promenad med Stella och Nellie. Vi behöver röra på oss alla tre!

Jag har precis ändrat bland mina väder-gadgetar. Jag tog bort Hässelby strand, och så la jag till Hässleholm i stället. (Gun och Dan bor ju båda strax söder om Hässleholm. Och Uno bor inte så långt från Linda i Arild. Jag kan tyvärr inte ha mer än 1 rad gadgetar på skrivbordet.) Men nu kan jag se ungefär hur vädret är hos mina allra närmaste.

Jag har satt på elementet i sovrummet, och så stänger jag av de i vardagsrummet och hallen. Nu ska jag snart ta huvudvärks-tabletter, och sedan ska jag förbereda mig för sängen - fast klockan bara är 20:25. Jag behöver sova!

18-10-31:

                   

Grattis på födelsedagen Anna!

Jag önskar dig en underbar dag!

 

Fiona svarade sent i går, efter att jag hade lagt mig. Hon skrev att hon ska ordna ett möte med revisorn. Hon menar att hon har bevis på att hon har kontaktat honom var gång jag har bett henne, och att om revisorn inte har gjort sitt jobb korrekt, så bör han betala böterna. Det ska bli ett intressant möte! Bra att Fiona ordnar det! Fast revisorn kan ju vägra betala - även om han har gjort fel, och då blir det jag som får betala ändå. Återstår att se. Ett litet, litet hopp har i alla fall tänds. Och jag är glad att det inte är Fiona som har felat. Jag tycker faktiskt bra om henne hur det än är, som person är hon trevlig.

Lena H mailade nyss att det kom 23,4 mm regn de senaste 24 timmarna. Jag har vaknat av att regnet har vräkt ner, några gånger i natt. Nu tycker både hon och jag att det får räcka. Och faktiskt, just nu skiner solen.

Jag fick börja dagen med huvudvärks-tabletter, och med att sätta på elementet vid datorn. Jag har färsk ingefära stående på dragning i tekannan, och ska strax fylla på teblad och låta dem dra en stund. Efter morgon-teet så går vi en runda här i närområdet, hundarna och jag. Senare går vi ner till El Paseo.

Lena H berättade också, att de som vanligt håller på att reparera stranden efter allt regnande. På sikt borde det bli mycket billigare att ordna med vattenavrinning, som avleder vattnet innan det når stranden. Det är ju regn från hela El Campello (som ju ligger på en sluttning) som rinner ner mot havet. Sammanlagt blir det väldigt mycket.

Lena T tipsar om att jag kan göra grönsaks-smoothies. Det har hon börjat med. Då är det mycket lättare att få i sig alla grammen grönsaker, som man bör få i sig var dag. Kvinnorna som skrev Food Pharmacy-böckerna menar detsamma. Jag borde prova! Fast först måste jag röja ovanpå buffén, så att jag får plats med min mixer...

Klockan är 12, men det är bara 17° ute. Stella och Nellie ville sola en stund på balkongen, men jag frös när dörren var öppen - så de fick bara vara där några minuter. Nu står Stella och tittar menande mellan mig och dörren, men jag låter den ändå vara stängd. Jag har hunnit få upp värmen i vardagsrummet till 19,6° och vill hellre ha varmare än kallare.

   

Gurkmeja är ju supernyttigt, men har en speciell smak. Det är varken gott eller äckligt. Blandat med curry, i t ex en kyckling-rätt, så smakar det gott. Nyss drack jag en kopp gurkmeja-latte (på mandelmjölk). Eftersom blandningen innehåller svartpeppar så bränner den lite i munnen, men den är OK att dricka.

Självklart är det billigare att göra sin gurkmeja-latte själv, i stället för att köpa färdigt pulver som jag gjorde (nu när jag ville smaka). Här får ni  ett recept:

Ingredienser, 1 portion:

3 dl havremjölk
1,5 – 2 tsk golden pasta
1 krm kardemumma
2-3 krm kanel
0,5 tsk honung
en klick kokosolja

Golden pasta 
0,5 dl torkad gurkmeja
1,5 msk torkad ingefära
1,5 dl vatten
två nypor svartpeppar

Gör så här

1. Vispa ihop ingredienserna till golden pastan i en kastrull och låt skjuda på låg temperatur i ca 5-7 min. Häll upp pastan i en glasburk med lock och förvara i kylen.
2. Värm upp havremjölk i en kastrull och tillsätt goldenpasta, låt det bli varmt i lugn och ro och det får gärna skjuda någon minut innan du tillsätter honung och de andra kryddorna. Smaka av, kan hända att du vill ha mer golden pasta än jag skrivit i receptet.
3. Häll upp i en kopp eller ett glas.

Tips!
Genom att tillsätta fett och svartpeppar i golden milk så hjälper vi kroppen att ta upp det hälsosamma och verksamma ämnet i gurkmejan, kurkumin. Du kan också tillsätta kokosolja när du gör din golden pasta, ungefär 1 tsk.

Själv skulle jag hoppa över honungen. Osötat är alltid hälsosammare. Och mjölksorten kan man naturligtvis variera. Jag har smakat både sojamjölk och havremjölk nu, och båda är helt OK att dricka (även bart). Blandar man 1 msk i te så smakar man knappast om det är ko-mjölk eller något annat.

Kurera skriver en bra sammanfattning om sötningsmedel (värst och bäst). Se: https://kurera.se/kureras-stora-guide-till-olika-sorters-sotning/. Så vitt jag kan läsa mig till är cyklamat, frukotos, dextros, glukos, sirap och vanligt socker värst. Medan Stevia och Lúcuma, (samt möjligen xylitol, dadlar, och honung i SMÅ mängder) verkar vara bäst. Frukten Lúcuma har jag aldrig hört talas om, men nu har jag googlat. Ni kan t ex läsa mer här: https://www.ravarubutiken.se/lucuma-pulver-raw-eko-250g, där man också kan köpa pulveriserad Lúcuma.

Där står bl a; "Lúcuma är den delikata frukten från ett subtropiskt träd som växer högt upp bland Andernas bergstoppar. Det läckert guldgula fruktköttet har en len och fyllig, sirapsliknande arom som gör sig utmärkt som smaksättare och naturligt sötningsmedel i bland annat glass, smoothies, bakverk och desserter. Men lúcuman är inte bara god, den är dessutom rik på både fiber, antioxidanter, vitaminer och mineraler (C- och B-vitaminer), betakaroten, kalcium, fosfor och järn. Lúcumapulvret innehåller allt det nyttiga och goda från frukten, bara i en mer koncentrerad form".

   

Jag kanske borde köpa hem en påse? (För att ha i reserv om sötsuget övermannar mig...) Men jag vet av erfarenhet, att när jag håller mig borta från alla sorters socker - då försvinner sötsuget helt. Och det är förstås det bästa.

Här i Spanien är det mesta sötat. Bl a sötas all kokt skinka med dextros. Men jag har hittat osötad. Man ska fråga efter den allra naturligaste de har, den utan tillsatser. Då får man en blekare och dyrare skinka. Men 100% skinka. Den är god! I går köpte jag 3 skivor. På fotot nedan har jag ätit en (till frukost i dag). Det vita till vänster är fettet, som jag har pillat av. Det lär (enl LCHF) vara nyttigt, men jag kan inte med den typen av fett - så det slänger jag.
 

Det är inte lätt att äta 100% nyttigt. Jag lyckas inte fast jag försöker. Men jag tror att nästan alla av oss kan bli bättre och duktigare - på att hitta sådant som bygger upp vår kropp, och gör den frisk och stark. Och bättre på att undvika sådant som bryter ner den och gör den klen, fet och sjuk (som t ex socker). Jag övar mig varenda dag! Och övning ger färdighet...

Det har varit soligt i dag, även om solen har gått i moln emellanåt. Men det har blåst kyliga vindar. Hundarna och jag har hållit oss i närområdet, när vi har gått våra promenader. För här har det varit lä - och då har det varit riktigt skönt i solen. Jag har inget element på längre, men har ändå 20,4° i vardagsrummet. Solen gör stor skillnad!

Jag har fortfarande huvudvärk (det är väl min vanliga 3-dagars-migrän). Men numera är migränen inte alls så svår som den var för några år sedan, utan hanterbar. Och huvudvärken försvinner till 80% om jag tar en kombi-kur huvudvärks-tabletter. Skönt att det är något som blir bättre! (Det beror antagligen på att min östrogen-halt sjunker. Min migrän har alltid utlösts av kombinationen stress och hormoner. Försvinner hormonerna, så gissar jag att migränen också försvinner. Jag hade inte migrän innan jag fick barn, men fick när Linda var nyfödd, och hade det sen sisådär ett dussin år. Sedan försvann den, ändå tills jag kom i klimakteriet. Nu ska jag väl snart ha kommit igenom klimakteriet. Så jag hoppas snart bli av med båda "eländena"...)

Pyttelite från min att-göra-lista har jag lyckats utföra. Jag satte upp en liten fågeltavla över min säng. Det fanns ett lagom "tomrum" där den kan sitta, även om ramarna inte riktigt passar ihop.

När jag borrade så satte jag ett kuvert undertill (som jag har lärt mig av proffset Juan Miguel). Då kommer borrdammet där, och ingen annanstans. Det är vänstra "pricken" som visar var jag ska borra. Den högra är bara en blyertsprick, där jag först markerade fel.

Sedan satte jag upp den mintgröna ramen (ännu utan foto) i hallen. (Också där det fanns ett "tomrum".) Där var jag tyvärr tvungen att använda ett betongstift. Men det verkar hålla.

Sedan vill jag absolut ha plats med min lilla "trädgårds-tavla" av Robert Högfeldt. Nu står den på tavel-listen. Kanske jag inte hittar något bättre ställe? Jag vill att den ska synas - för jag gillar konstnärens humor.

Nu känner jag mer för en kopp te (och för att börja läsa boken jag har fått låna) - än för att mäta och borra. Direkt efter teet så går jag nog en runda med mina små. Ännu skiner solen, så det gäller att passa på. Det verkar som om det ska bli mulet i morgon, åtminstone på förmiddagen.

Lina trivs förresten utmärkt i sin nya bur. Än sitter hon och småkvittrar, än provar hon sina nya leksaker, och däremellan så tränar hon att flyga. Hon flyger till högsta pinnen, och sedan ner till en lägre. Var gång ser hon lite förvånad ut, över att hon lyckas. Mio har det OK, men på något sätt tror jag att han trivdes bättre i sin gamla bur. Men han sjunger nu också, så det kan ju inte vara så illa. Däremot sprätter han ut rätt mycket sand och fröskal, eftersom buren har så ovanligt låg kant. När jag får råd, så ska jag köpa några mått-beställda plexiglas-bitar, och binda fast på sidorna och bak på buren (nertill). Då kan det bara sprätta ut skräp på framsidan. Kanske jag kan sätta något runt lådorna på stora buren också. Då skulle det bli lättare att hålla rent.

Jag har hunnit läsa drygt 100 sidor i boken Tango i tabernaklet. Den är trevlig, smårolig och lättläst. Jag har plockat fram 1 av mina vete-värmare. Den värmer jag fingrarna på. Så snart temperaturen sjunker under 20° så blir mina fingrar kalla som is...

   

Det är förstås för att vi nyligen har ställt om till vintertid/normaltid, och det därmed mörknar tidigare, men fast klockan bara är 20:10 - så tycker jag att det känns som om det snart är läggdags. Tja, jag har lite sömn att ta igen sedan tidigare (men har faktiskt sovit hyfsat nästan 2 nätter i rad), så det skadar inte att jag lägger mig tidigt. Men jag väntar nog till kl 21. Så hinner jag läsa ett par kapitel till. 

18-11-01:

Detta visade väder-gadgetarna när hundarna och jag begav oss ner till El Paseo. Det var ju inte särskilt stor skillnad mot Skåne-temperaturerna. (Ser du Gun? Jag lyckades byta till Brönnestad.) Så jag tog på mig jacka utanpå den väst och fleece-tröja som jag redan hade på mig.

Efter 20 minuters promenad blev det för varmt med jacka. Temperaturen hade stigit. (Nu när vi är hemma igen så är det 20,5°.) Det var så skönt på El Paseo, och lugnt till att börja med.

Sådana här färger är det jag vill ha i vardagsrummet; sand och olika blå nyanser.

Vi mötte många bekanta, och stannade då och då och pratade. Bl a så träffade vi Trisha och Tony med lilla Daisy. De har nyligen kommit tillbaka från England, där de tillbringade sommaren. Vi har inte setts sen i maj, så vi hade mycket att prata om.

Daisy var lika tjusigt klädd som vanligt.

En stund efter att vi hade skilts åt, så såg jag "vårt original" liggande på stranden. Hon var helt utslagen och sov. Jag blir illa berörd när jag ser henne. Vare sig hon nu är mentalsjuk, eller missbrukar något, (eller det är en kombination av båda) - så tycker jag synd om henne. Hon ser mer härjad ut för varje år som går. Hon är alltid trevlig mot mig. Hon brukar ropa "Hej, så trevligt att ses!", "Hur mår du?", "Är det bra med hundarna?" och liknande (fast på spanska förstås). Och av mig tigger hon aldrig. Men ofta pratar hon valenciano (tror jag), och då förstår jag inte alls vad hon säger. Sedan måste jag erkänna att jag skäms om jag någon gång pratar med henne. Jag är orolig för att folk ska tro att vi är vänner. (Det är skillnad med Rolf, för han uppför sig alltid korrekt.)

Hon säger att hon inte har några vänner, och jag vet att folk undviker henne, och pratar illa om henne. Folk säger att hon är galen. Jag har sett henne tigga väldigt "aggressivt", vara vulgär, och jag har också sett henne sätta sig och kissa mitt på trottoaren. Om jag hade pratat perfekt spanska, så hade jag gärna pratat lite "djupare" med henne. Och frågat varför hon har hamnat där hon är. (Det märks att hon har en bildning, under den slitna fasaden.) Men det sägs ju att hennes pappa och bror har försökt hjälpa henne. Så jag skulle knappast kunna. Men jag skulle vilja försöka... Jag kan inte hjälpa att jag bryr mig om de udda i samhället, de som inte passar in. De är ju människor som vi andra.

Vi var ute ganska länge, hundarna och jag (1 timme och 45 minuter). Och det kom fler och fler människor till stranden och El Paseo. Det är ju helgdag i dag, Día de todos los santos (= alla helgons dag), Allhelgonadagen i Sverige).

Stella ville bli buren den sista biten hem, så jag bar både henne och jackan på armen. Sträckan vi gick är jättelång, mätt med chihuahua-steg!

Nu har jag stängt av värmen, öppnat balkongdörren, och satt ut fåglarna på balkongen. Lite kyligt känns det att ha dörren öppen (jag har ju datorn precis innanför), men ute på balkongen känns det varmt och skönt. (Som vanligt har jag gråsparvar i vardagsrummet...)

Mitt i prick? Jag räknar heller inte, fast jag gillar matte. Jag går in för det nyttiga, och åt nyss ½ granatäpple.

Om jobbar med min lägenhet i den här snigelfarten, då lär det dröja länge innan den blir klar... Jag har nästan inte gjort något hittills i dag, jag har bara "planerat". Nästan en sådan här dörrlist, att sätta nertill på ytterdörren, köpte jag på Ferrokey, och fick tillsågad i rätt mått. På spanska heter en sådan här burlete (eller cortavientos), men jag har glömt vad den heter på svenska. Vi använder sällan den här typen av list i Sverige, eftersom våra ytterdörrar alltid har tröskel.

Jag beställde en vit, eftersom jag planerar att måla ytterdörren vit (sen). Listen är självhäftande. Jag kan ju inte skruva i min säkerhets-dörr.  Bredvid metall-listen står en påse med gummi-liknande tätnings-lister, som jag ska klistra runt dörrkarmen. Allt detta vill jag göra en dag när det är varmt ute, inte när det blåser iskalla vindar. Så nu hoppas jag på några varma dagar (innan nästa köldknäpp). 

Jag funderar också på att köpa en sådan här typ av burlete/cortaviento:

Jag har alltid tyckt att de är i vägen, och mest samlar smuts. Men faktum är att de gör nytta. De hindrar golvdrag. De är inte så dyra (normalt 10-20 €), men jag vill absolut ha en tvättbar - och då kan de kosta lite mer. Det finns jättefina med hundar på:

Men vitt skulle knappast hålla sig fräscht mer än 4 dagar. Det finns många roliga som liknar ormar, tåg och hus, eller passar i barnfamiljer. Men de är ju bara svårare att hålla rena.

Annars finns det många söta i "hund-modell". (Jag har sett tåligare hundar i skinn - men de är förstås dyrare.)

Jag skulle nog välja en enklare modell, gärna i ganska mörkt tyg, som t ex den nedan. Men inte ens en burlete vågar jag köpa innan jag vet hur det blir med skatte-böterna.  

Annars får jag börja rusta inför den spanska vintern. Det är ju lite ironiskt, att jag fryser så här i Spanien. Men det är ju inte utomhus - utan inomhus (och beror på att väggarna är oisolerade). I dag har jag värmt fingrarna många gånger, på mitt tända ljus (nedan). På fotot fick jag ta bort högra handen, för att hålla i kameran (jag klarar inte att fotografera med munnen). Annars håller jag förstås en hand på var sida om ljuset. Glaset värmer skönt!

Småflickorna ligger på sina varma fällar. Stella sover - men Nellie gnager...

När jag letade burletes på webben, såg jag kudden nedan. Tyvärr fanns bilden bara så här liten. Men jag gillar texten. Det ligger verkligen mycket i den. Att göra saker på ett nytt och bättre sätt, kan leda närmare målet - vilket det än är.  

Enda fördelen med kylan, är att jag nu kan ha tända ljus på kvällarna. Det tycker jag är så mysigt! Det i glaset tog slut, så nu tände jag 3 värmeljus i stället. Dem får jag hålla fingrarna ovanför, när jag vill bli varmare.

   

Fast både Annevi (som jag pratade med i dag på El Paseo) och jag konstaterade - att vi faktiskt sover bättre när det är lite svalare i sovrummet.

Nu sitter jag och läser i Tango i tabernaklet. Boken är trevlig! Fast författarinnan blandar ihop argentinsk tango, med engelsk ballroom-tango, som så många andra som inte dansar tango själva... Men det gör ingenting.

Boken är utläst och klockan är bara 20. I gengäld har jag inte fått gjort något annat. Men boken fick mig på gott humör! Och det är ju bra.

Jag är väldigt förtjust i mina små flickor. Jag blir varm om hjärtat när jag tittar på dem. Det är ju också bra! Nu ska jag kela en stund med dem, för ännu är det lite för tidigt för sängen. Håll tummarna för att jag vaknar full av arbetslust i morgon!

18-11-02:

Man får sällan allt man önskar... Jag vaknade efter att ha sovit ganska dåligt (många vaken-perioder) - och frös. Hundarna viffade och uffade lite försynt, och påpekade att klockan faktiskt var 8. Jag lyfte på täcket, men det kändes motigt att gå upp, eftersom det bara var 17,9° i sovrummet. Men det var ju dags...

Jag klädde mig i dubbla (och 3-dubbla) lager. (Jag har ett varmt linne under fleece-tröjan, och sockor i inneskorna.) Eftersom jag har satt upp håret med en klämma, så frös jag i nacken - men då satte jag på mig en liten sidensjal.

   

Ser ni att jag inte är lika tjock längre? (Bara om låren, som vanligt.) Eftersom jag var orolig att jag skulle ha gått upp i vikt, nu när jag inte har räknat kolhydrater (och faktiskt stoppat i mig ½-1 ruta 85% choklad som efterrätt, nästan varje dag) så vägde jag mig i morse. Men vågen var snäll och visade inte mer än 50,9 kg och 21,5% fett. Fast jag har fortfarande 2,9 kg och 1,5% fett kvar till målet .

Morgon-promenaden gick vi bara runtom kvarteret. Solen tittade fram mellan molnen, men det var ändå bara 17,5° ute. Jag drack varmt te innan vi gick, men tog en kopp varm gurkmeja-latte när vi kom in igen. Jag höll båda händerna runt om muggen medan jag drack, för att tina upp fingrarna. Jag har rysligt dålig blod-cirkulation i fingrarna (Raynauds syndrom), och frös som om det var minusgrader. Fingrarna är som is även inne, fast här nu har hunnit bli 19,4°.

Det vore en dröm att ha så gott om pengar, att jag kunde låta alla elementen vara på dygnet runt. Då skulle jag inte behöva frysa. Eller (ännu hellre) ha så gott om pengar att jag kunde isolera lägenheten! Men jag klagar inte, jag bara konstaterar - att här är kallt. (Dock inte lika kallt som i förra lägenheten.) Nu har ju kylan kommit en dryg månad innan den brukar komma - så jag var inte beredd. Hoppas att vi får några varma dagar till, innan den spanska vintern börjar på riktigt.

Ännu får fågelburen vara inomhus, och troligen blir det inte varmt nog för att rulla ut den på balkongen i dag. Ser ni vem som sitter utanför, och längtansfullt tittar in?

Jo, lilla fröken Gråsparv...

I går kväll öppnade jag ett "platt paket", som jag hade slagit in min gamla anslagstavla i före flytten. Där låg också affischen nedan. Den kommer jag inte att få plats med, men jag gillar både texten och blomkransen!

Och nedan ser ni anslagstavlan (som har många år på nacken). Den kommer jag förstås inte heller att få plats med. (Och inte min fina magnetiska white-board-tavla heller, så den har Erik fått.)

Nedan kan ni se närbilder på några av texterna. Levnads-reglerna nedan (som jag textade med tusch och textmall när jag var 15-16 år, originalet i färg med rosa blommor och gröna blad) borde jag kanske skriva av på datorn, skriva ut, rama in, och sätta upp synligt. Kanske texten kan få plats i den tomma mintgröna ramen i hallen? Eller i en tom gul ram som jag har tänkt ha i köket? Jag har gärna de här reglerna där jag kan se dem. För jag vill gärna försöka leva efter dem. Det som jag har svårast för, är att glömma ont innan det har bitit sig fast. Där lyckas jag inget vidare. Med resten gör jag så gott jag kan.

   

Den lille figuren nedan är en "lycko-gubbe" som Johan gjorde åt mig när han gick på dagis! Den ska jag behålla. I många år hängde den i min bil. Så liten som den är, så hittar jag säkert en plats till den. Den är förknippad med många minnen...

Min att-göra-helst-bums-lista är precis lika lång som vanligt. Det vore frestande att göra som hundarna, men så kan inte människor göra - utan att få dåligt samvete...

Fel-prioritering? Jag började med det roligaste först. Tyvärr var alla de vackraste typsnitten för breda för ramen, och jag fick ändå fylla ut med den indiska dikten för att texten skulle passa ett stående format.

Nedan ser ni resultatet. Nu kan jag lätt läsa de tänkvärda orden - så ofta jag vill!

Jodå, några punkter på listan kan jag bocka av. Jag har satt upp skylten nedan på en garderobsdörr (med 2 pyttesmå skruvar).

Och så har jag satt fast den vita gummilisten (som skulle sitta i skarven mellan dörrarna) på hörn-garderoben. (Listen var självhäftande.)

Så här blev det:

Jag skruvade fast en skruv i min sovrums-dörr, och hängde min lilla tavla med björkar där. Det ska nog hålla (fast dörren är ihålig).

Jag satte texten nedan, i den gula ramen som ska stå i köket. Jag gillar andemeningen! (Jag har en hel mapp med små bilder, foton och texter. Jag vill få plats med fler. Men resten kan vänta tills jag är mer färdig med annat.)

Och så satte jag upp min lilla mint-färgade mini-dörr med häftmassa på väggen. Jag tycker om saker som får folk att haja till, och som tilltalar barn.

Jag har lite "tillbehör" till dörren, men dem ska jag inte använda. Det vore alltför opraktiskt. Men kanske jag tillverkar en liten trappa/stege att fästa på golvlisten längre fram. (Något "platt".) Så att den som bor där inne har lättare att ta sig upp till dörren... Men det får vara något som inte är i vägen när jag städar.

   

Affischen nedan tycker jag mycket om. Inte för bildens skull - utan textens. Men den kommer jag förstås inte att få plats med. (Möjligen skulle jag kunna sätta fast den med häftmassa på en av garderobs-dörrarna.) Formatet är udda, så inga ramar passar. Jag köpte den här och en annan med text, när jag var ganska ung. Den andra har Jenni inramad på väggen.

Jag nöjde mig med att skanna in texten, och sätta i den (fd) tomma ramen som står på tavellisten i hallen. Det blev så här:

Det är roligt att solen skiner ända in i vardagsrummet så här års! Synd bara att jag har så stökigt...

Jag har glömt att berätta att chokladkakan med 100% kakaohalt som jag köpte på El Corte Inglés var riktigt god. Den smakar bättre än någon annan 100-procentig som jag har smakat. Jag har ätit 2 rutor. Det står "Fino de aroma" på den. Om den inte hade varit så dyr (har för mig att den kostade drygt 3 € för 50 gr) så borde jag kanske gå över till den sorten. (Men som jämförelse så kostar Mercadonas goda 85%-iga bara 1,05 € för 200 gr.)

Jag hade tänkt gå ner till förrådet med några saker i dag. Men så har himlen sett ut som om det skulle kunna komma regn, så jag har inte vågat. Det är saker som inte tål att bli våta. (Det har varit 50% risk för regn, enl prognosen.) Kanske jag kan i morgon? Det verkar bli finare väder då.

Nu bör mina små flickor och jag gå ut en liten runda, innan det blir för mörkt. Solen är på väg ner.

Jag kan tyvärr aldrig se solnedgången från balkongen, för den går ner precis bakom de höga husen Cinco Torres. Men jag ser färgerna på himlen. 

18-11-03:

I går gjorde jag som spanjorerna gör. Jag tog en av mina morgonrockar utan på alla de andra kläderna. Och då frös jag inte alls. (Bara om fingrarna.)

Sedan satte jag mig i läsfåtöljen med hundar, läsglasögon och en ny bok. Ännu en om ett strandcafé (det är tydligen modernt att skriva om sådana). Den visade sig vara lättsam och trevlig den här, och jag hann läsa nästan halva boken innan läggdags. (Fast för all del. Jag la mig en timme senare än vanligt...)

Den uppmärksamme läsaren noterade säkert att det fanns två "krokar" ovanpå min sovrums-dörr. (Se fotot med lilla björk-tavlan ovan.) Så här ser det ut på baksidan av dörren:

I dag har det verkligen varit härligt väder! Jag mår så BRA av klarblå himmel! Av allt ljuset! Och dessutom tycker jag att det är SÅ vackert! Jag frös inte ens, fast jag hade knutit jackan om midjan. (Inte ens om fingrarna.) Som varmast har det varit 20°, och i havet är det fortfarande 23°.

Vid det lilla strand-gymmet höll Erik på att träna armarna (med en massa pull ups), medan Irina klättrade runt. (Själv orkar jag f n inte göra en enda pull up, om jag inte får ha kvar tårna i marken. Men jag har för avsikt att träna upp mig. Kanske inte så jag orkar 100 i rad precis, men 2-3 i alla fall...)

Fast när de såg mig och hundarna, så kom de fram till oss. Och sedan satt vi på muren och pratade ett bra tag. Irina tycker om att klappa hundarna, särskilt Nellie (eftersom hon är minst och mjukast).

När vi hade kommit hem igen så började jag packa gröna kärran, med sådant som jag skulle köra ner till förrådet. Flera olika hyllplan bl a, som jag senare ska bygga hyllor av. Men jag skjuter på snickrandet. Jag måste försöka röja här först, så att det kan börja likna ett normalt hem.

På väg till förrådet passerade jag platsen där de har rivit alla trapporna som fanns där innan. Vi är många som undrar vad det ska bli där sen. Trappa? Väg? Ingenting? Men de har rivit upp det lilla torget också, det nedanför de röda husen som skymtar nere till höger. Ska de lägga nya plattor? Tja, det ger väl sig. Ett stort arbete är det i alla fall.

På fotot nedan är jag framme vid förrådet. Det ligger in till vänster, men jag lastade av där det var bäst plats.

Det börjar se ganska fullt ut i förrådet, men det är fortfarande helt tomt rakt innanför dörren. Där håller jag tomt, ifall Lena H skulle vilja ställa något där. Jag behöver inte hela ytan själv, inte Ulf heller. När jag längre fram tar ner min nyköpta lagerhylla till förrådet, då kan nästan allt stå i hyllorna, och då kommer det att se rymligare ut. Nu lät jag den gröna kärran stå kvar i förrådet, men jag tog hem den mindre silverfärgade i stället. Det är bra att ha en kärra hemma, men den gröna tog lite för stor plats.

På hemvägen gick jag inom Mercadona, där jag bl a köpte grönsaker, Kefir och färska blåbär. Bären har vi redan smakat på, hundarna och jag. De fick vars 2. Bär är nyttigt för hundar också.

Nu borde jag förstås göra en ryslig massa av sakerna på att-göra-listan. Men det tänker jag inte. Jag tänker sätta mig och läsa. Lite roligt vill jag ha, så här en lördagskväll. (Klockan är visserligen bara 16:30, men börjar jag nu så hinner jag läsa ut boken innan klockan blir för mycket.) Ännu har jag inte behövt sätta på något element. Här är 20,8° ändå. Bra - så sparar jag pengar.

Klockan har hunnit bli 20, och boken är utläst. Jag tyckte om den! Det är trevligt att läsa feel-good-böcker. På baksidan står att författarinnan Lucy Diamond planerar att skriva ytterligare 2 böcker om Evie och hennes strandcafé. Som sagt, det är populärt att skriva om strandcaféer i Cornwall...

Men jag tycker om att läsa om Cornwall. Mitt intresse för det brittiska greveskapet Cornwall började med att jag som 10-12-åring plöjde samtliga Fem-böcker av Enid Blyton. Drygt 20 år senare läste jag Snäcksamlarna m fl av Rosamunde Pilcher, samt hennes bok om Cornwall = Rosamunde Pilchers värld.

Jag besökte Newquay i Cornwall  sommaren 1970 (när jag var 18). Jag liftade dit (ensam), och sov i mitt medhavda tält, något annat hade jag inte råd till. Jag minns att jag tyckte där var vackert, och att jag blev så förvånad över tidvattnets oerhörda kraft. (Vi har ju inte mycket till tidvatten i Sverige, men i Newquay skiljer det hela 5 meter mellan ebb och flod.) Det enda jag inte gillade var att det stod skyltar med "privat" överallt. Jag var ju van vid vår svenska allemansrätt. Samhället var betydligt mindre på den tiden, än på fotot nedan. Men klipporna var lika branta.

Det skulle vara roligt att åka dit igen, som vuxen, men då skulle vilja se betydligt mer av greveskapet (och så skulle jag föredra att ta tåget, och bo på hotell). Fast det lär jag aldrig få råd till. Tur då att jag kan läsa böcker som utspelar sig där. Man kan resa i fantasin också!

Resan 1970 är den enda som jag har gjort till England. (Jag har aldrig haft råd att resa, fast jag har velat.) Men när jag jobbade till sjöss några år, på lastfartyg (Gorthons rederi), då gick vi till Erith några gånger. Erith ligger längs Themsen ca 2 mil öster om London. Att jobba till sjöss är ett bra sätt (fast hårt) att resa "gratis". Men vi jobbade 7 dagar i veckan, så jag hann inte se så mycket. Men en gång seglade vi till Philadelpia i USA och Québec i Canada. Det var ju spännande. Dit skulle jag aldrig ha kommit annars.

Förresten har jag aldrig varit så smal som under min tid till sjöss. Jag vägde 44 kg. Jag är ju sjösjuk! När det gungade så kräktes jag var 20:e minut, utom på natten när jag sov. Men det är verkligen ingen hälsosam bantnings-metod, och ingen särskilt rolig heller...

På förmiddagarna städade jag befälens hytter. När det var sjögång så började jag med att kräkas i toaletten. Sedan rengjorde jag toaletten, resten av badrummet, städade hytten och bäddade sängen. Därefter gick jag vidare till nästa hytt, kräktes i toaletten etc. Det svåraste var när jag skulle servera de högsta befälen mat. Att må illa och känna matlukt går inte riktigt ihop. Jag kräktes diskret (hoppas jag) i pentryt precis innan, tvättade mig, och serverade sedan maten. Men det var ju bara då och då som det var sjögång! Ibland låg havet spegelblankt.

18-11-04:

I dag är det en sådan dag, när det är varmare ute än inne. Det är inte alls ovanligt på vinter-halvåret, när man bor i oisolerade hus. Det har varit 21° och soligt ute (och knappt 20° inne). Fåglarna har fått vara på bakongen sedan 10-tiden, och jag tar nog in dem framåt 17-tiden. Hundarna och jag gick vår El Paseo-promenad redan på förmiddagen (när där är lugnast). Sedan har vi gått runt häromkring. (Kameran har fått stanna hemma. Jag har helt enkelt inte haft lust att fotografera i dag.) Ytterligare en promenad är inplanerad, också i närområdet.

Annars har det inte varit någon fart på mig. Jag vaknade kl 05, och började grubbla på skatte-böterna och en massa andra problem - och kunde inte somna om. Det är dumt att grubbla. Det leder ingen vart. Så det ska man inte...

I dag hittade jag en bunt tidningar till, så dem sitter jag och bläddrar igenom nu. (De är 15 heminrednings-tidningar från 2017, som låg under annat i lagerhyllan.) Jag ska fråga Lena H om hon vill ha dessa också.

I går när jag staplade de prydnads-kuddar som jag har på sängen, och "toppade" med överkastet - så bestämde jag mig för att det är precis lagom många kuddar nu (8 små och 1 stor). Jag ska inte ha fler, fast det skulle få plats fler på sängen, och fast jag gärna vill använda fler av mina kudd-fodral. För kuddarna ska ju gå lätt att stapla i karmstolen på kvällen, när jag "bäddar av". Det får inte vara någon risk att traven rasar på natten - och kanske hamnar mot elementet (som inte får övertäckas). Däremot kommer jag nog att byta ut 2-3 av kuddfodralen - sen. Det tycks som om allting (särskilt allt som är roligt) ska göras "sen" eller "längre fram"...

Om jag hade jobbat effektivt varje dag, hela dagarna, så skulle här ha varit klart för länge sedan! Oftast är det mentalt som jag är trött, sällan fysiskt (möjligen sömnig). Nåja, det är ju bättre att jag bläddrar igenom tidningarna i dag (och sen ger bort dem) - än att jag inte gör någonting alls.

Det viktigaste vore annars, att tömma lagerhyllan och bära ner den till förrådet. Men för att kunna göra det - så måste jag gallra ut ca 40% av mina kläder. För det är i garderoberna som de filtar, kuddar och dynor som nu ligger på hyllan - ska ligga sen. (Ordet "sen" igen...)

I morgon ska det troligen bli regn hela dagen. Då borde jag kanske gallra ut kläder? Det kommer att ta tid, eftersom jag måste prova alla shorts, långbyxor och kjolar. (Tröjor och liknande är mer flexibla, så där kan jag nog gå efter färg, sort och rimligt antal - strumpor och underkläder likaså.) Men mycket jobb blir det - och kläderna tar stor plats under själva sorterings-arbetet. Men visst vore det bra om jag får lust och ork redan i morgon!

Hundarna tycker att jag är ur-tråkig, som bara sitter och tittar i gamla tidningar. (Jag har fått en hel del inspiration.) Så jag tyckte att de skulle få ha lite roligt. Nu har de lekt "nosa-rätt-på-godis-leken" en bra stund. Jag tar vanligt torrfoder, av någon nyttig sort med små kulor. Sedan går jag raskt fram och tillbaka i lägenheten och lägger 1 liten kula här och 1 annan där. Kanske en på nedersta hyllplanet i bokhyllan, en annan ytterst på en stol, en 3:e på golvet, en 4:e på en lampfot, en 5:e i en hundsäng etc. Sedan rusar hundarna runt som galningar och nosar - och blir överlyckliga när de hittar en liten torrfoder-kula. Vissa har jag lagt så högt upp, så de måste stå på bakbenen och försöka putta kulan närmare munnen med en framtass. Det är roligt att titta på dem. De ser så lyckliga ut. 2 kulor har de ännu inte hittat. Kanske någon av dem hittar dessa först i morgon?

Klockan är snart 20, och jag har bara 3 tidningar kvar. 

18-11-05:

Stort grattis på födelsedagen Lena T!

 

 

Åh så modern jag är i dag! Jag lägger ut "dagens outfit" på min blogg. En del unga tjejer som gör det, har flera hundra tusen läsare. (Själv har jag i snitt 80 läsare (med olika IP-nummer) som dagligen läser min blogg. Det tycker jag är mycket!) Fast det ska nog vara en annan typ av outfit än min. I dag (upptill) bomulls-polojumper + tjock stickad acryl-tröja + tunnare ylle-väst. (Jag är som is om fingrarna, men annars är jag bara kall om nacken, eftersom jag har hästsvans i dag.)

Eftersom det bara var 17,7°i sovrummet i morse, så har jag ännu inte påbörjat kläd-provningen. Men jag har satt på alla element (utom 1), så kanske kan jag gå igenom några kategorier. Klänningar och kjolar har jag inte så många. När det gäller byxor och shorts är det egentligen för många olika storlekar, inte för många inom var storlek. Men linnen, T-shirts och tröjor - dem har jag på tok för många av. Så mycket omväxling behöver jag inte.

När jag gallrade ut förra gången (det var ju inte länge sedan) så la jag in alla plagg i travar på hyllorna. Höga travar, så att man inte kan plocka ut det understa plagget, utan att allt rasar. Inte prydligt på Marie Kondo-vis, som jag ska göra härnäst. Ja ni ser nedan, det hjälper ju inte att jag har färgsorterat...

   

Så visst har jag lite att pyssla med. Om jag kan tömma motsvarande 1 av mina 6 garderober - då kan jag få in med det som nu ligger på lagerhyllan i den. Men jag vill inte ha proppfullt i de andra. Inte värre än det är - utan bättre. Alltså måste jag gallra ut en hel del. Suck! Jag börjar i dag, så får vi se hur långt jag kommer.

Ännu har det inte börjat regna ute (fast det är ganska grått). Hundarna och jag har gått en halvlång promenad. Hoppas vi kan gå minst en till i uppehållsväder. 

Jag har börjat, med det lättaste - tjockare tröjor. (Dem behöver jag inte prova.) Nedan kategorin blått - materialsorterat: fleece + bomull + syntet. Eftersom jag dessutom har en del blå koftor, så kan jag redan nu dra slutsatsen att jag har för många blå tröjor!

Nedan rosa, samt övriga färger. Jag har färre rosa än blå (fast 2 rosa ligger i tvätten). 

   

Ändå är det inte "bara att". Tvättunnan är ovanligt full, och jag måste ha koll på vilka plagg som ligger där.

Alltså satte jag igång en tvättmaskin (snabb-programmet), och kommer att tvätta ytterligare en (jag färgsorterar när jag tvättar). Jag ska bara tvätta "kläder", inte handdukar och underkläder. Nu blir jag ju tvungen att hänga allt på tork inomhus (p g a vädret), så det kommer att ta tid innan allt har torkat. Men jag kan i alla fall se plaggen, och räkna in dem i min samlig.

Jag tänker lägga allt som jag gallrar ut i läs-fåtöljen. (Jag kan sitta vid matbordet och läsa.) Men var ska jag lägga det som jag ska behålla, medan jag sorterar resten? Ingen aning! Jag tänker vika plagg på matbordet, fast Mios bur står där (för ruggigt ute) - vilket inte är idealiskt i sammanhanget. Nåja, nu har jag börjat i alla fall. Igen!

Hundarna och jag har just varit ute och blivit våta. Jag tittade noga innan vi gick, och såg att det inte regnade. Men vi hade bara hunnit ½ kvarter när det började. Jag försökte gå lite till, och Nellie var som vanligt med på noterna - men Stella vägrade gå. Så vi gick hem igen. De hann i alla fall kissa var sin skvätt, och nosa lite grann. Och jag fick ju lite frisk luft jag också.

Nu har jag hunnit gå igenom kategorierna; Tjocka tröjor, koftor, tröjor med ¾-ärm, T-shirts, piké-skjortor och linnen. Så här mycket har jag gallrat ut hittills:

En gång var jag tvungen att prova. Jag hade nämligen 2 tröjor som var nästan likadana, så när som på några små detaljer. Jag valde den vänstra för att ärmarna inte är fullt så långa på den modellen. Det högra fotot blev suddigt, men ni kanske kan se att ärmen räcker ner till fingertopparna. Annars var egentligen den tröjan aningen snyggare - men nu är den utgallrad.

   

Jag har gallrat ut 3 av plaggen som hänger på tork-ställningen också, men de måste ju torka innan jag kan lägga dem i läs-fåtöljen.

Det är SVÅRT att gallra ut! Jag har inga "dåliga" plagg kvar, inga som jag inte tycker om. Nedan ser ni hur mycket jag har behållit. Det är ca 70% av vad jag hade. Jag hoppas att det inte är alltför många plagg. (Jag vet att jag borde ha gallrat ut ytterligare 10% - egentligen.) Det ger sig när jag ska lägga dem snyggt och prydligt i garderoberna sen. Fast jag ska tömma garderoberna helt först, för jag tänker flytta några garderobs-stänger, hyllplan och backar först. För att det ska passa bättre, sen när jag Marie Kondo-ordnar. Jag funderar dock på att hänga mina koftor på galgar. Då syns det lättare vilka plagg som är koftor, och vilka som är tröjor. (Några liknar varandra.) Sedan jag köpte min hörn-garderob, så har jag ju fler garderobs-stänger. Just nu har jag en 50 cm's stång helt tom.

   

Det ska bli roligt sedan när allting hänger och ligger snyggt och prydligt. Men kanske det inte blir i dag. Det tar sin lilla tid det här.

I mina 2 nya hörn-garderober, och den garderob som jag använder som linneskåp - är det lika fullt som vanligt. Men de andra garderoberna är nästintill tomma. Jag förstår att jag måste gallra ut ännu en omgång väskor också (alla kategorier). Jag har 2 backar fulla, och 2 kommer nog att gå åt även sedan. Men nu är de så överfulla att de nästan fastnar - så ¼ bör jag gallra ut. Det är bra väskor! Men gallra väskor ska jag vänta med till i morgon. Det jag har kvar nu är knäkorta byxor, långbyxor, badkläder, underkläder, och strumpor. Och så ska jag för säkerhets skull titta bland klänningar, kjolar och fin-blusar/toppar också, men jag tror inte att jag har för mycket av de sorterna.

Bland mina shorts gallrade jag ut ca ⅓, utan att prova. Så kanske jag har råkat behålla något par för stora, och något par för små. Det märker jag nästa sommar. Jag orkar inte prova alla långbyxor heller. Jag håller dem mot mig och chansar. Det är ju trots allt så, att jag väger 3 kg mer än vad jag har tänkt göra sen. Och 3 kg kan göra skillnad på uppåt 1 storlek i kläder. Jag får väl prova på riktigt, när jag har bantat klart.

I dag kom mitt första nummer av Leva & Bo. Det var länge sedan jag skrev att jag ville prenumerera, men det har hakat upp sig. Jag ska ju betala via autogiro, och få 1 nummer i veckan för bara 104:- per månad - hit till Spanien. (Samma pris som en prenumeration i Sverige!) Det är billigt, för ett lösnummer kostar 31:-. Fast ännu har jag inte betalat något. De har skickat ut en lapp som jag ska fylla i mitt bankkonto-nummer på, samt skriva under - men den har jag inte fått än. Den bör komma nu i veckan. 

Nu slutar jag i gengäld att prenumerera på Hus & Hem, trots att jag tycker att den är bra. Jag har inte råd. Det är dags att förnya prenumerationen nu, och den kostar 607:- för 7 nummer, eller 1246:- för 15 nummer. Leva & Bo kostar ju lika mycket per månad - men jag får 4 gånger så många tidningar för summan (och ca 3 gånger så många sidor att läsa). Så jag ska prova några månader, och se hur pass bra jag tycker att tidningen är. Och så har jag nyligen förnyat prenumerationen på billiga El Mueble, som kommer 1 gång i månaden. Jag gillar hem-inrednings-tidningar och skulle gärna läsa några till. Men det får räcka så här. Man får rätta mun efter matsäcken...

Jag har inte hunnit titta i Leva & Bo ännu. Jag måste gallra vidare. (Klockan är 18:30, och jag bör hålla på minst 1½ timme till.) Det slog mig, att nu när jag har fyllt karmstolen med kläder som jag ska behålla - då har jag ingenstans att lägga överkastet och säng-kuddarna i natt. (Men kanske jag kan stapla dem på en av stolarna vid matbordet?) Förresten är det bara de 2 fleece-tröjorna som har blivit torra, resten av tvätten är fortfarande våt.

18-11-06:

I dag har jag haft trevligt besök! Kjerstin kom och hälsade på, och vi har suttit och fikat och pratat några timmar. Det var första gången som vi träffades i verkligheten! Vi har varit mail-vänner ett bra tag. (Kerstin hittade mig via min blogg.) Kerstin och hennes man har tidigare bott i Spanien (bl a i San Juan och Valencia), men har de senaste åren bott i Portugal. Men förra veckan så flyttade de till San Juan igen. De har saknat Spanien.

I dag tog Kjerstin Tram till El Campello, där hundarna och jag mötte vid stationen. Jag bjöd på te, ost, paprika, tomat och nötter. Kanske inte den perfekta bjud-maten, men det var vad jag hade hemma. Det var trevligt att träffas på riktigt! Och vi hade mycket att prata om. Nu när vi plötsligt bor nära varandra, så kommer vi förstås att träffas fler gånger.

Det är ju tur att Kjerstin följer min blogg, och vet hur stökigt jag har här. För det ger ju inte det bästa intrycket, när jag utöver det vanliga stöket, dessutom har travar med kläder överallt. I morse sorterade jag alla mina små-plagg i lådor på sängen (allt mellan sjalar, strumpbyxor, behåar och badkläder).

Nu ska jag ta en kategori åt gången, och försöka gallra ut 30-50%. Jag har t ex 6 sport-behåar. (Ni vet sådana där "pansar-varianter" som håller allt på plats.) Om jag så småningom börjar gå på gympa 3 gånger i veckan - då kan jag behöva 3 olika. (Så jag kan slänga behån i tvätten när jag har haft den en gång, eftersom jag brukar svettas, men ändå inte behöver tvätta mer än en gång i veckan.) Men 6 st behöver jag inte.

Jag har mailat med Ana (som brukar passa hundarna). Hon har ungefär samma storlek som jag, och tog en del förra gången jag gallrade ut kläder. Nu har vi kommit överens om, att när jag är klar här, då ska hon komma och hämta allt. Sedan kan hon i lugn och ro prova hemma, och ta vad hon vill ha. Resten kan hon ge bort till sina väninnor, eller skänka till någon av välgörenhets-affärerna. Det blir bekvämast för oss båda.

Klockan är 16. Nu måste jag sätta fart med allt jag har på sängen. Den måste ju vara tom innan läggdags...

Klockan 20 var jag klar, och jag har gallrat ut några väskor också. Jag tycker själv att jag har lyckats gallra ut en hel del:

Om det räcker återstår att se. I morgon ska jag flytta om garderobs-inredningen (vilket tar ett tag eftersom allt ska skruvas loss - och sedan skruvas fast igen). Och sedan - då ska jag lägga och hänga allt så snyggt och prydligt i garderoberna. Om allt får plats så kommer det att gå bra. Det är när det blir för trångt som det kan bli rörigt.

Det finns de som har MYCKET FLER kläder än jag någonsin har haft. Det såg jag på Westwing i dag. Nedan ser ni den italienska modeikonen Chiara Ferragni, som tydligen är väldigt populär på Instagram.

Hon har ett jättestort rum att ha kläder i, och då behöver hon inte ens lägga dem prydligt på Marie Kondo-vis - de får plats ändå. Men som ni ser, så spelar hon i en helt annan division än jag...  

   

Westwing skriver att hon alltid handlar sina möbler hos dem. Men jag har en känsla av att de skänker henne möblerna - i reklamsyfte. (De kommer ju med på Instagram-fotona...) I dag sålde de förstås möbler i guld och plysch. (Jag tycker det är snyggt i rätt miljö - men jag skulle inte vilja ha det själv.)

Hoppas nu att Ana kan hämta allt utgallrat redan i morgon.

18-11-07:

Grattis på födelsedagen Lena H!

På förmiddagen hängde jag mina kläder i ordning, de som ska hänga på galge alltså. På den översta stången hänger jackor, västar (ytterplagg) och koftor. Och på nedre stången hänger långbyxor, knälånga byxor och västar (inomhus-plagg). På golvet nedanför kan jag ställa en rad skor, eller något annat.

I garderoben längst t v hänger klänningar och kjolar, i den i mitten hänger blusar och toppar, och som ni ser - så har jag fortfarande 50 cm tom stång. Jag vet inte om jag ska hänga något där. Det är lättare att få överblick när plagg hänger, och de håller sig slätare. Men de tar större plats. Nu ska jag först flytta om några av backarna och ordna i dessa.

       

Men först firade vi Lenas födelsedag! Hon bjöd mig på 100 Montaditos! Det borde ju ha varit jag som bjöd henne, och det hade jag planerat att göra. Men det var innan jag betalade den sista räntan till skatte-myndigheten. Nu får jag inga pengar förrän den 19:e...

Ovan utsikten från restaurangen. Vi hade våra hundar med oss, vilket hundarna uppskattade! (Och jag hade med lite hundgodis för att ytterligare förgylla tillfället.)

Jag fotograferade Lenas mat. Hon valde sin favoriträtt calamares (bläckfisk). Jag glömde fotografera min mat. Tja, det är svårt att fotografera, försöka äta, och samtidigt hålla 2 hundar på behörigt avstånd från mattes mat. Jag hade valt 3 små bocadillos, 1 med ost och tomat, 1 med köttbullar och 1 med kyckling och aioli. Jag glömde i hastigheten (när jag beställde) att man får ett litet vitt bröd med varje "pålägg". Jag åt 1½ av de små bröden (fast jag inte borde), och de var väldigt knapriga och goda.

Eftersom Lena ser söt ut på alla 3 fotona jag tog, så kunde jag inte bestämma mig - utan visar alla.

På håll såg vi en av fiskebåtarna som hade en "fisk-odlings-bassäng" på släp. Den skulle förmodligen in till hamnen för att repareras.

Häromdagen satte kommunen upp jul-belysningar på lyktstolparna längs El Paseo. Både Lena och jag tycker att det är onödigt tidigt. (Fast de kommer nog inte att tändas förrän den 1:a december.)

Sedan har det kommit nya skyltar här och var på stolparna. Där står (översatt): "Den här lyktstoplen kostar 600 €. Urinen från ditt husdjur förstör den. Tack för samarbetet." De har ju uttryckt sig på ett trevligt sätt. Och jag vet att stolpar kan rosta sönder så nertill (urin fräter), att de en dag bara viker sig och ramlar ner på marken.  Det kan förstås vara farligt. (Utöver vad det kostar att ersätta stolpen.) Hoppas nu att hundägarna (speciellt de som har stora hanar) hörsammar uppmaningen! Små tikar, som mina, lyckas aldrig kissa på stolpar och väggar - fast de också försöker.

Lena, jag och hundarna promenerade en bit tillsammans. Men när Lena kom till Calle Colón så valde hon att gå hem. Kassen med tidningar som hon hade fått av mig, var nämligen tung att bära på.

Nu måste jag sätta fart med att organisera alla de kläder som jag har travat på sängen! Jag har 4 timmar på mig till läggdags.

Jag har jobbat på, men det syns inte på sängen. Den är (nästan) lika full fortfarande. Och nu är klockan 20, så jag förstår att jag inte hinner bli klar i kväll. En liten stund till kan jag hålla på, men sedan får jag flytta in allt i vardagsrummet över natten. Det tar tid - att göra saker ordentligt.

Hoppsan! Jag hade fler skor än jag trodde! Det såg väldigt MYCKET ut när jag la ut alla bredvid varandra på golvet. Jag gallrade raskt ut 5 par (bättre än inga) + de 2 par gäst-inne-skor jag hade sparat. Gästerna får ta med egna inneskor, om de vill slippa frysa om fötterna på vintern. Jag har helt enkelt inte plats! (De gäster som har storlek 36, som jag, får förstås låna mina!)

Gummi-stövlar och grova skor, ställde jag på golvet i hörn-garderoben. Resten har jag lagt i totalt 4 backar, i garderoben bredvid.

   

En back med dans-skor och högklackat, en med flip-flops och sandaler, en med "tunnare promenadskor", och en med inneskor och anti-halk-sockar.   

   

Jag satte ett hyllplan under mina blusar, och där la jag alla mina skärp (i 2 fack-indelade-plastlådor). Nu kunde jag också konstatera, att trots att jag har många skärp - så har jag bara har ett enda ljusblått skärp, och det är väldigt smalt. Alltså går jag nog till marknaden nästa onsdag, och köper ett ljusblått läderskärp för 5 € (likadant som det beiga jag köpte härförleden). Det kommer att passa bra till mina jeans! 

På den tomma klädstången hängde jag upp mina tjockare långärmade tröjor. Men som ni ser så måste jag flytta ner hyllan under 1 dm. (Och flytta backen under hyllan till garderoben bredvid.) Men det gör jag i morgon.

I en låg back med fackindelning, la jag mina kort-sockor - hoprullade på Marie Kondo-vis.

Fack-indelning är bra, men jag har inte fack så det räcker. Till vänster några från Ikea som är avsedda att passa i garderobs-backarna, till höger 2 lådavdelare. Jag har också en Ikea-variant som man klipper till. Jag ska vika några T-shirts först, och se hur stora fack de behöver. Men det blir morgon-dagens jobb. 

   

Jag har en sådan där "vik-mojäng" i plast, som man använder när man vill vika alla skjortor och tröjor - så de blir precis lika stora. Sedan rekommenderar Marie Kondo att man viker dem en gång till (när man har dragit ut plast-mallen) och ställer plaggen på högkant i lådor och backar. Då ser man lätt vad man har, och det är lätt att ta fram just det plagget man vill använda. Jag ska följa hennes råd.

   

18-11-08:

Jag behöver det där ljusblå skärpet! Om ni tittar framifrån så sitter jeansen som de ska. (Vid låren är det inte en centimeter tyg över.) Men i midjan är de för stora, detta trots att just dessa jeansen har resår i sidorna. Nu har jag satt på mig det lilla smala ljusblå skärpet. Men det är för smalt för hällorna, och dessutom i kortaste laget. Om jag har 5 € kvar på banken på onsdag, så köper jag skärpet jag vill ha på marknaden då, annars får jag vänta en vecka. Jag kan ju använda skärp i fel färg så länge.

   

Ana ska komma klockan 12 (vilket är alldeles strax), för att hämta det utgallrade. Jag håller på att omorganisera i garderoberna.  I den vänstra halvan av hörn-garderoben, finns det bara 4 hyllplan - trots att garderoben är 225 cm hög invändigt. Det följde bara med 4! Om jag ska kunna få ordning så måste jag köpa fler hyllplan, eller ännu hellre några backar. Det är hopplöst om man ska behöva stapla allt i jättehöga travar som tenderar att rasa bara man tittar på dem. (Den här garderoben är grundare där hyllor och backar ska sitta, så de jag har passar inte.)

I rätt djup säljer Ikea både hyllplan och backar.

   

Och inte är de särskilt dyra. Jag skulle nog välja att köpa 2 tråd-backar och 2 trä-backar (totalt 4). Det är lättare att förvara i backar än på hyllor. (Och hyllplan har jag ju redan.)

   

Det skulle ha varit väldigt praktiskt om jag hade haft backarna redan nu, eller om jag hade haft råd att bums beställa dem från Ikea. Men det varken har eller kan jag. Om jag bara beställer 4 backar, så kommer jag nog undan med den lägre frakten. Men tidigast när pensionen kommer, vågar jag beställa. Och helst vill jag veta hur det går med mina skatte-böter innan dess. Om jag måste betala 20% på böterna redan nu, innan jag börjar avbetala - då måste jag förstås vänta ytterligare en månad med att beställa backarna.

Och nu för stunden, så får jag stapla så högt jag kan på hyllplanen...

Jag brukar skumma nyheterna på Kostdoktorns webbsida en gång i veckan. (https://www.dietdoctor.com/se/) Robert, mannen på fotona nedan (före och efter) har verkligen lyckats med en imponerande prestation! Han har gått ner hela 91 kg (genom LCHF kombinerat med fasta), och från att knappt ha klarat att gå ut genom porten, så är han numera vältränad! Bilderna talar för sig själva! Vill ni veta mer, så läs här: https://www.dietdoctor.com/se/med-en-fot-i-graven-lyckades-robert-vanda-allt.

En intressant sak är, att hans överflöds-hud försvann när han fastade! (Det blir en hel del hud som hänger, när man går ner mycket i vikt. Men Robert behövde alltså ingen kirurgi efteråt, för att avlägsna överskotts-huden.) Hans läkare, Dr Jason Fung, menar att hud mest innehåller protein, och att det kan vara så att detta protein går åt just när man fastar. Dr Fung har inga vetenskapliga bevis, men har fått teorin bekräftad flera gånger i praktiken. Intressant och bra att känna till! Att korttids-fasta är ju bara bra för hälsan, för de flesta av oss. (Det är som bekant under fasta som kroppens celler kan reparera sig.)

Skämt-teckningen nedan är ju roligt vid första titten, men egentligen är den sorglig. För jag tror att det kan vara så för vissa människor - att maten är den enda trösten, och så ska det verkligen inte vara.

När Ana och jag hade lastat in alla kläd-kassarna i bilen, så pratade vi över en timme (mycket om hundar). Vi pratade längre än jag hade tänkt mig, men Ana är trevlig och hundarna tyckte att det var kul att träffa henne. När hon hade gått satte jag på de "rätta" kudd-fodralen på mina kuddar, och la dem staplade i fåtöljerna. (Jag kan inte lägga dem "riktigt" eftersom jag har saker liggande i fåtöljerna.) Men nu syns det vilken färgskala jag ska ha i vardagsrummet, och i mina ögon ser det en liten aning "färdigare" ut då. Och så blev ett halvt hyllplan tomt i lagerhyllan - där inner-kuddarna låg. (Förresten hann jag gallra ut 6 kudd-fodral och 1 inner-kudde, som jag skickade med Ana.) 

Sedan fick hundarna en försenad lunch, och därefter gick vi en runda längs El Paseo. Det var riktigt varmt och skönt i solen i dag. När vi kom hem satte jag fart i sovrummet igen. I den fasta garderoben, som ska tjänstgöra som förråd, har jag även alla mina dukar liggande. Jag hoppas att de ska få plats i den garderob som jag tänker ha som linneskåp. Vi får väl se, det är svårt att säga när de flesta kläderna fortfarande ligger på sängen.

Jag kommer att få flytta om hurtsarna i den fasta garderoben. Jag la inte märke till från början, att Alex-hurtsen inte kan stå mitt framför "dörr-stängnings-anordningen". Den nedersta lådan tar i, och går inte att öppna helt. Jag får sätta den lägre byrån i mitten, för den har ben - och då går alla lådor att öppna. Kanske jag kan lägga en skiva mellan Alexhurtsarna, för då får jag ett litet "fack" ovanpå den låga byrån. Och sedan skulle jag önska mig en hylla till lite högre upp. För då skulle jag slippa stapla allt ovanpå vartannat - som nu. Men det får komma längre fram, för även en bit obehandlad plywood (eller spånskiva) kostar pengar.

   

Jag skruvade loss en back, och flyttade ner hyllplanet - så nu hänger tröjorna ordentligt. På hyllan la jag min cykelhjälm, mina solskärmar och solhattar. Det funkar, även om det vore bättre att förvara ännu lägre saker där. Jag måste utnyttja allt utrymme, så jag kan inte låta hyllplanet vara tomt!

   

Bland mina "garderobs-tillbehör" hittade jag den beiga stången nedan. Den är gjord för att sätta "på fel håll" i en grund garderob, som den vänstra hörn-garderoben. Jag skulle kunna skruva upp den där, under den understa hyllan. Då skulle jag kunna hänga mina knälånga shorts där, i stället för att ha dem liggande i en back. Men jag har inte bestämt mig än. Jag skulle inte ha tänkt tanken, om jag inte redan hade haft den utdragbara stången.

Det är mycket mer som ska skruvas loss, och fast igen - innan jag kan börja lägga kläderna på plats. Den utdragbara listen med krokar, sitter för högt upp. Den bör jag flytta ner 2 decimeter - för då kan jag hänga saker på den. Och i en annan garderob, där det har varit 3 backar, ska det nu vara 4 - och då får alla flyttas om. Sedan jag tog fotot har jag satt den översta på plats. Återstår 3.

   

Men plötsligt gick musten ur mig. Jag blev så less på alltihopa, så jag har inte lust att skruva i en enda skruv till i kväll. Ändå är klockan bara 19. Och sängen är full med kläder i prydliga travar... Som jag förstås, suck, måste flytta innan jag lägger mig. Men jag vill inte fuska - jag vill göra allt ordentligt, praktiskt och prydligt. Då får det hellre ta någon dag ytterligare.

Nu har jag precis satt mig vid matbordet med en bok. Ytterligare en feel-good-bok. (Det är den typen jag behöver nu.) Jag har bara läst 1 kapitel, så jag har ännu ingen uppfattning om boken är bra eller ej. (Jag tror att jag har fått den.) Men den blir nog lagom avkoppling från skruvandet och ordnandet.

I morgon kommer en ny dag, full av möjligheter. Då ska jag fortsätta att skruva och organisera. Det kommer att bli bra! Sen när det är klart.

Nu är det läggdags. Jag har hunnit läsa drygt 100 sidor, och kan konstatera att boken är trevlig samt "feel-good". Men egentligen är många av feel-good-böckerna nog tänkta för betydligt yngre kvinnor än jag. Det har alltid en kärleks-historia som grund, må vara med vissa förhinder - och alltid mellan en snygg man och en vacker kvinna i lagom "giftas-ålder". Det skulle vara roligt som omväxling, med kärlek mellan två åldringar, eller mellan 2 personer av samma kön, eller mellan 2 (fysiskt eller mentalt) handikappade, eller mellan människa och djur - eller varför inte bara väldigt fin vänskap som växer fram. Alla har rätt att bli älskade!

Själv är jag så nöjd med att älska mina 2 små sambor; Stella och Nellie. Någon karl känner jag inget som helst behov av. De här små blir alltid glada när de ser mig, klagar aldrig på att jag är som jag är, och de snarkar inte ens...

Jag älskar förstås mina 3 barn ännu mer, de finns alltid i mitt hjärta - men det är ju en självklarhet! Min kärlek räcker till flera! Både stora och små...

18-11-09:

Katarina och Per besöker El Campello nu. För ovanlighetens skull så bor de på hotell, och stannar bara 1 vecka. I dag träffades Katarina, Lena och jag (samt Lucky, Stella och Nellie) på Vista Mar där vi fikade och pratade. Vi hade jättetrevligt. Varken Katarina eller Lena jublade när jag tog fram kameran, men blev ändå lyckade på fotona.

Nu har klockan hunnit bli 14, och jag har inte ens tittat åt mina garderober ännu. Men jag ska! Fast först ska jag värma en påse med broccoli/blomkål/morot i mikrovågs-ugnen (och sedan äta grönsakerna med en klick smör på).

Jag har varit flitig! Och klockan är bara 19:30, så kanske jag hinner ytterligare något. Först flyttade jag ner den utdragbara listen med krokar. Den kan jag hänga saker på sen, riktigt vad har jag ännu inte bestämt. Plastlådan som står under kjolarna, innehåller kläder och annat som ska lagas. Senare, när jag har lagat detta - då ska jag inte ha någon låda där. Och då kommer jag att kunna utnyttja krokarna effektivare. Dessutom är det några av klänningarna som inte kan "hänga fritt nertill" nu - p g a av lådan. Men jag får ta en sak i taget. Jag kommer inte att sätta mig och sy, förrän jag har kommit i ordning här.

   

Eftersom jag hade den lilla utdragbara kläd-stången nedan, och samtidigt inte kunde nyttja höjden i den vänstra hörn-garderoben - så skruvade jag upp den under hyllan. På stången hängde jag samtliga shorts, de längre längst bak, och de kortaste längst fram. Jag kommer nog inte att behålla alla. Men jag ska prova dem till våren, när jag förhoppningsvis väger precis "lagom", och gallra ut de som inte passar. Nu har jag ju chansat. Men om jag inte lyckas få bort de flesta av mina celluliter, så bör jag nog inte använda några korta alls. Återstår att se...

   

Sedan flyttade jag 2 backar, och skruvade dit en 4:e, i garderoben närmast sängen. Det blev bra. Eftersom det hänger blusar och toppar i den garderoben, så tyckte jag att det var logiskt att lägga toppar (linnen, T-shirts mm) i backarna under.

2 backar är fulla, och den 3:e påbörjad.

Med hjälp av "vik-plattan" viker jag allting. Plaggen håller sig släta, och blir lika stora "paket". Som T-shirten nedan, men sedan viker jag den en gång till med framsidan utåt.

Det blir så prydligt så. Nedan alla mina linnen. (Fast de är vikta ytterligare en gång.) Jag har väldigt många linnen, men så är det ett plagg som jag använder året runt. På vintern har jag tjockare/varmare linnen, under mina tröjor. På sommaren när det är som varmast, har jag alltid bara linne. De flesta är "vanlig" modell, men några (som ligger i fack för sig själva) har bara tunna axelband, eller inga alls. (Längst in t v blev ett fack ledigt, och där la jag lite udda saker, bl a mitt "pengabälte" som jag använder de ytterst få gånger som jag dansar magdans/orientalisk dans.)

Nedan ser ni mina T-shirts. Det är ju jättelätt att både se vad man har, och att kunna plocka ut precis det man vill använda - när plaggen ligger så här. (Tack vare tips från Marie Kondo. Har ni läst hennes bok?) De som ligger på andra hållet är sådana som saknar ärm (men inte är linnen). Jag är väldigt nöjd med min nya bättre ordning. Plaggen tar mindre plats också!

I den 3:e lådan ligger hittills bara mina tröjor med ¾-lång ärm. Det har jag inte så många. Härnäst ska jag vika alla mina långärmade. Om alla får plats i lådan, vet jag inte än. Men jag har ju en 4:e låda också. I den ska jag ha mina polo-jumprar (ganska få). Dem har jag redan vikt och lagt åt sidan.

Det tar lite tid att vika, nu när allting ska vikas för första gången. Men sedan är det ju bara de få plagg som är nytvättade, och ska tillbaka in på sin plats igen. Nu ska jag i alla fall börja vika de långärmade tröjorna. Kanske bara några, kanske alla. Därefter ska jag läsa en stund innan läggdags.

18-11-10:

Vad jag har gjort i dag? Jo, jag har vikt kläder. Och nu finns det inga kvar att vika. Det finns heller inga tomma utrymmen i backarna.

       

   

Det känns trevligt att ha ordning och reda i varenda garderobs-back, och på varenda garderobs-stång. (Fast ännu inte i varenda garderob.) Den allra närmast dörren är till hälften tom. Resten är fyllt med handdukar i travar, samt en back full med alla mina örngott. Jag ska försöka tömma den garderoben till åtminstone ⅔, så att jag kan få plats med de dynor, hundfällar etc som nu ligger i lagerhyllan.

Jag hade tänkt flytta örngotten till garderoben nedan (eftersom lakanen ligger där), men jag vet ännu inte om jag gör det. För i dag kom jag på att mina "sko-fack" från Ikea passar precis, både bredd och djup. Så slipper jag köpa nya backar just nu. (Jag fick flytta ner hyllan med shortsen 1 hål, och då kunde jag ha 3 på höjden.) Jag ställde 2 fack längst ner också, de fick precis plats under de längsta shortsen. I första hand planerar jag att lägga mina dukar i "sko-facken". (De ligger nu i fasta garderoben.)

De enda klädesplagg som ännu inte har fått någon bestämd plats, är de nedan (sjalar och handskar). Men jag får ju ha lite och pyssla med i morgon...

Det är inte bara jag som har varit aktiv i dag, utan även Lina! Hon leker, och klättrar, och gnager, och så leker hon lite till. Den allra roligaste leksaken är gungan som har träkulor och bjällror på undersidan.

   

   

Jag letade efter en sak i en av mina gamla dagböcker i dag (Nr 5), och hittade 2 saker som tål att visas igen.

Där fanns 2 foton på mig själv. Ett från när jag var som allra fetast (troligen vintern 89-90, ett halvår år innan läkarna upptäckte att jag hade fel på ämnesomsättningen, men jag hade inte varit så fet om jag inte dessutom hade tröstätit mycket under några år). Och sedan ett från julen 2007. På det senare vägde jag ungefär så mycket som jag vill väga, alltså ca 3 kg mindre än nu. Nu, när jag inte blir av med de där sista 3 kilona (enbart beroende på att jag inte försöker seriöst) - så känns det skönt att få bekräftat att jag KAN gå ner i vikt. Jag vet hur man gör! Mellan de här fotona skiljer det ca 32 kg! Och det är väldigt mycket när man bara är 155 cm lång...

   

Jag hittade också en rolig instruktion, om hur man ger katter respektive hundar medicin. Den fotograferade jag av på veterinär-mottagningen i Hässelby.

Klockan är bara 19, men jag ska sätta mig och läsa redan nu. Boken jag läser innehåller 2 parallella historier, en från slutet av 1800-talet, och en nutida. Jag tycker hittills bäst om handlingen i den förstnämnda. Jag antar att historierna så småningom kommer att vävas ihop. Men halva boken återstår, så det lär jag inte få veta ännu på ett tag.

Jag höll på att glömma: Det har varit fint väder i dag, inte soligt hela dagen - men så varmt (22°) att jag kunde lämna jackan hemma. Vi har både promenerat på El Paseo och här omkring.

18-11-11:

Det är lika varmt och skönt i dag, men i dag är himlen dessutom klarblå. Jag valde att gå ner på El Paseo mellan 13 och 14 ungefär, fast det brukar vara mycket folk just då. I gengäld mötte vi Kiko och Josefina, vilket vi inte gör så ofta numera (eftersom jag går på El Paseo andra tider än vi brukade). Hundarna tyckte att det var så roligt att träffas, och Josefina och jag pratade en del.

Jag hade bara en sweat-shirt-tröja på mig upptill - men det var alldeles för varmt. Det är svårt att hinna med i svängarna, när det var så kallt att jag behövde dubbla tröjor + jacka härom dagen, och så varmt att det hade räckt med T-shirt i dag.

I huset där Ale-hop ligger, är tre lägenheter till salu (gula pilar) och en till uthyrning (orange pil). 2 har samma ägare. Jag vet att någon (byggherren själv?) köpte 4-6 lägenheter från början, och har haft dem uthyrda. Detta är toppenfina lägenheter med ovanligt stora balkonger och superbra läge (alldeles vid stranden med fri havsutsikt) - men de kostar därefter. Jag har visserligen inte kollat priset på någon av dessa, men senast en lägenhet var till salu i huset (för 2 år sen?) så kostade den drygt 450'000 €. Och sedan dess har priserna stigit...

Innan vi gick på vår mitt-på-dagen-promenad, så hade jag plockat väck alla täcken, filtar, dynor och plädar från lagerhyllan. I gengäld ställde jag dit allt som stod på buffén och Kallax. Så hyllan är fortfarande full, men med andra saker. (Och hälften är tomma lådor som jag ska lägga över saker i. De som inte går åt kommer jag att ge bort.) 

Det är trevligt att ha fått "öppet" in till köket, som det ju ska vara. Fast nu syns det tydligt att buffén behöver målas vit på baksidan. Alternativt skulle man kunna vända på bakstycket, för det är vitt på insidan. (Fast det sitter fast med en ryslig massa små skruvar...) Hyllorna längst till höger på Kallax ska inte stå där sedan.

Nu kan jag ställa Mios bur på Kallax om nätterna, så slipper jag ha den på matbordet. Hoppas det inte dröjer alltför länge innan jag får råd att köpa plexiglas för att sätta runt buren på baksidan och gavlarna. Som det är nu kommer jag att få sand och fågelfjädrar på buffén också.

I mitt sovrum ser det desto värre ut. Alla täcken, filtar, dynor och plädar från lagerhyllan ligger nu på sängen, tillsammans med allt som fanns i garderoben närmast dörren + alla dukarna som låg i fasta garderoben. Täcken och filtar ska ligga i överskåpet till den fasta garderoben, men resten ska in i den nu tomma Pax-garderoben + i "sko-facken" i hörn-garderoben.

Jag kan direkt se att jag fortfarande har för många handdukar. Jag bör gallra ut bortåt hälften. Sedan bör jag gallra ut ¾ av alla örngotten också, för detta är örngott i standard-storlek (50 x 60 cm) - vilket jag aldrig använder. Jag har ju babykuddar i sängen (och de örngotten syns inte på bilden). Jag ska förstås spara några normal-stora till mina gäster, men det räcker med några få. (De som hör till mina påslakan + 1 vitt extra?)

Kanske jag bör gallra ut några ytterligare dukar också? Och kanske några hundfällar? Vi får se. Jag kommer att märka hur mycket som får plats i garderoberna, och vad som blir över. Helst bör jag hinna allt innan läggdags, men jag antar att det tar längre tid. Jag ska i alla fall göra så gott jag kan. Jag ska börja med att storleks-sortera alla handdukarna, och sedan välja ut vilka jag ska behålla. Har jag kvar så det räcker till mig + 1 gäst, så är det tillräckligt.

Lillebror Gråsparv funderar på att bygga bo på kartongen som ligger överst på min bokhylla. (I kartongen finns en fotpall med plats för förvaring, som jag ska montera så småningom.) Själv tycker jag att alla syskonen Gråsparv ska bo utomhus i vinter, men de kommer in så snart balkongdörren är öppen - och annars sitter de utanför och tittar in.

Under 18 dagar har jag provat att ge Stella hennes medicin bara varannan dag (enl tips från veterinären), eftersom hon har påtagliga biverkningar (inte mycket päls kvar). Nu vet jag att det inte går, hon har haft riktigt ont vid 2-3 tillfällen, så fr o m i dag ska hon få kortison-medicinen (Moderin 1 mg) varje dag igen. Det är "stackars lilla Stella" hur vi än gör...

Nu måste jag sätta fart! Jobbet gör inte sig själv...

Klockan har hunnit bli 20, och jag ska strax sätta mig och läsa. Jag är klar med det mesta, dock inte allt. Traven till vänster visar hur många gäst-handdukar (i formatet 30 x 50 cm) jag hade. Det har jag inte längre, för nu är ca 80% utgallrade. Däremot har jag bara de 4 hand-handukarna till höger (format 50 x 70 cm) + 1 blå som jag använder just nu. Eftersom jag slänger mina hand-handukar i tvätten efter bara några dagars användning, men inte tvättar var dag, så skulle jag behöva ytterligare 1 eller 2. Jag har länge önskat mig en turkos, men det har jag inte hittat någonstans. Det får bli på Ikea eller i Sverige, för här i Spanien har de andra format på handdukarna, men jag vill hålla mig till samma.

   

Jag gallrade ut 2 stora strand-handdukar, och en del bad-handdukar också. Så nu får resten plats i 2 backar, fast jag behöll 1 stor strand-handduk. (En sådan som man ligger och solar på.)

Garderoben närmast dörren är den till vänster nedan. Där ligger nu dynor, hundplädar, kuddar, alla sorters handdukar, alla mina större väskor + några små, mina handskar och sjalar - och längst ner står hundarnas baby-våg. Garderoben till höger är den vänstra hörn-garderoben. Där ligger alla örngott (bara några få i "normal-storlek"), samt alla mina kuddfodral i olika storlekar och färger. De inringade är de i formatet 40 x 40, de som jag gillar att byta då och då. För att kunna utnyttja utrymmet optimalt, så fick de "sko-facken" vara öppna. I facken längst ner finns lite plats kvar, men jag vill inte blanda olika saker.

       

Dukarna har jag kvar att sortera, och några bör gallras ut. Nu är det i princip fullt i alla garderoberna, så kanske dukarna hamnar i några lådor i Kallax? Eller i ett Billy-skåp? Byrån i den fasta garderoben, där både dukarna och kuddfodralen låg innan, är fortfarande tom. Men där ska jag ha annat. Det är rätt mycket pyssel och organiserande, när man för första gången lägger saker i ordning i en ny lägenhet. Men när det är gjort, så är det ju klart för lång tid framåt. Håller man ordning, så behöver man i princip aldrig organisera igen. (Om man inte byter möbler.)

De här dukarna har jag (t v mindre dukar, t h först löpare och sedan de som passar på matbordet):

   

Nedan ser ni allt som jag gallrat ut (utom 1 full korg som står utanför bilden). Jag tror att Erik vill ha det mesta, och resten kan jag skänka till närmaste välgörenhets-butik. (Fast behöver någon av er som bor här någon typ av handdukar - så hör av er. Det finns att välja på, från storlek 30 x 50 cm till storlek 150 x 180 cm. Nästan alla är i frotté.)

I morgon ska jag lägga upp täcken och filtar i överskåpet ovanför den fasta garderoben. Det är inte gjort än. Jag ska se om jag har något där som jag kan gallra ut. Jag ska plocka ut allt, titta igenom, och organisera det bättre. Jag vill inte behöva klämma in filtarna...

Nu ska jag läsa! Det är inte många kapitel kvar, så jag kommer att läsa ut boken i kväll.

Klockan har hunnit bli 21:30, och jag har läst ut Manglade dukar och vikta servetter. Den var trevlig. Författarinnan Ewa Klingberg har skrivit ytterligare 2 böcker i samma stil (feel good, med 2 parallella berättelser om kvinnor från olika epoker). Böckerna är helt fristående. Nästa heter Lånat silver och krossat glas. Det första kapitlet i den boken, står sist i den här. Kanske jag vill läsa den boken också, längre fram. Jag sätter upp den på min önskelista (hos Bokus) så länge.

Där har jag nu totalt 129 böcker! Jodå, jag skulle gärna köpa och läsa samtliga. Tid att läsa har jag, men inte pengar för att kunna köpa alla. Dessutom är mina bokhyllor redan fulla. Oftast väntar jag tills en bok kommer ut som pocket, den blir billigare och tar mindre plats då. Om jag bodde nära ett bibliotek som lånade ut böcker på svenska, så skulle jag lika gärna låna där. Jag har inget behov av att äga alla böcker jag läser. Fast jag tycker att hem utan böcker och bokhyllor ser så "tomma" ut. (1 hylla kan räcka.) För mig skapar böcker en gemytlig stämning, bara genom att finnas. Och de allra bästa böckerna vill jag ha stående i min egen bokhylla, så att jag kan läsa dem en gång till - när och om jag vill.

18-11-12:

Hundarna och jag gick ner på El Paseo vid 11-tiden. Där var det väldigt skönt! Ganska få människor, solsken fast himlen var full med moln, och det var alldeles lagom varmt (20°) för en promenad. Så vi gick längre än jag hade planerat, ända till i höjd med La Isleta. Jag hade kameran med, så här kommer ett litet bildreportage. (Jag kommenterar så lite som möjligt.)

Det är den lilla statyn av helgonet Virgen del Carmen, som människorna står och tittar på.

När vi nådde El Paseo igen, så hade klockan hunnit bli 13, och vi mötte Josefina och Kiko som precis skulle ut på sin "mitt-på-dagen-promenad".

Jag tog ett foto på jul-belysningen som kommunen har satt upp längs San Bartolomé.

Och så fotograferade jag det som är kvar av det lilla torget, där det tidigare fanns både bänkar och lekplats.

Jag har tidigare visat att kommunen har tagit bort alla trapporna nära hotell Familia, och nu håller de på att ta bort all mark-beläggning på en "tvärgata" också. Jag undrar varför? Det är ett stort jobb, så det borde vara något angeläget.

När vi kom hem så drack hundarna vatten, åt sin lunch, och sedan la de sig för att sova. De sover ännu. För små chihuahua-ben gick vi en väldigt lång promenad. Nellie tycks kunna gå hur långt som helst, med samma energi hela tiden. Men Stella sackade efter på slutet, så jag bar henne den sista biten hem.

I går eftermiddag provade jag en sådan här liten "shot", köpt på Mercadona. Den var inte alls dum. (Den smakade mycket ingefära!) Drycken består av 70% äpple, 20% ingefära och 10% citron - allt kallpressat. Men fr o m i dag så har jag börjat räkna kolhydrater igen, och då kan jag inte unna mig sådana här utsvävningar. (En så här liten flaska innehåller 5,5 gram kolhydrater, och jag ska hålla mig till max 20 gram per dag. Jag tänker bli av med de 3 sista kilona nu.) Jag gör min egen ingefära-dryck (som blir näst intill kolhydratfri).

   

Jag kategori- och färg-sorterade mina dukar. (Påsk, nyår, köks-gult, jul, samt rosa, blått, flerfärgade - och så matbords-dukarna för sig.) Påskdukar har jag bara 4, så dem behöver jag alla, men jag kanske kan gallra ut några från de andra kategorierna.

   

I går när jag satt och läste så la jag mitt fårskinn på stolen. Det blev varmt och skönt. Det är det enda (av 4) som jag har kvar själv. De andra har jag klippt i mindre bitar och gett till hundarna. De förtjänar att få ligga varmt och skönt, tycker jag. Sedan satte jag fram min skål med konstgjorda citroner (nu när den får plats) - bara för att jag gillar färgklicken. (Minimalism är ingenting för mig...)

   

Nu ska jag dricka lite eftermiddags-te, och sedan gå igenom mina dukar.

Som mamma måste man få skryta lite om sina barn ibland. Härom kvällen sjöng min dotter Jenni solo på en julkonsert. Hennes pappa filmade (med mobilen) och la upp det på Youtube, så ni kan lyssna och titta här: https://www.youtube.com/watch?v=OIx2_Q9a9sU. (Högerklicka, och öppna i ny flik.) "Joy to the world. I Juletid 2018 med kören Hope and Glory Gospel. Solist Jenni Nordfeldt." Tyvärr reflekteras det starka ljuset i Jennis ansikte, så man ser knappt hur hon ser ut. Jag gjorde några skärmdumpar. Men lyssna på inspelningen! Hon sjunger superbra min Jenni!

       

Jag har inte gjort vad jag skulle i dag, för jag fastnade på youtube... Först lyssnade jag på Jenni flera gånger om, sedan lyssnade jag på en del annan musik, och så avslutade jag med några videos om hälsa. Och vips hade 2 timmar "försvunnit".

Sedan gallrade jag ut några dukar. Det blev inte så många, men det känns ändå bra att kunna gallra ut några. De här:

För att känna mig säker på vilka av matbords-dukarna som jag absolut vill behålla, och vilka som jag kan tänka mig att gallra ut - så la jag dem på bordet, och fotograferade en åt gången. Då kan jag se alla samtidigt, och valet blir lättare. (Alla utom den helvita är av acryl-belagd bomull.) De 3 översta känns helt rätt! Dem kommer jag att använda ofta!

       

Och julduken bör jag behålla, även om det bara är några veckor om året som jag använder den. Men den helvita? Hur ofta använder jag en sådan "fin-duk"? (Den här är visserligen i teflon-behandlad bomull, och hela 180 cm i diameter.) Det är ju roligt att ha den, om jag någon gång skulle vilja duka riktigt fint. Men i praktiken blir det nog inte oftare än vart 10:e år. Alltså måste jag gallra ut den, fast jag tycker att den är vacker. Jag bor ju trångt! Är det någon som vill ha den? 

       

Sedan blev det svårt. Jag behöver inte ytterligare 4 dukar. Den klarblå-mönstrade känns lätt att gallra ut, fast jag har kuddfodral som matchar. Men jag tycker om alla de blommiga. Efter viss tvekan gallrar jag ut den med svenska ängs-blommor på, fast jag har haft den länge (= mycket nostalgi).

   

Men sedan? Ska jag behålla den med nyponrosor och nypon på, eller den med rosa tulpaner? Eller båda? Jag tror att jag måste sova på saken.

   

   

I värsta fall kan jag ju gallra ut fler dukar längre fram. Om något år kommer jag ju att veta, vilka jag använder, och vilka som bara blir liggande... 

18-11-13:

Jag har inte kunnat bestämma mig (ännu), så tills vidare behåller jag båda dukarna ovan. Erik var nyss här och hämtade de dukar som jag hade gallrat ut, samt en del annat. Sedan dess har jag gallrat ut 1 täcke, 2 madrass-skydd och några sängkuddar. Antagligen vill Erik ha detta också.

Tack vare att jag gallrade ut detta, och för att jag organiserade om, så får jag nu plats med alla "reserv-sängkläder" i den fasta garderobens överskåp. Mina sommar-täcken och filtar +1 komplett uppsättning till gäster (sommarfilt, vintertäcke, samt 3 kuddar att välja på). Dessutom fick jag plats med 2 reservklädslar till min Tomelilla-fåtölj. (En rosa och en beige.)

   

Om jag hade bott i Sverige så hade jag satt en annons på blocket och sålt klädslarna, men spanjorerna vet nog inte vad en Tomelilla-fåtölj är. Det är först på senare år som de har fått upp ögonen för Ikea. Det kan tänkas att jag vill använda den rosa klädseln någon gång i framtiden. Jag gillar färgen! Jag använde den klädseln i Hässelby strand. Fotot nedan är mörkt, klädseln är ljusare i verkligheten. Fåtöljen ser nättare ut i rosa. 

Men ytterligare en beige klädsel behöver jag förstås inte. Känner ni någon som vill ha en Tomelilla-klädsel? Jag kan ge bort den! Det är original-klädseln, de andra är från Bemz.

Häromveckan köpte jag en (outslagen) november-kaktus på Lidl. Det fanns vanliga rosa, och i en färg som jag inte tidigare har sett. Jag köpte den senare. Nu när de första blommorna slagit ut, så kan jag konstatera att de är väldigt vackra!

Nu borde jag sätta fart och pyssla med min nya "hobby" - att gallra ut saker. Fast jag vet inte VAD jag ska börja med den här gången. Jag kommer inte riktigt åt mina böcker ännu. Prydnads-saker? Jag hade tänkt vänta, så att jag kunde prova i praktiken vilka som passar allra bäst här. Men kanske jag har kommit så pass långt, att jag kan gissa nu? (Och i tveksamma fall kan jag behålla dubbelt så länge, och välja vad jag ska gallra ut senare.) Kanske jag ändå skulle börja nu, med att gruppera i olika kategorier? Faktum är, att jag max kommer att få plats med hälften av vad jag har.

Jag är ingen maximalist. Någon måtta får det vara. Men jag kommer heller aldrig att bli någon minimalist. Mitt problem är att jag alltid har varit en samlare - och det måste jag vänja mig av med. Man kan inte ha saker i "reserv" när man bor på liten yta.

Matbordet är nästan tomt, och min lilla rullvagn också. Jag kan börja att ställa fram alla mina prydnads-saker där. Och det som inte får plats? Kanske något kan stå på buffén (eller Kallax)? Men innan jag börjar så ska hundarna och jag gå en promenad. Det är fint väder ute.

Nu kom jag av mig helt! Posten kom med ett rekommenderat brev från spanska skattemyndigheten. Nu vill de ha ytterligare 20% i böter - totalt 1813,46 €!!! Men jag besökte dem ju härförleden - och ville betala. Varför de extra 20% nu? De skulle ju ringa mig, sa de. Och ännu har jag inte hört något från vare sig revisorn eller Fiona... Suck! Dubbelsuck! Och trippelsuck...

       

Vi skulle ha gått ut på en tidig eftermiddags-promenad, hundarna och jag. Men nu kommer det att bli en sen promenad, och en kortare - för solen har gått i moln. Jag har skannat in dokumenten och mailat till Fiona samt revisorn. Jag frågade om jag behöver en advokat nu... (Underförstått - för att stämma dem.)

Jag har fått en carta de pago. Om jag betalar 1662,34 € senast den 20:e den här månaden, så "kommer jag undan" med det beloppet. Men jag har ju inga pengar. Jag känner mig förtvivlad! Hur ska jag klara det här? Ska jag åka in till Agencia Tributaria igen, och be om en carta de pago på 20% av böterna? De sa ju att jag måste betala 20%, och sedan kan få ta resten på lång avbetalning. Men här finns bara alternativet att betala allt på en gång. Förtvivlad och mycket orolig är bara förnamnet. Jag känner mig smått desperat! Det här blir ju bara värre och värre!

Fiona ringde nyss. Hon sa att hon bett sin revisor om ett möte nu på torsdag. Hon vill att vi ska träffas alla, och att revisorn ska få redogöra för vad han har gjort (inkl bevisa det). Han säger att han har bett skattemyndigheten om att jag skulle få betala per månad, och att skattemyndigheten har nonchalerat denna begäran. Det låter osannolikt i mina öron. Jag är i alla fall glad att Fiona ringde. Det lät som om hon verkligen vill ordna upp det här. Fiona sa återigen, att om revisorn inte har gjort sitt jobb - så måste han betala böterna. Men det kommer han förstås inte att göra. Det blir jag som får betala. Men HUR ska jag kunna klara av det?

Klockan har hunnit bli 15, och vi har ännu inte kommit ut. (Mer än morgon-promenaden, som var kort.) Men vi ska gå alldeles strax. Vi behöver ut alla 3!

Vi fick i alla fall lite motion. Vi gick i ganska rask takt längs El Paseo, till mitt för där vi bodde innan, sedan gick vi C/ San Pedro och därefter C/ San Bartolomé hem igen. Tillbaka hemma (16:15) så kom jag på att jag inte hade ätit lunch. Och även om jag bantar så bör jag förstås äta något. För att det skulle gå fort, och ändå vara nyttigt, så värmde jag en fryst laxfilé i mikrovågs-ugnen. Men jag tog ingenting till, för måltiden skulle ha blivit ännu senare då. Hittills i dag har jag bara ätit 1,5 gram kolhydrater, vilket är för lite. Men jag kan ta en liten portion grönsaker i kväll, så det blir mer "lagom".

Jag känner mig rastlös. Men det är väl lika bra att jag fortsätter att plocka fram prydnadssaker. Så håller jag mig sysselsatt, och tänker förhoppningsvis aningen mindre på mina penga-bekymmer.

Erik hämtade resten av det utgallrade i kväll, och det var bra - för jag behöver alla ytor jag har för att ställa prydnadssaker på. Jag har ganska många, om man så säger...

Förresten sa Erik att han kan följa med på mötet med Fiona och revisorn, för att stötta mig. Det var ju snällt av honom. Då blir vi 2 mot 2, vilket känns bättre för mig.

Jag har plockat fram alla prydnads-saker jag har hittat, och ställt dem huller om buller. Men jag saknar fortfarande 4 av mina 5 Mats Jonasson glasfigurer. Dem tänker jag inte gallra ut! Jag antar att de ligger nerpackade i någon mindre låda någonstans. Fast det är konstigt att jag inte har hittat dem. Men jag har bara tittat i alla lådor och skåp som jag kan komma åt, inte de 2 skåpen bakom fåtöljerna. (Fast jag vet att jag har målarfärg i det ena, och CD-skivor i det andra. Men där kan ju ligga annat också. Jag får väl släpa fram fåtöljerna i morgon, och se om jag hittar några fler prydnads-saker bakom dem.

Jag har nästan fyllt mat-bordet helt, men än så länge sparat en liten tom yta där jag kan sitta när jag äter. (Annars får jag väl stå och äta i köket, det blir ju bara några dagar.)

Sedan satte jag så mycket jag kunde ovanpå buffén och Kallax. Jag har dessutom staplat ytterligare saker ovanpå de andra, efter det att jag tog fotot.

Mios bur får stå på läs-fåtöljen i natt. Inte idealiskt, men det går.

Min lilla rullvagn blev också snabbt full.   

I ett av Billy-skåpen ligger delar av min nalle-samling. (Nallarna ska få bo i ett av vitrin-skåpen sen.)

Det är mycket nostalgi med de flesta av prydnads-sakerna. Sådant som jag har haft i väldigt många år, och hela tiden har tyckt om. (Jag har ett par saker kvar, som jag fick när jag var 10 år!) Det kommer att bli väldigt svårt att gallra ut något alls - men hälften MÅSTE väck! Det som är "små-flicks-gulligt" kan jag säkert ge till Irina. Och Erik kanske vill ha något av de "rejälare" sakerna. (Annars tar välgörenhets-butikerna tacksamt emot.) Problemet är att jag egentligen skulle vilja behålla 80-90%. Men det går inte! Det är totalt omöjligt.

Utöver alla prydnads-sakerna så har jag en stor låda full med små foton i ram. Foton på barnen, släkt och vänner etc. Jag skulle gärna ha alla framme, men det kan jag förstås inte. Jag får välja ut några, som får stå i en hylla. Själva fotona (de som inte får plats) kommer jag naturligtvis inte att ge bort, men kanske ramarna. Och så får fotona antingen ligga i en "nostalgi-låda", eller om jag sätter dem i ett album.

När jag rotade inne i mina skåp, så hittade jag en tidningsback proppfull med tidningar (Topp Hälsa från 2013). Och senare hittade jag en bunt med heminrednings-tidningar (från i våras). De senare sparar jag tills vidare, men Topp Hälsa får jag bläddra igenom, och sedan ge vidare till Lena (om hon vill ha dem). Fast just nu har jag knappt plats att sitta någonstans, med en uppslagen tidning framför mig...

Något helt annat. Om jag någon gång skulle klippa håret kort, då skulle jag välja en sådan frisyr som kvinnan på bilden nedan har. (Ca 20 cm långt ovanpå huvudet, inte kortare. Jag har haft sådan frisyr en gång, och klädde i den.) Men för att få håret så "fluffigt" som kvinnan nedan, så måste man rulla upp det och/eller föna det. (Och jag föredrar att låta håret självtorka.) Just nu skulle jag vilja klippa mitt hår, bara några centimeter. Det skulle jag göra hos min "vanliga" frisör Jaime. (Han med salong i vår förra port.) Men just nu har jag inte de 12 € det skulle kosta, så jag får vänta. Och kort hår, det kan jag bara ha om min ekonomi blir bättre. För kort hår måste klippas var 6:e vecka. Nu klarar jag mig med var 6:e månad (vilket förstås blir billigare).

Om 1 timme är det läggdags. Jag undrar om jag kommer att kunna somna - och sova? Jag är, som bekant, alldeles för bra på att "ligga och grubbla" - vilket inte hjälper alls...

18-11-14:

Jag somnade efter 02, och vaknade före 06... (Det blev en hel del grubblande.) Men jag känner mig trots detta hyfsat pigg. I förmiddags (vid 10) gick hundarna och jag till marknaden. Jag hade med min front-carrier-bag, som hundarna fick sitta i inne på marknadsområdet - annars skulle de riskera att bli nertrampade. Jag ämnade köpa ett sådant där ljusblått läderskärp. Men när jag kom fram, så var inte skärp-försäljarna där! Det var tomt på deras plats. Hoppas nu att de är där nästa vecka! För jag behöver verkligen ett skärp i den bredden, längden och färgen.

Nåja, hundarna tyckte att det var en spännande utflykt, även om vi gick tomhänta därifrån. Som vanligt var det många som tyckte att hundarna är söta. Det hördes "Åh så söta", "Oh vilket litet par", "Titta sådana små" mm runt omkring oss (fast på spanska förstås). Det är roligt på sitt sätt, men det tar tid att ta sig fram...

Jag ska försöka att ta mig an alla mina prydnadssaker i dag. Jag skulle vilja gruppera dem. Ljusstakar för sig, vaser för sig, stora respektive små normala prydnader för sig, och en avdelning för "barnsligheter". Men VAR ska jag ställa sakerna medan jag organiserar? Och VAR ska jag sedan ställa det ömtåliga som jag gallrar ut? Tja, jag kommer väl på någon lösning på problemet. Jag ska "bunta ihop" en del saker jag har i det ena vitrinskåpet, för då kanske jag kan ställa in det som jag vill behålla där.

Jag vägde mina små i dag. Stella vägde 1975 gram och Nellie 1510 gram. De har alltså (på 25 dagar) gått ner 35 respektive 30 gram. Det är ju bra. Om de går ner minst lika mycket till så räcker det. Jag föredrar att banta ner dem i lugn takt, så att de inte märker av den lilla minskingen av mat. Själv vägde jag 50,4 kg i morse, så även i mitt fall går det åt rätt håll. (Fast jag märker skillnad på kostintaget! Men det känns helt OK! Jag mår faktiskt mycket bättre när jag "dietar" än när jag äter "vad skit som helst"!)

Någon gång i framtiden ska jag köpa en TV. En liten, kanske 21-24". (Helst vit med inbyggd DVD-spelare.) Större TV än så, har jag inte plats med. Men det skulle vara trevligt att kunna titta på mina DVD-filmer, sittande i fåtöljen - i stället för stående framför datorn. (Jag har inte tittat på någon på evigheter, men har några "osedda".) Och kanske, kanske, att jag skulle kunna tänka mig att titta på något enstaka spanskt TV-program - bara för att öva språket. Men, som sagt, det ligger långt fram i tiden. Jag kom bara att tänka på det apropå skämt-teckningen nedan.

Det är 100% risk för regn i dag, men än så länge skiner solen på mina bougainvilleor.

Svenska Magasinet skriver att Spanien vill förbjuda diesel- och bensinbilar från 2040: https://www.svenskamagasinet.nu/shortnews.13843.html Tanken är god! Det är meningen är att endast el-bilar ska tillåtas. Bra! Tänk så skönt det vore att slippa buller och avgaser! Men omställningen kommer att bli svår...

Jag har redan hunnit gallra ut en hel del prydnads-saker. (Fast jag har inte gått igenom allt än.) Men detta är utgallrat:

   

Det är möjligt att jag har för mycket saker kvar ändå, men det ger sig sedan när jag ska ställa allt på sina rätta platser. (Det lär dröja en månad till.) Har jag kvar för mycket, får jag gallra en omgång till.

Jag undrar vad som har hänt min guldfärgade burk nedan? Den har stått i ett vitrinskåp. Plötsligt har den blivit matt och brun ovanpå, medan resten är "guldfärgat". Jag skrev till Broste i Köpenhamn och frågade: vad som kan ha hänt - och om jag kan göra något för att få burken fin igen. Någon som har något bra knep. Burken är troligen gjord i mässing.

   

Fionas revisor har skickat ett mail till mig. Han skriver att han har betalat alla böterna. Men jag vet inte om det är sant, alltså vågar jag ännu inte glädjas. Jag har mailat Fiona och bett henne bekräfta. OM revisorn frivilligt har betalat motsvarande 17'077:-, så är det helt Fionas förtjänst! Men jag vågar inte tro att det är sant... Så snart jag vet om det är sant eller ej, så skriver jag det här i min dagbok. Håll tummarna! OM det är sant, så skulle det vara en oerhörd lättnad! Samt rättvist!

Om man inte har ett Scottevest-plagg med massor av fickor, som jag har, så kan man göra så här för att "lura" Ryanair: https://www.expressen.se/allt-om-resor/flyg-1/desperata-draget-for-att-slippa-betala-for-bagage-pa-flyget-/. (Länken som ger 30% hos Scottevest ligger kvar på min sida Länkar. Men man ska resa mycket, om det ska bli billigare med västen/jackan än att checka in bagage. Själv är jag jätteglad för mina västar! Jag får inget betalt för att göra reklam för dem. Men jag gillar deras plagg! Se: https://www.scottevest.com/)

Jag lägger in foton här, på sådant som jag har gallrat ut, bl a för att mina döttrar ska kunna se ifall de vill ha något.

Utgallrade magneter (tyvärr har jag nästan lika många kvar):

Men nu blir det inget mer utgallrat i kväll, för nu är det snart läggdags.

18-11-15:

Jag har tänkt på: Om jag inte hade varit tvungen att på ett tidigt stadium packa alla mina ägodelar, då när vår lägenhet var till salu - så mycket enklare det hade varit. Och om jag hade haft ett par månader på mig - efter att jag hade vetat att jag skulle flytta just hit. Då hade jag kunnat gallra ut en massa saker före flytten - och allt skulle ha varit enklare nu. Ja, jag gallrade förstås ut en hel del, men inte tillräckligt (och mest möbler). Jag hoppades ju att jag skulle hitta en lägenhet på 45-50 m² (inte 37 som denna), och det hade gjort skillnad. Då hade jag förmodligen haft ett gästrum också, eller separat kök, eller större vardagsrum. Och det hade jag egentligen behövt.

Men nu är jag väldigt nöjd med den här lägenheten (även om jag vill renovera köket, och måla om inner-dörrarna, och lite annat smått), och jag trivs väldigt bra! Men det hade helt klart varit enklare om jag hade kunnat gallra ut tillräckligt mycket - redan före flytten! Men nu är det som det är, och jag får göra så gott jag kan - och jobba på.

Det har regnat rejält i natt (i alla fall framåt morgonen). Hur mycket vet jag inte, men jag har hört regnet och åskan. Det har stänkt in på balkongen, nästan en hel meter. Det är som det ska.

Värre är att det har kommit vatten på hurtsarna där Mios bur brukar stå - och det ska det inte kunna göra.

   

När jag undersökte saken så såg jag, att det stod vatten på ovansidan på städ-skåpet. Det ska det heller inte kunna göra. Ovansidan är av något spånplatte-liknande material - som inte tål att bli blött. (Jag har torkat torrt nu, det hade i alla fall inte runnit in vatten i skåpet.)  

Det är det lilla taket mellan min och grannens lägenhet som läcker. Det högra fotot är taget rakt underifrån. Det verkar vara i skarven som det har läckt, ganska rejält.

   

Läckan måste förstås tätas. Jag antar att det är comunidaden (föreningen) som står för jobb och kostnad, eftersom det är utanför min yttervägg som skadan finns. Jag får väl maila mina foton till administrationen och fråga. Men jag har egentligen inte lust att ha några "gubbar" på balkongen just nu. Jag har redan stökigt!

Jag flyttade om lite på balkongen, så att hurtsarna och Mios bur kan stå där det garanterat inte kan regna på dem. Det är uppehåll nu, och solen tittar fram bakom molnen, men det kan ju komma en skur till. Och på dagarna står fågelburarna på balkongen (om det inte är för kallt).

Jag satte upp mina fjärils-magneter på fläktens framsida. (4 blev över, så dem gallrade jag ut.)

Sedan satte jag några andra magneter på fläkten - inne i skåpet. Dem kan jag bara se när jag öppnar dörren för att ta fram te. Men då blir jag glad av att se dem, barnslig som jag är...

På frysen sitter mina käraste magneter, de som jag har fått av mina barn (1 av var och en, vid olika tillfällen). Tyvärr sitter det en massa papper på frysen också (fastsatta med magneter) - sådant som är viktigt (remiss från läkaren ang blodprov, som ska användas i mars), men även bilder på sådant som jag planerar att köpa. Allt detta vill jag förvara diskretare, men just nu har jag inget bra ställe.

Övriga magneter satte jag bara huller om buller på kylen. Så ska de inte sitta sedan. Och det är snyggast med några få. Men de får sitta så här så länge.

Magneten nedan köpte jag i samband med skilsmässan. Kanske jag inte behöver den längre, nu när det värsta har lagt sig.

Jag är orolig för att jag inte hittar mina Mats Jonasson - glasfigurer. De hör till mina allra finaste prydnads-saker, så jag vill verkligen ha dem inom synhåll. I skåpen bakom fåtöljerna fanns de inte. Precis som jag hade för mig finns mina färgburkar, penslar mm, och mina CD-skivor och DVD-filmer där. Jag tittade även ovanpå Billy-hyllorna, men där finns bara annat.

   

Nu måste jag gå igenom alla skåp och lådor i Billy-hyllorna på "dator-sidan" igen, och se om jag kan ha missat en liten låda. Jag hoppas att prydnaderna finns där. Den enda som jag har framme av dem, är den här:

Och den har legat på ett annat ställe. Den här hade jag nämligen gett min mamma. Men jag tog tillbaka den när hon hade dött. Sedan har jag 1 med en kanin, och 1 med en liten mus på, (samt även 1 med en fågel på, har jag för mig), och viktigast - 1 med en röd ros på som jag har fått av Johan. De måste ju ligga nerpackade i någon liten låda, insvepta i bubbelplast. Men VAR?

Nu ska vi gå en förmiddags-promenad, hundarna och jag. Stella kommer inte att gilla att bli blöt om tassarna... Men jag kan inte vänta tills trottoarerna ha torkat upp. Vi gick ingen promenad i morse när det ösregnade. Vi låg kvar i sängen och hade det mysigt. Hundarna låg under täcket, och ville båda bli klappade på sina små magar. Jag kom upp nästen 1 timme senare än vanligt i dag. Det är fördelen med att vara pensionär, jag har normalt inga tider att passa - utan kan disponera min dag som jag vill.

Solen sken under hela vår promenad (den har gått i moln nu), och det var nästan helt torrt på trottoarerna. Däremot kunde vi inte gå över gatan på ett ställe, för där stod vattnet minst 15 cm djupt - precis vid övergångs-stället. Vi fick gå ett kvarter extra, och gå över vid nästa - men det gjorde inget.

När vi kom hem så beslöt jag mig för att fotografera grannens smarta anti-drag-lösning framför entrédörren. De har helt enkelt lagt en tillskuren bit cellplast framför springan under dörren. Om jag hade bytt dörr, som de har gjort, då hade jag valt en dörr med tröskel - och sluppit problemet med drag. Deras dörr är slät = mer lättskött, och så har de bytt ut "trappsteget" framför dörren mot ett djupare. Om jag hade ett djupare så skulle jag kunna lägga min dörrmatta där, i stället för utanför som nu. (Det skulle bli enklare för städerskan.)

Min dörr behöver verkligen lackas om, men det kommer jag att göra först till våren. Men en anti-drag-lösning skulle jag vilja hitta nu, innan det blir kallare. Det sitter en trekants-list på min dörr, så jag kan inte lägga cellplast på samma sätt som grannen har gjort. I så fall måste jag ha en högre och djupare bit, så jag kan skära ut för trekants-listen. Men det skulle vara jättesvårt att skära till så det blir tätt. Det jag kan göra nu (fast jag väntar på en varm och solig dag) det är att sätta tätnings-lister runt om dörren (på karmens sidor och ovankant). Men nertill kan jag inte sätta mer än den där självhäftande listen med borst under, som jag har köpt. Och den är inte tät.

   

Vov matte! Nu är det faktiskt dags för vår lunch-mat. Jag kan skriva, och så kan du ta fram maten. Det är vov-viktigt att servera sina hundar mat i tid. Och helst mycket mat. Bara för att vi hundar tycker om att äta mat (och hundgodis). Voff, är du klar nu - då kommer jag bums!

Elräkningen kom i dag (via mail). Den är bara på 43 €, och ska inte betalas förrän dagen efter jag har fått pension. Men nu syns det på staplarna att förbrukningen stiger. December - mars/april behöver jag ha värmen på, och går det förstås åt mer el. Det ska bli spännande att se vad jag landar på, nu när jag kommer att vara ensam i vinter, och bo i en mindre lägenhet. Det måste ju gå åt mindre el, än i lägenheten på San Bartolomé. Men hur mycket mindre återstå att se. Jag vill inte frysa i vinter, men måste ändå snåla en aning. Jag tycker hur som helst bra om Iberdrolas räkningar. De är mycket tydliga, och så är det bra att se staplarna. (Elen i februari, och halva mars, förbrukade förra ägarna, men det blev jag som fick betala ändå.)

Nu har jag börjat leta efter mina försvunna prydnads-saker. Jag har släpat fram datorbordet, så att jag kan öppna dörren bakom. Nu öppnar jag samtliga askar igen, och tittar jättenoga. Hittills har jag bara hunnit med 1 enda hylla.

I skåpet längst till vänster fanns nämligen 2 plast-lådor fulla med små inramade foton. Dessa (tja, de flesta av dem, de som jag eg skulle vilja ha framme) har jag nu brett ut på matbordet. (Min små-nalle-samling, och min snäck-samling står också på bordet. Jag har ju sagt att jag är en samlare av stora mått!)

Ni får se 2 nästan likadana foton, för vissa inramade fotografier blev tydligare på det ena, och andra på nästa foto.

Jag saknar ett foto på Linda. Jag beställde alltid minst 1 skol-foto på varje barn. Nedan finns 2 stora av Johan och Jenni, men det med Linda finns inte bland dessa. (Jag har det inskannat, men konstigt att det inte låg bredvid de andra.) Kanske har jag ytterligare 1 låda foton i ett annat skåp?

Så mycket nostalgi, och så många minnen, dessa foton rymmer! Klart att jag vill ha ALLA framme. Men det går förstås inte. Nedan Robert och Linda (ca 6 månader gammal), och 1 foto från mitt och Roberts bröllop.

   

Fotot nedan tog jag som "jul-foto", som jag skickade ut till släkt och vänner. Johan var knappt 1½ månad. Jenni hade jag fått muta med russin, för hon ville inte sitta stilla. Fotot blev inte så perfekt som jag hade hoppats på, men det är väldigt roligt att ha.

Jag planerar att fylla 1 hyllplan, i ett av de breda vitrin-skåpen, med foton. Där kommer ett begränsat antal att få plats. Det kommer att bli jättesvårt att välja! Kanske jag skaffar ett fotoalbum till de andra? Då kan jag bläddra och titta i det vid behov. Jag ska ta ut de foton, som jag inta ska ha framme, ur sina ramar (och ge bort ramarna). Då tar de mindre plats.

Innan jag ägnar mig åt fotona i ram, så ska jag noga gå igenom ALLT som finns i de här Billy-hyllorna. (Tänk om jag hittar ännu fler foton? Fast det vore bra om jag ser alla samtidigt - när jag ska välja.) Jag har nog att göra fram till läggdags...

Jag har hittat dem! Inte fotot, men prydnaderna. De låg i botten på en liten papplåda, under min samling av mellan-stora nallar. (Jag trodde att det enbart fanns nallar i lådan.) Det var en säl, det 3:e djuret. Här är de:

   

   

Om konstnären Mats Jonasson, kan ni läsa här: http://www.maleras.se/en/mats-jonasson-1.html Om jag hade haft gott om pengar, då hade jag köpt ytterligare några alster av honom. T ex någon av de nedan (allra helst liljekonvaljen, för den skulle passa bredvid rosen jag fick av Johan).

       

       

       

               

       

Nu när jag är igång med att leta, så ska jag ändå gå igenom resten också (jättenoga). Kanske jag hittar fotot av Linda? Men först ska vi gå ut på en promenad, mina små och jag.

Lena rapporterade att det kom 9,3 mm regn i dag. Hon och Lucky hade sådan otur, att det kom en rejäl skur just när det var ute.

Jag hann bara till skåp nr 2 i dag (för jag skannade in några foton som jag hittade där). Bl a skannade jag in det officiella bröllopsfotot av Robert och mig, och nu har jag lagt in det på sidan Om Christel. Detta:

Alltså får jag fortsätta med resten av skåpen i morgon. Nu har mina döttrar tittat och valt vad de vill ha av det utgallrade (Linda inget, och Jenni lite småsaker), så i morgon kommer Erik och hämtar resten (mycket). Bra, för jag behöver som vanligt alla ytor jag kan få - för att stapla upp mera saker på...

18-11-16:

Det är redan sen eftermiddag, och jag har i stort sett inte gjort något alls. Jag har förstås gått ut med hundarna, och gått några ärenden. Jag handlade på Mercadona och gick sedan till banken och tog ut 20 € (eftersom jag inte hade några kontanter). Där såg jag på kontoutdraget att jag bara har 13,64 € kvar på mitt bankkonto. Inte mycket att komma med. Jag kollade sedan mitt konto via internet. Det visade sig att min hemförsäkring (149 €) hade dragits redan i dag. Jag trodde att den skulle dras den 20:e, alltså dagen efter att min pension ska komma in på kontot. Det var rena turen att jag hade så mycket pengar på kontot i morse, så det räckte... Jag ska längre fram sikta på att ha allra minst 1000 € på kontot, för att klara oförutsedda utgifter, och ifall något dras tidigare än jag har förväntat mig.

Tur att jag inte bor kvar i vår förra lägenhet. Där ska hissen bytas, och alla lägenhets-ägare ska betala 372 € var till detta. Jag skulle ha väldigt svårt att få fram en så pass stor summa med så kort varsel.

Jag har det i alla fall betydligt bättre ekonomiskt än Rolf. Han berättade att han har blivit bestulen - igen. Jag minns inte om jag har berättat att några (den otrevlige mannen som bygger krokodilen på stranden, samt hans 2 "medhjälpare", åtminstone de 2 senare är marockaner) hade stulit Rolfs matförråd, hans rakdon, deodorant, och t o m tandborste. Nu har de stulit hans tält! Det skedde i förrgår. Han hade 2 tält. Ett sommartält som inte är riktigt regntätt, och dessutom har trasig blixtlås - och så ett bättre vintertält med dubbla tak. De stal förstås vintertältet! I går natt när det regnade så mycket, så hade det regnat in i sommartältet och han hade frusit.

Men Rolf var ändå vid gott mod, och sa att det viktigaste han ägde var sin gitarr. Utan den så får han ingen inkomst. Han vill inte bara sitta och tigga. Men gitarren lämnar han aldrig utom synhåll. I dag hade han fått ihop 20 €, så nu ska han börja spara till ett nytt tält. Fast han skulle förstås köpa mat också. Det är en artig och trevlig man, så jag önskar honom allt gott. Just nu kan jag inte hjälpa honom alls ekonomiskt, men jag hoppas kunna ge honom 20 € i julklapp.

Några foton från vår mitt-på-dagen-promenad:

Ser ni att Nellies svans börjar bli finare nu, med längre päls? Det är ju trevligt, särskilt med tanke på att Stella tappar mer och mer av sin. Jag mailade nyss veterinär Cristina att jag vill ha en tid nästa vecka för att diskutera Stella. (Vi fick tid på onsdag fm.) Jag tror att Stella skulle behöva en högre dos av sin medicin. Ibland blir hon alldeles stel, och/eller darrar - och ofta ser hon desperat på mig då, och vill upp i min famn. Jag tror att hon har ont. Men om vi ökar medicin-dosen, så blir förstås biverkningarna värre. Det är inte lätt att veta vad som är bäst. Men viktigast av allt är att Stella har ett bra liv!

Nedan en typiskt spansk utrymmes-snål parkering. 3 bilar på rad (jag fick inte med den främsta) med ca 1 cm mellan bilarna. Nu står den mittersta lite snett, så kanske föraren kan lyckas lirka ut bilen, om de andra står kvar när det är dags att köra... Själv skulle jag aldrig klara det, inte utan plåtskador...

Jag har inte fått bekräftat från Fiona att revisorn verkligen har betalat. Men jag har fått se ett inskannat kvitto på att allt är betalt. (Det mailade revisorn.) Så jag måste ju tro att det verkligen är så. I så fall kan jag slappna av. Jag åkte visserligen på att betala 930,49 € i räntor (motsvarar  9'557:-), men jag slipper böterna. Jag tänker ofta på, att om jag hade varit bortrest sista veckan i juni, så de inte hade kunnat delge mig, då hade allt preskriberats den 1/7  - och jag hade haft betydligt mer pengar på mitt konto. Men nu är det som det är... (Och Gun ligger fortfarande ute med pengar, för jag har ännu inte fått tillbaka något från svenska skattemyndigheten.)

I förmiddags var Erik här och hämtade alla de utgallrade prydnadssakerna. Han sa att det skulle bli som julafton när han och dottern packade upp dem tillsammans i eftermiddag. Och så skulle de pyssla med att ställa allt fint under helgen. Det är ju roligt att de blir glada för det som jag inte längre behöver. Det känns också lättare att ge bort då. För det är ju så, att vissa av sakerna ville jag egentligen ha kvar (för att jag tycker om dem, tycker de är fina, eller för att de är fyllda av minnen). Men jag vet ju att jag inte har plats för allt. Det var skönt att kunna gallra ut hälften!

Från början hade jag bara planerat att ha 1 fågelbur (och i en så här liten lägenhet hade det nog varit klokast). Men nu kunde jag ju inte motstå Celestes och Safirs ungar, så nu har jag en extra bur. Jag vill inte ha Mio stående på Kallax bredvid vid buffen, för det räcker med att jag har fröskal och fjädrar nära balkong-dörren. Jag vill inte ha sådant i köket. Men jag har ingen annanstans att ställa buren. Fast den bara är 28 x 60 cm, så får den inte plats på min lilla rullvagn.

Nu, när jag slipper betala böterna, så funderar jag på att köpa en Ikea-hylla för att ställa buren på. Den hyllan skulle i så fall stå där lagerhyllan står nu. Jag vill ha en som inte tar för mycket ljus. Jag har hittat 3 alternativ. De 2 första är Kallax. Tyvärr finns Kallax inte längre i björk, så jag skulle välja vitt. Jag skulle bara ha skåp- och låd-insatser längst ner, så att ljuset kan lysa igenom de övre facken.

Alternativ 1, som skulle kosta 50 € totalt, inkl 1 låd-insats och 1 skåp-insats: 

   

   

Alternativ 2, också Kallax, där jag skulle välja att ha 2 hyllor liggande ovanpå varandra, och 2 skåp-insatser samt 1 låd-insats i den nedre. Det skulle kosta totalt 115 €. Eftersom den är lite längre, så skulle jag också få plats med några krukväxter i ena änden.

   

Alternativ 3 vore att köpa en Hemnes TV-bänk. Den kostar 129 € just nu, och normalt 169 €. Nackdelen är att den är 8 cm djupare. Annars är den förstås snyggare.

   

Jag har några dagar på mig att fundera, för jag kan förstås inte beställa någon hylla innan pensionen har kommit in på mitt konto. Så tidigast på måndag eftermiddag kan det bli av. Men jag skulle gärna vilja ha en hylla till Mios bur, och jag tror att det skulle bli bra med en av de ovan nämnda framför fönstret. (Förmodligen så kommer jag att välja det billigaste alternativet. Det tillkommer ju frakt.)

Nedan ett foto som visar hur mycket min största bougainvillea har vuxit sedan i våras. Den har flera meter långa grenar nu. Längre fram ska jag skaffa en hög men smal spaljé, och binda upp den.

Den blommar jättefint nu!

Den andra, som har blommat hela sommaren och hösten, blommar fortfarande - men den har tappat många blad.

Familjen Gråsparv tycker bäst om den största, för där kan man gömma sig så bra.

Delar av min nallesamling står på matbordet. Jag tycker att nallarna nedan, Cherished Teddies från Pricilla Hillman, är så oerhört söta! De är från USA, och säljs bara periodvis (i storstäderna) i Sverige, annars skulle jag ha köpt fler. (E-bay och amazon säljer, även begagnade, och så hittade jag: https://europeanimports.com/collections/cherished-teddies-2018.) Jag har 10 (den nyaste från år 2000), men skulle kunna tänka mig 3-4 till sådana här. (I gengäld skulle jag kunna gallra ut minst lika många andra.) Här i Spanien har jag aldrig sett dem. De är inte avsedda att leka med, utan som samlarobjekt. Alla är numrerade, och upplagan begränsad. Under fötterna på dem står det vad de heter, och/eller något om vad de representerar. Under mannen längst fram, i blå kostym, står det "A father is the bearer of strength". Och under, Paula, den kvinnliga läkaren bakom, står det "Helping others is the best part of my job". Lägg märke till att hon i turkos klänning är höggravid.

Jag har redan erkänt flera gånger: jag är väldigt barnslig av mig! Men jag trivs med att bejaka barnet inom mig! (Som barn hade jag aldrig någon nalle. Kanske jag kompenserar nu?) Jag har ont om pengar, och ont om plats - varför önskar jag mig då fler nallar? Och fler glas-skulpturer? Och en massa annat? Varför är jag inte nöjd med det jag har? Det är jag ju egentligen, men ändå. Jag är nöjd! Vad står allt detta önskande för? Ibland undrar jag...

Nu ska jag börja bläddra i tidningarna jag hittade. I morgon får jag väl fortsätta med mina bokhyllor. Snart börjar det bli dags att sätta hyllplanen på rätt höjd (och att sätta in alla glashyllorna i vitrinskåpen) - och sedan, äntligen, börja ställa in saker som de ska stå! Tänk om jag skulle kunna börja redan nästa vecka? Eller är det för optimistiskt tänkt?

Det finns så många roliga lampor nuförtiden. De nedan är från italienska Seletti. Bananerna är svindyra, aporna ganska dyra, medan mössen - som jag tycker är sötast/finast, har ett alldeles normalt lamp-pris.

   

       

 

       

Så bra att jag inte önskar mig en banan-lampa!

Lamporna ovan säljer Westwing. Jag tittade på Selettis webbsida https://www.seletti.it/lighting/. Där fanns flera roliga lampor. Tyvärr gick det inte att kopiera foton. Det är inte så ovanligt. Men jag lyckades inte ta en skärmdump heller! Det har jag aldrig varit med om, att någon har lyckats spärra den funktionen. (För säkerhets skull testade jag med en andra webbsidor, för att veta att det inte var tillfälligt fel på mitt bildprogram eller min dator, och dem kunde jag göra skärmdumpar på. Om någon av er har tid och lust, så kan ni ju prova att göra en skärmdump på Selettis webbsida, och maila till mig om ni kunde. Ni kanske kan tricks, som inte jag kan?)

Jag sökte på Seletti på webben, och då kunde jag kopiera lampor därifrån. Katterna och kråkan är roliga, och elefanten fin, men de stora är svindyra. (Mössen är små, bara 8 - 15 cm höga, medan katterna är totalt 52 cm höga, och elefanten är 56 cm.)